D&D Är D&D värt att ge sig in på?

Enda nackdelen med OSE är också dess fördel (för mig): det är så tydligt, pedagogiskt och korrekt layoutat att det nästan inte känns som en människa skrivit boken; det gör att jag blir trött och nästan somnar vid läsning.
Jag har sett böckerna flera gånger men aldrig riktigt sneglat på dem då de känns väldigt mekaniska (?). Det beror kanske på loggan eller nått, jag vet inte. Men det känns lite som @P.eLL.e skriver, att det inte är en människa som har skrivit böckerna. Nästan som att det är mer av en redovisning snarare än ett rollspel. Det kan också vara jag som har missuppfattat hela grejen?

Jag har förstått det som att OSE ursprungligen gjordes som ett referensverk snarare än en komplett rollspelsupplevelse (däremot innehåller det exakt allt man behöver i regelväg för att spela B/X). Jag ser det på det sättet iaf. Så era spaningar passar med min bild av det
 
Allt beror på hur mycket man vill husregla så klart. Men just nu, efter att ha spelat lite låglevel 5e igen (som jag älskar), känner jag mig väldigt sugen att köra en kampanj där karaktärerna börjar på lvl 2 eller 3, och sen helt enkelt inte levlar upp något mer.

Utan all progress därifrån bygger på utrustning eller förmågor de kommer över i spel.

Möjligen att de fortfarande levelar upp men att det enda de får från det är högre profficency, fler hit dice (inte fler hit Points, bara fler hit dice för snabbare återhämtning), och kanske fler spellslots för magiker (men inte fler faktiska spells, om de inte hittar dem in game).

För låglevel 5e tycker jag fortfarande är förbaskat roligt. Det är bara levlingen som jag har lite svårt för.
Jag har hört om vissa som satt maxleveln till 5 inom varje klass så att man måste multiclassa och breddas istället.
 
Back
Top