Hur tror ni detta skulle flyga?

VikingGamer

VikingGamer

Veteran
Joined
12 Jul 2024
Messages
159
Jag har funderat på vad man behöver för att det skall vara Rollspel och "kollektivt fantiserande" (vilket såklart är OK det med) och kommit fram till att jag tror en SL med en liten grupp erfarna spelare skulle klara sig med följande regler
1 Tärning används när något har sannolikhet och SL bedömer att det skall slås för att avgöra om det händer/lyckas eller ej
2 Allt annat bestäms narrativt (ex: Spelar man nybyggare i rymden har man rimliga fördigheter för det, likaså om man spelar Amerikanska soldater i Vietnams djungel: befäl, medic, signalist osv...).
3 Inga explicita färdigheter är nödvändiga men spelarna kan anteckna en lista om de vill
4 en T10 räcker. T10 är lättare att räkna på så jag föredrar den

Exempel
SL: Ni smyger fram mot orchernas läger ( SL bedömer sannoikhet och slår dolt slag. de upptäcks av en vakt patrull som skickar en orc at larma övriga 3 lägger sig i bakhåll...
RP: Berättar lite hur de närmar sig lägret
SL: Arthang! Plötsligt dyker en orch upp och hugger med en dolk - vad gör du?
RP1: Jag parerar
SL: 1-7 och du lyckas
RP1: slår 3 och beskriver hur hon lyckades och säger att Arthang vill hugga tillbaka mot orchen
SL: Den är ur balans. 1-8 och du lyckas
RP1: slår 7
SL: (Bedömer att skadan räcker) Orchen faller ihop men du ser 2 till på väg fram mot dina vänner
...
 
äsch varinte helt klar
jag tänkte att skydd och skada bedöms av SL i dialog med spelarna och att SL bestämmre hur "Bra och starka" monstren är


och SÅ hade jag en fråga:

Vad tror ni om ett såhär superenkelt system?
NÄR funkar det?
NÄR funkar det inte?

mina tankar: Funkar om man 1 är erfarna, 2 har gemensam bild om världen och hur den funkar 3 tillräckligt lika bedömningar av sannolikhet för att inte ständigt gräla :)

not om T10: Om RP försöker saker med låg sannolikhet så kan SL säga du måste slå 10 sedan över 5 (5%) du måste slå 10 och sedan 10 igen (1%) osv om man vill. Sannolikhet över 90% = dra ned till 90 eller bara låt det hända utan slag...
 
Varför T10 istället för att singla slant? Varför ha en spelledare? Varför ha en slumpmekanik över huvud taget?

Man "klarar" ju sig alldeles utmärkt med ingenting alls, bara samberättande. Och alltså "klarar" man sig med systemet ovan också. Men det jag tycker ger ett rollspel värde är hur det förändrar ens skaparimpulser och samtal och därmed resulterar i ett narrativ man aldrig hade hittat på själv utan det specifika spelet i fråga. Så jag skulle tycka att reglerna ovan skulle ge för lite intressant input för att jag skulle vara intresserad av att spela med dem.
 
ceruleanfive said:
Varför T10 istället för att singla slant? Varför ha en spelledare? Varför ha en slumpmekanik över huvud taget?

Man "klarar" ju sig alldeles utmärkt med ingenting alls, bara samberättande. Och alltså "klarar" man sig med systemet ovan också. Men det jag tycker ger ett rollspel värde är hur det förändrar ens skaparimpulser och samtal och därmed resulterar i ett narrativ man aldrig hade hittat på själv utan det specifika spelet i fråga. Så jag skulle tycka att reglerna ovan skulle ge för lite intressant input för att jag skulle vara intresserad av att spela med dem.
Click to expand...
detta köper jag
"därmed resulterar i ett narrativ man aldrig hade hittat på själv utan det specifika spelet i fråga"
din första invändning får du såklart ha men är inte en invändning mot det jag föreslog
Isåfall skulle man ju kunna vara ännu mer extrem (som i Monte Pyton's sketch) och säga "varför ska man prata ??- man kan ju bara sitta tyst och fantisera själv" som invändning :)
 
I Trial and Terror gör jag just det här. Jag skrev in i reglerna att ifall det är något som har osäker utgång och har ett behov av att slumpas så kan SL slå en T12 (för T12 är den bästa tärningen!) och läsa resultatet hur en vill. I övrigt används inga andra mekaniker för att "avgöra" något, eller konflikthantera och det mesta sköts istället narrativt (och med narrativistiska uppmaningar).

Men det beror ju helt på vad en vill uppnå med spelet. T&T är klichéskräck staplad på hög med extremt mycket player skill och intrapersonella konflikter, resolutionshantering är väldigt lågprioriterat där och därmed behövs det sällan något slumpmoment annat än i undantagsfall. Och när jag spelleder det brukar jag oftast bara rulla tärning på måfå för att göra spelarna nervösa.
 
VikingGamer said:
detta köper jag
"därmed resulterar i ett narrativ man aldrig hade hittat på själv utan det specifika spelet i fråga"
din första invändning får du såklart ha men är inte en invändning mot det jag föreslog
Isåfall skulle man ju kunna vara ännu mer extrem (som i Monte Pyton's sketch) och säga "varför ska man prata ??- man kan ju bara sitta tyst och fantisera själv" som invändning :)
Click to expand...
Min poäng är mest att det inte finns någon objektiv sweet spot för vad en spelgrupp klarar sig med för att få en tillfredsställande spelupplevelse och där allt bortom den punkten antingen är "för lite regler" eller "onödigt mycket regler".
 
ceruleanfive said:
Min poäng är mest att det inte finns någon objektiv gräns för vad en spelgrupp klarar sig med för att få en tillfredsställande spelupplevelse och där allt bortom den gränsen antingen är "för lite regler" eller "onödigt mycket regler".
Click to expand...
nej det är såklart sant. Jag har Backat nya EON men väldigt osäkert om jag nånsin kommer spela det.
Varje SL och grupp för hitta sitt och dessutom kan man var sugen på olika saker.

exemplet ovan skulle man (till medpassagerarnas förtret) kunna spela på en lång tågresa utan utrustning annat än T10:an
 
VikingGamer said:
Isåfall skulle man ju kunna vara ännu mer extrem (som i Monte Pyton's sketch) och säga "varför ska man prata ??- man kan ju bara sitta tyst och fantisera själv" som invändning :)
Click to expand...

Top 10 Games You Can Play In Your Head, By Yourself: Second Edition: Bartholomew, J. Theophrastus, Gorski, Sam, Lovett, D. F.: 9780998379418: Amazon.com: Books

Top 10 Games You Can Play In Your Head, By Yourself: Second Edition [Bartholomew, J. Theophrastus, Gorski, Sam, Lovett, D. F.] on Amazon.com. *FREE* shipping on qualifying offers. Top 10 Games You Can Play In Your Head, By Yourself: Second Edition
www.amazon.com
 
Varför inte förenkla det än mer?

En kortlek med några rollkort.

En kortlek med några situationer.

Spelarna går varvet runt och drar ett situationskort utifrån vilket de sedan börjar bygga upp scenen som spelas ut.

Lekarna kan med fördel vara skapta utifrån specifika teman som gruppen vill utforska.

Konflikter blir lösta genom en förhandling, likt den i polaris, där spelaren på andra sidan kräver något för att du ska få igenom din vilja, medan spelarna till höger och vänster är med som medlare i förhandlingen.

Varför blanda in en tärning alls? Är det för vanans makt eller finns det någon mer tanke bakom det utöver slump - för i så fall finns andra metoder för att skapa mer meningsfull istället för meningslös slump.

Edit: En del är ju att spelarna i första steget dragit varsitt rollkort för att det ska fungera.
 
Bryter egentligen lite mot tråden, men jag har på senare börjat omvärdera vad rollspel är för mig mer och mer. Något som stärkts lite av @Rickard tror jag det är ihärdiga ifrågasättande av konventioner och självklarheter som satts i sten, utan att egentligen utmanas i större omfattning än vad de gjort. Sen är jag helt klart med på att så fungerar det - saker hittar en form där de trivs - men det är även sådant som begränsar vår syn på vad som är minimala kravet för ett rollspel.

Om vi skalar bort del på del på del, var upphör det vi gör att kallas rollspel? Vilken del är bärande för oss? Är det tärningar? Är det medspelare? Är det SL? Är det reglerna? Är det slumpen?

Men nu ska jag sluta svamla om det, för det var inte vad du frågade efter.
 
VikingGamer said:
Jag har funderat på vad man behöver för att det skall vara Rollspel och "kollektivt fantiserande" (vilket såklart är OK det med)
Click to expand...

Saknas det ett ”inte” här? Alltså att du är intresserad av vad som krävs för att rollspel ska bli ett spel istället för kollektivt fantiserande?
 
Sömniga Isaac said:
Bryter egentligen lite mot tråden, men jag har på senare börjat omvärdera vad rollspel är för mig mer och mer. Något som stärkts lite av @Rickard tror jag det är ihärdiga ifrågasättande av konventioner och självklarheter som satts i sten, utan att egentligen utmanas i större omfattning än vad de gjort. Sen är jag helt klart med på att så fungerar det - saker hittar en form där de trivs - men det är även sådant som begränsar vår syn på vad som är minimala kravet för ett rollspel.

Om vi skalar bort del på del på del, var upphör det vi gör att kallas rollspel? Vilken del är bärande för oss? Är det tärningar? Är det medspelare? Är det SL? Är det reglerna? Är det slumpen?

Men nu ska jag sluta svamla om det, för det var inte vad du frågade efter.
Click to expand...
Det är en intressant diskussion som inte kräver något tyligt svar och absolut inte att vi enas tycker jag !

liknande exempel: Red Moon Roleplaying- är det en actual play pod eller radioteater ?
APs existerar på ett kontinuum mellan "sätta kamera vid bordet" till "AP som radioteater" och jag skulle säga att Red Moon är AP men åt radioteaterhållet.

Är det rollspel om man tar bort slumpen? (jag tycker inte att det spelar roll för den frågan om slumpen görs med tärning eller kort eller singla slant)? jag tror att jag då skulle säga NEJ då är det kollaborativt fantiserande och om man "spelar ensam"utan regler, slump eller SL då är det "fantiserande" men det är ju min klassificering
 
När jag spelleder är det ofta med ett system som liknar det som trådens inledning tar upp (men med t6, och några regler till – men inte många). Så har vi t.ex. spelat hela Den svarta madonnan (1991), och det har fungerat utmärkt. Men jag håller med om att det inte ger så mycket input i sig – vilket andra system kan göra (genom karaktärsskapandet, formler etc); därmed krävs kreativa spelare (och spelledare) för att det inte bara skall bli mellanmjölk av det. Så ibland vill vi ha mer, och jag tar då något annat system.
 
VikingGamer said:
Är det rollspel om man tar bort slumpen? (jag tycker inte att det spelar roll för den frågan om slumpen görs med tärning eller kort eller singla slant)? jag tror att jag då skulle säga NEJ då är det kollaborativt fantiserande och om man "spelar ensam"utan regler, slump eller SL då är det "fantiserande" men det är ju min klassificering
Click to expand...
Man kan fortfarande ha regler för hur man ska prata. Andra personer är lika mycket slumpmoment som tärningar. Uppdateringar i spelet är slumpmoment. Äventyrsprompter är slumpmoment. Att nya saker tillkommer settingen är slumpmoment.
 
Last edited:
Jag tror exemplet i första inlägget kan funka för rätt spelgrupp vid rätt tillfälle. Jag tror inte jag är en del av den gruppen då jag, även om jag gillar rules light, vill ha lite mer "spel" i mitt rollspelande. Sedan tycker jag det är intressant hur många som kommer med att man kan förenkla det ännu mer med kort eller slantsinglingar. Ja, det är klart, men man kan också förenkla det ner till att bara sitta själv och skriva en bok. Är det också rollspel? När jag skriver en bok antar jag ju rollerna på de karaktärer jag skriver. Solorollspel har fått ett lite uppsving på sistone så att det sker ensam utesluter ju inte att det är ett rollspel. Om det krävs en ynnest av regler så kan man ju singla slant varje gång en karaktär i boken hittar på något.

Jag känner nog att det finns en punkt när förenklande tar bort den delen av rollspel som jag gillar. Till exempel vill jag att olika karaktärer skall vara olika bra på olika saker och att det på något sätt skall representeras i form av regler. Om en spelledare sade till mig att min karaktär har en 50/50 chans att klara något, helt tagit ur luften, hade jag undrat varför. Vad exakt fick honom att komma fram till de oddsen? Som i exemeplet: "1 till 7 och du lyckas", eller när han bedömer att skadan räcker. Vilken skada?

Men det är bara jag som sagt. För en annan spelgrupp mer dragen till historieberättande, improvisering och sociala interaktioner, och som bara vill få reglerna ur vägen, kan det säkert fungera väldigt bra.
 
TheDawn said:
Jag tror exemplet i första inlägget kan funka för rätt spelgrupp vid rätt tillfälle. Jag tror inte jag är en del av den gruppen då jag, även om jag gillar rules light, vill ha lite mer "spel" i mitt rollspelande. Sedan tycker jag det är intressant hur många som kommer med att man kan förenkla det ännu mer med kort eller slantsinglingar. Ja, det är klart, men man kan också förenkla det ner till att bara sitta själv och skriva en bok. Är det också rollspel? När jag skriver en bok antar jag ju rollerna på de karaktärer jag skriver. Solorollspel har fått ett lite uppsving på sistone så att det sker ensam utesluter ju inte att det är ett rollspel. Om det krävs en ynnest av regler så kan man ju singla slant varje gång en karaktär i boken hittar på något.

Jag känner nog att det finns en punkt när förenklande tar bort den delen av rollspel som jag gillar. Till exempel vill jag att olika karaktärer skall vara olika bra på olika saker och att det på något sätt skall representeras i form av regler. Om en spelledare sade till mig att min karaktär har en 50/50 chans att klara något, helt tagit ur luften, hade jag undrat varför. Vad exakt fick honom att komma fram till de oddsen? Som i exemeplet: "1 till 7 och du lyckas", eller när han bedömer att skadan räcker. Vilken skada?

Men det är bara jag som sagt. För en annan spelgrupp mer dragen till historieberättande, improvisering och sociala interaktioner, och som bara vill få reglerna ur vägen, kan det säkert fungera väldigt bra.
Click to expand...
Jag tror jag kunde spela med dessa superenkla regler, men jag skulle bli tvungen att testa för att veta om det varit bättre än vanliga reglerna.
Dessutom är det nog situationsberoende.
Nåt jag hade tycket varit fantastiskt hade varit att i en lång kampanj kunna byta system lite som cross platform progression på data/TV-spel

exempel: När man är hela gruppen vid bordet och spelar Main = alla regler, men i mellanakter kan man göra solomissions med förenklade regler på distans
 
Man kan helt klart köra med så enkla regler! Man kan köra bara med regeln "Allt bestäms narrativt" också. Det är ju mest en fråga om tycke och smak om det är tillräckligt för sammanhanget att köra.

Jag brukar använda T100 (eller endast 10-tal tärningen) i de sammanhangen, mest för att kunna ange svårigheter i procent. Alltså typ "du har 76% chans att lyckas kasta stenen med meddelandet till Romulus". Eftersom man drar siffrorna ur röven så funkar det typ lika bra med 10-tals tärningen också (mer troligt att man nöjer sig med att säga 70% eller 80% istället).
 
Last edited:
You must log in or register to reply here.
Back
Top