Mot en mustigare fantasysvenska

Bra text, men undrar lite vad du vill säga med denna ogud. Vad ska den signalera? Upplever just det ordet som svagaste länken.
Jag tänker att det är lite upp till läsaren, men att det signalerar något av en falsk gud, någon som inte borde dyrkas. Lite parallellt med ”odöd”. Det var lite ett infall, då jag tänkte skriva ”gudinna” först, men tänkte att det är intressant att de ”rättrogna” kallar henne en ogudinna som hålls fjättrad, Medan de sammansvurna kallar henne en gudinna som ska dyrkas.
 
Ett alternativ till ”präst” är att se till olika prästliga titlars etymologi och kalkera den. ”Präst” kommer från ”äldste”, ”pastor” från ”herde”, ”pandit” från ”lärd”, ”pontifex” från ”brobyggare”. Man tar ett vardagligt ord och ger det en religiös betydelse. Annars tycker jag ”präst” funkar bättre än ”gode” och liknande så snart man gör något inspirerat av högmedeltid och framåt – där är den kristna återklangen passande.
 
Med det sagt, är inte mager präster? Bhraminer? Är Inka-präster inte en grej? Snubben som leder offeriter i antika Grekland, är han inte en präst?
Präst är ett helt normalt ord, ja, som sällan blir malplacerat. Brahminer är en kast och inte ett jobb, men det traditionella jobbet är att vara präst. Judendomen har också ett prästerskap - kohanim (varur namnet Cohen) är det helt ärftliga prästerskapet som tappat det mesta av sin roll numera. Det kommer med förhöjd status men extra renhetskrav.
 
Jag tänker att det är lite upp till läsaren, men att det signalerar något av en falsk gud, någon som inte borde dyrkas. Lite parallellt med ”odöd”. Det var lite ett infall, då jag tänkte skriva ”gudinna” först, men tänkte att det är intressant att de ”rättrogna” kallar henne en ogudinna som hålls fjättrad, Medan de sammansvurna kallar henne en gudinna som ska dyrkas.
Jag tyckte "ogudinna" var ett bra exempel på den nyskapande och mustiga fornröna tunga du är ute efter! Ett vanligt prefix och ett vanligt suffix som inte kombineras i vanliga fall, och blir suggestivt i sammanhanget.
 
"ogudinna"

Har som sagt inga bra förslag, men när jag nu funderat lite säger jag som så här: Ogudinna känns lite vetenskapligt, akademiskt, när det kanske borde varit ett beskrivande ord. Nästan okvädesord, eller öknamn. Vill inte föreslå avgudinna, då det känns som det signalerar samma sak, även om jag nog reagerat mindre på det. … okona, kvädesväsen, honbeläte … nä jag vet inte. Ogudinna kanske funkar lika bra.
 
Präst kallas även de i romersk hedendom om man läser Livius och liknande, så för mig är det rätt neutralt.
Jag finner också präst neutralt och finner det konstigt att man försöker hitta ett alternativt för det. Jag kan förstå för vissa prästerliga roller eller att man vill markera att en kulturs präster är något annat än det allmänna, alternativt som ett sätt att dela upp en "präst-klass" efter olika religioner, så kan jag förstå att man vill ha ett/några andra ord, men för ett allmänt ord för "präst" så känns att använda andra ord än just "präst" bara som någon vill vara märklig.
 
Fast samma ska kan man ju säga om ord som "svärd", "jägare", och mycket annat och vi verkar inte hitta andra ord för dem.
Skillnaden är att det är gamla germanska ord, medan ”präst” är ett inlånat ord. Jag gillar känslan i språket när man håller sig till de germanska orden. Sedan behöver man såklart inte överdriva, och ”präst” är kanske inte så tydligt inlånat, dels eftersom det är såpass gammalt. Man behöver såklart inte byta ut det.

Samtidigt känner jag att utmaningen i att undvika låneord tvingar mig till språklig kreativitet, så det är intressant i grunden, oavsett.
 
Skillnaden är att det är gamla germanska ord, medan ”präst” är ett inlånat ord.
Om du inte är Tolkien kommer det att ta dig fullständigt orimligt med tid att kolla upp ord på det viset. "Präst" är mycket, mycket gammalt - om alla dina ord måste vara äldre än 1000-tal blir det väldigt mycket du inte kan prata om.
 
Last edited:
Skillnaden är att det är gamla germanska ord, medan ”präst” är ett inlånat ord. Jag gillar känslan i språket när man håller sig till de germanska orden.
fast är det någon bortsett från folk som är språknördard som har koll på att präst är inlånat och svärd inte är det?

Och det skulle kännas väldigt konstigt om jag använde vikingatida ord för att beskriva en präst om inte den påhittade kulturen är vikingaartad.
 
fast är det någon bortsett från folk som är språknördard som har koll på att präst är inlånat och svärd inte är det?

Och det skulle kännas väldigt konstigt om jag använde vikingatida ord för att beskriva en präst om inte den påhittade kulturen är vikingaartad.
Det där tänker jag också - om du skriver medeltidsfantasy skulle den motsvarande tidens svenska redan ha lånat in orden som man försöker undvika, och vad är då ens poängen? Varför ska språket undvika ord som skulle ha funjits i perioden?
 
Back
Top