Idag har jag spelat...

Idag fick vi äntligen till första spelmötet med Askhem Anno 1713 🙂 Vi spelade "Vaxkabinettet" från regelboken. Väldigt, väldigt kul! Jag har fått till en rollperson som jag verkligen gillar och 1700-talssettingen är perfekt för äventyrande. I fortsättningen blir det nog digitalt, men nu första gången, spelade vi IRL.
 
Last edited:
Idag fick vi äntligen till första spelmötet med Askhem Anno 1713 🙂 Vi spelade "Vaxkabinettet" från regelboken. Väldigt, väldigt kul! Jag har fått till en rollperson som jag verkligen gillar och 1700-talssettingen är perfekt för äventyrande. I fortsättningen blir det nog digitalt, men nu första gången, spelade vi IRL.
Superkul att höra!
 
IMG_0894.png
Spelledde nu söndags en strålande rolig session av rollspelet TENSIDD där de tre roliga karaktärerna bla återupptog bekantskapen med Alice från ”Hot Island”, tampades med maffialirare på Hotell Savoys hotellrum och hade en kaosartad jakt över stadstaken med påföljande dramatiska crescendo i galen strid med helikopterkrasch. En vanlig dags äventyrande😇
 
Efter ett långt uppehåll så fortsatte jag med min grupp med en kollega, hennes son och min dotter. Vi spelar drakkejsarens hemlighet. Gruppen var på väg mot Trolletin till Utkante men var nyfikna på en intressant punkt på kartan och råkar snubbla över Riddersrös så de gav oss ner. För första gången i kampanjen så får de lite kämpigt med tärningsresultaten och lite skrämda av platsen så de avbryter och backar ut innan slutet. DE lämnade Riddersrös bakom sig med nycklarna i packningen om de väljer att komma tillbaka. Lite nyttig erfarenhet att man inte måste avsluta någonting och att man kan stöta på roliga saker på vägen. Det hände lite saker som jag kan spinna vidare på senare. En anledning till att jag kan tycka att den kampanjen är lite torftig med jättebra platser men det behöver utfyllnad.

Roligt efterspel. Själv är jag ganska reserverad med min hobby men jobbarkompis är lite mer filterlös. Hon började glatt återberätta vårt lilla dungeoncrawl för vår arbetsgrupp på lunchen idag.
 
Vi hade session 0 (och/eller 1 beroende på hur man ser det) med karakärsskapande och diskuterar settingen i en 6 tillfällen lång mini-kampanj i ett hack till Good Society, som kallades "Lo how the Pendulum swings"

I det här fallet är vi magiker ute i rymden. Vi har 3 fraktioner: The Stars, The Sun, & The Moons. Där då The Sun har börjat avta och det påverkar folks magi. Vi var 4 spelare + Facilitator, och alla inklsuive Facilitatorn gjorde 1 major character och 2 connections, så totalt 15 karaktärer. Dessa var då utspridda över de 3 fraktionerna, ochhade deivrse olika märklga kopplingar: bland annat ett tvillingpar, två karaktärer som var hemligt förlovade, min major-karaktärer (eller någon i hennes familj hade cursat en av de andra karaktärerna av okänd anledning).

Min majorkaraktär var en ung adelsdam från ett mindre hus, som ärvt ansvaret för att hålla någon ed som en av hennes förfäder svurit för flera hundra år sedan. Det var inget som talades högt om, och hon vet inte riktigt vad den här eden innebär. hon ärvde den av en moster, där det skurit sig mellan karaktärerns moder och ostern. Hennes Connections var dels en avlägsen arrogant manlig kusin från huvudgrenen i släkten, och en kvinnlig ungdomsbekant till karakätärens moder och karaktärens moster. Denna bekant hade då arbetat som diplomat och visste varför det skurit sig mellan dem och hade försökt i hemlighet medla. Diplomaten vet mer än vad hon säger om vad den där eden som karaktärens förfader svor innebar.

Andra connections som folk hade var modern till den som blivit cursad, en militärkapten, en munk, en kvinnlig friends-with-benefits till en av tvillingarna, någon kringresande poet etc.
 
Min spelgrupp har äntligen fått tummarna ur och fortsatt på den Ur varselklotet-kampanj som pga reasons legat nere sedan i våras. Gårdagens session var nummer tre i ordningen, året är 1984 och äventyret är Kronografens hemlighet. Spelarna gräver i flera fall av försvinnanden av husdjur i och kring det lilla samhället Munsö där de bor. Spelarna hittade även en burfälla som någon hade riggat med falukorv som lockbete ur vilken de befriade en fången golden retriever.

Dessutom så är deras mattelärare mer än lovligt skum och det även om man bara räknar in hans beteende och inte det faktum att han även har en märklig apparatur av kretskort och sladdar på insidan av sin cykelhjälm. Dessutom går det rykten om att det ska ha setts ett monster vid den gamla jaktstugan vid Hovgårdsfjärden. Där även jakthunden Pedro ska ha försvunnit för ett par dagar sedan. Och där dessutom den mystiske matteläraren ska ha setts smyga i buskarna.

Det är dessutom inte allt som sker i rollpersonernas liv. En av dem har problemet att föräldrarna ska skiljas, en annans pappa har, eventuellt, träffat en ny, den tredje, nyss inflyttad från USA, har hamnat i ett land med endast TVÅ TV-KANALER(!) och en annan är både mobbad i skolan och ignorerad hemma. Sedan står dessutom julen strax för dörren med allt vad det innebär av påtvingat samkväm, besökande släktingar, oro för att man inte ska få det man önskat sig i julklapp eller att man ska missa ett avsnitt av julkalendern Julstrul med Staffan och Bengt.

Så plotten är rejält tjock redan bara ett fåtal möten in.
 
Last edited:
Det hände lite saker som jag kan spinna vidare på senare. En anledning till att jag kan tycka att den kampanjen är lite torftig med jättebra platser men det behöver utfyllnad.
Jag håller med. Själv skrev jag ihop lite extra grejor till de flesta ställena. Bland annat Templet purpurbrand blev dubbelt så stort, mer intrig osv. Jag lade in att spelarna rumlar in när Prästerna ska ha människooffer till sathmog och blir tvunga och ta en del beslut om de ska ingripa eller inte. De ingrep och det blev väldigt roligt. Sedan hade templet 3 nivåer med fängelsehålor och längst ned var en portal som behövde stängas men.... det fanns en Beholder som vaktade den. När de stängde portalen som föll hela templet samman.
Roligt efterspel. Själv är jag ganska reserverad med min hobby men jobbarkompis är lite mer filterlös. Hon började glatt återberätta vårt lilla dungeoncrawl för vår arbetsgrupp på lunchen idag.
Jag gillar din jobbarkompis. Var inte så reserverad. Det finns alltid nya folk att "rekrytera" in till denna hobby
:)
 
Av alla äventyr och kampanjer som jag och mina spelgrupper spelat, så har svavelvinter aldrig varit en del av det. Via ett sidospår i Krun och hamnstaden Kalland så reser nu en spelargrupp den farliga resan ända till Marjura (en seglats som med planerade stopp i olika hamnar på vägen för handel och proviantering kommer ta säkerligen en 9-10 veckor). De är alltjämt i Kopparhavet och stöter just nu på allt som man helst vill undvika i dessa farvatten...
 
Höstterminen för min barnspelgrupp på Ekerö bibliotek har precis dragit igång. Fyra 10-13-åriga entusiaster, två veteraner från tidigare grupper och två helt färska som spelade rollspel för första gången, gav sig i kast med Magistratens drag, det scenario som användes i 2024 års SM i Drakar och Demoner. Alla, inklusive spelledaren, hade buskul även om de bara kom ungefär halvvägs. Men om två veckor är det påt igen.
 
I fredags avslutades första Animal Adventures-kampanjen. I sista äventyret hörde vi att mystiska skepnader synts i Grismoffs hall, stadens flottaste hus och att en grav grävts upp. Det väckte vår nyfikenhet så vi gick dit och tog en titt. Några gjorde mer än att titta och gick in på tomten konstaterade att, ja, en grav grävts upp, tillhörande en trogen Lukas. På väg ut igen så attackerades tomtbeträdaren av zombies och skelett. Efter det gick vi till rådsmedlemmen Melvin för att ta reda på om det är ok med odöda på sin tomt.

Han var lite oroad över det och lät oss veta att det var ok att undersöka huset och han följde till och med med och hjälpte till med några lås. Väl inne stod det snart klart att huset var hemsökt. Två spöken befriades och gav oss det vi behövde för att stoppa trogne Lukas från att återuppliva sin före detta ägare. Efter en relativt enkel strid var formeln stoppad, Lukas död (igen), och stadens senaste kris löst.

Vi levde lyckliga i resten av våra dar, eller till spelledaren köpt den andra kampanjen som kommit till miljön.
 
Symbaroum: När vi återvänder till Karvosti från Nya Jordemo har drottningens här samlats och börjat förbereda belägring. Vår kamrat Brimus häktas nästan omedelbart när han identifieras som Megaster, efterlyst för mordet på en aristokrat i Agrella. Han förhörs, och även vi andra får besvara frågor om honom. Det slutar dock med att han släpps fri, kanske var förhörsledaren nöjd med hans svar, kanske har hertiginnan Esmerelda ett gott öga till honom. Därefter skyndar vi till den plats där vår information säger att den underjordiska vägen till Karvostis inre ska finnas. Där går vi in i ett bakhåll från några andra lycksökare, men får hjälp av Fader Argatons svartkappor som vi samarbetade med vid Nya Jordemo. Vi kommer överens med dem om att hjälpas åt med underjordsfärden.
 
Igår spelade jag Blades in the Dark igen. Denna gång, på ca tre timmar, hann vi bara med downtime activities och i det också en diskussion om hur vi skulle kunna få in mer rollspel i vårt rollspelande. Det hela blev lite väl mycket bokföring vilket kan vara intressant i sig, särskilt med ett nytt system, men kändes på många sätt som ett brädspel mer än ett rollspel. Jag känner fortfarande att min initiala upplevelse kring BitD systemet verkar stämma, dvs. att trots att det påstår sig vara ett spel som sätter berättelsen före reglerna så är reglerna på tok för granulära för att lämna plats åt berättelsen mer än i symboliska syften. Den mer moderna rules lite OSR/NSR rörelsen tycker jag fortfarande verkar bättre på just berättelser då reglerna som oftast är enkla, snabba och håller sig undan där de inte behövs.
 
Jag känner fortfarande att min initiala upplevelse kring BitD systemet verkar stämma, dvs. att trots att det påstår sig vara ett spel som sätter berättelsen före reglerna så är reglerna på tok för granulära för att lämna plats åt berättelsen mer än i symboliska syften. Den mer moderna rules lite OSR/NSR rörelsen tycker jag fortfarande verkar bättre på just berättelser då reglerna som oftast är enkla, snabba och håller sig undan där de inte behövs.
Inte spelat det, ligger dock i kön och kommer snart till bordet. Läst det två gånger och har samma känsla, upplever att det kräver väl införstådda/pålästa spelare för de otal regel-procedurer som är med i spelets spelloopar. Gillar ju flödesscheman och så men det verkar väldigt uppstyrt för att vara narrativt. Hejar på och fortsätter gärna höra om hur ni reder ut det och er fortsatta upplevelse!
 
I fredags körde vi vidare i Xanathons förbannelse. Rollersonerna har tagit sig in i Bergrådes logemente, och befriat två dvärgar, men det var så mycket patruller att de valde att inte fortsätta. Istället har de fått för sig att ta sig in i hertigens palats som också har en massa patruller men de två första de stött på är nedgjorda. På grund av diskussioner kring vad man ska göra härnäst så var två strider och samtal med präster från två av stadens tre prästerskap allt som hanns med på spelmötet.

Igår gjorde två spelare rollpersoner till Rifts som blir det spel som körs som "mitt" spel de kommande ca 8 veckorna tills nästa SL tar över. Mina spelare fick själva komma med alternativ på spel att spela och sen rösta genom att ge poäng. Rifts och Dark Conspiracy fick mest poäng men jag väntade på svar från en spelare som inte spelar med oss verje helg om han ville vara med i DC då han vart det tidigare men fick inget svar. De andra alternativen spelarna föreslog var Alternitys Dark*Matter, Marvel Super Heroes, Darksword Adventures, Star Wars D20 och Ravenloft. Alla utom Darksword Adventures och Star Wars har stor chans att spelas närmaste året.
 
Kopparhavets hjältar Sirenens klagan: Efter att ha missat några spelpass är jag åter igen med. Vårt fartyg hade angripits av mystiska figurer vars lemmar var delvis metalliska. Vi hade slagit tillbaka angriparna, men skeppet gick på grund vid en liten ö. Efter att ha spenderat en och en halv vecka med reparationer kunde vi dock till slut nå fram till Sindon (sp?). Vi fann ledtrådar till vilka som verkar söka efter sirenen och varför de vill finna henne. Slogs med ännu en av metalltyperna. Spenderade tid på bibliotek med att tyda uråldriga runor. Samt drog runt bland hamnkrogar för att lära oss om legender bland sjöfarare.
 
Igår fortsatte vår cthuloida romartids-kampanj.
Vi spelar en grupp unga män (tror vi alla är 18 nu) som är tillräckligt välbärgade för att ha fått en utbildning, men inte tillräckligt för att tillhöra de högre samhällsklasserna. Genom en serie omständigheter har vi råkat ut för diverse övernaturliga konspirationer, och mer eller mindre lyckats stoppa dem... Vi har också genom detta fått en slags patron i en likaledes ung man (kanske 25 nu?) som är av högre klass och på "the fast track" för befordran (när vi först mötte honom var han edil, numera legat). Han har också bevittnat en del av de sakerna vi sett och anlitar oss därför till att undersöka hot mot Roms säkerhet som inte behöver komma till allmänhetens kännedom.

Nu senast hade han skickat oss till staden Histonium, eftersom dels så hade en person med misstänkta kult-kopplingar som vi undersökt tidigare flyttat dit, dels var staden nu i karantän eftersom någon slags smitta brutit ut.
Vi kommer dit och en legion plus lokala trupper har helt inringat staden och dödar alla som försöker ta sig ut. Detta tyckte vi var att ta i väl mycket, men när vi släpps in lär vi oss snabbt att de döda vandrar stadens gator på nätterna.
Yada yada yada... och så brann hela staden ned. Plus en del av de omgivande åkrarna och skogarna...
Själva fick vi smita ut genom en underjordisk akvedukt eftersom soldaterna inte längre ville kännas vid oss och sköt pilar när vi försökte gå ut genom porten.
Detta kan tyckas extremt, men det fanns faktiskt inte så många levande personer kvar i staden, och så vitt vi vet hade de alla drömt de mörka drömmarna som dömde dem till att bli gengångare när de dog. Det fanns också två bisarra jättar med gigantiska svärd som kunde klyva en person mitt itu, och vi kände oss inte rustade att möta dem i ärlig strid.
Det viktiga för Roms skull var ju att denna smitta inte fick spridas. :giggle:
 
Back
Top