WRNU:s serieklubb 2026

Jag läste Alien - Earth War, en fem serietidningar lång berättelse om Newt och Ripley där de fortsätter kampen mot de läskiga xenomorferna. Det är en berättelse som fortsätter en annan tidslinje efter andra filmen (Aliens) än den som vi fick på bio i Alien3.

Xenomorferna är läskiga. Ripley är hård. I rymden kan ingen höra dig skrika.

Det är gränsande till OK. Handlingen faller mig inte i smaken, och teckningarna faller INTE ALLS mig i smaken (inte samma stil i inlagan som på omslaget).

Den får två stjärnor, och hade det inte varit för att det var Alien så hade jag nog gett upp redan efter första 25 sidorna och inte brytt mig om hur det slutade.

1785766683792.png
 
wilper said:
Efter rekommendation av Google så läste jag de första fem delarna av Sunstone, som enligt wikipedia är en "erotisk, romantisk komedi". Den handlar om Lisa, Ally och deras vänner, där alla i olika grad är intresserade av BDSM. Givet beskrivningen så får man kanske intrycket att det är rena pornografin, men det är mycket tamt. Jag tror jag skulle klassa det hela som någon sorts slice-of-life-drama där man ibland får se figurerna i spännande underkläder, det hela handlar mest om relationerna inom vängruppen.

Det är dock inte dåligt och den stora grejen är hur fantastiskt fint det är tecknat. Massor med röda varma färger, livliga ansiktsuttryck, och en handling som håller iaf i fem delar. Det finns ett antal delar till som får vänta till en annan gång, men efter femte delen har handlingen kommit till ett bra ställe att klippa tycker jag. Fyra stjärnor.

View attachment 32062
Click to expand...

Sunstone är riktigt bra! Men ja, det är så tamt man kan göra BDSM i en serietidning.
 
wilper said:
Jag läste Alien - Earth War, en fem serietidningar lång berättelse om Newt och Ripley där de fortsätter kampen mot de läskiga xenomorferna. Det är en berättelse som fortsätter en annan tidslinje efter andra filmen (Aliens) än den som vi fick på bio i Alien3.

Xenomorferna är läskiga. Ripley är hård. I rymden kan ingen höra dig skrika.

Det är gränsande till OK. Handlingen faller mig inte i smaken, och teckningarna faller INTE ALLS mig i smaken (inte samma stil i inlagan som på omslaget).

Den får två stjärnor, och hade det inte varit för att det var Alien så hade jag nog gett upp redan efter första 25 sidorna och inte brytt mig om hur det slutade.

View attachment 32063
Click to expand...

Min favorit Aliens serietidning är WildC.A.T.s/Aliens. Alltså, på riktigt! De gör en Aliens crossover som en ursäkt att slakta en stor del av hela sitt superhjälte universum och sedan köra igång en ny era med The Authority. Så Warren Ellis skriver en awesome serie där Aliens mördar edgy 90s superhjältar.
 
God45 said:
Min favorit Aliens serietidning är WildC.A.T.s/Aliens.
Click to expand...
Min är Claremonts Deadliest of the Species, men Aliens vs. Avengers av Hickman är också cool för att den är helt rubbad och Mister Sinister har en tung roll och gör tokiga saker.

1785780907847.png
 
Apropå dumma saker kommer det också snart en backupserie av Claremont med Aliens vs. Kitty Pryde vs. Brood. :)

(Skämtet är alltså att Brood - och för den delen N'Garai - var vad han gjorde när han inte kunde göra Xenomorphs.)
 
Jag fortsätter min bekantskap med Jonathan Hickman i och med hans Silent Secret Wars. Jag mitt ärkenöt har mest trott att denna är en direkt remake av 80-talets dito, så jag har aldrig tagit tag i att läsa den - men den är ju underbar! Tycker om hur knäpp den är och vilka roller alla välbekanta karaktärer finner sig i.

Överlag känns det kul att återförenas med superhjälteserier. De var min ingång till läsning och jag har väl då och då plockat upp någon enstaka volym, men aldrig riktigt kastat mig tillbaka i dem.
 
Last edited:
verlandes. said:
Jag fortsätter min bekantskap med Jonathan Hickman i och med hans Silent Wars. Jag mitt ärkenöt har mest trott att denna är en direkt remake av 80-talets dito, så jag har aldrig tagit tag i att läsa den - men den är ju underbar! Tycker om hur knäpp den är och vilka roller alla välbekanta karaktärer finner sig i.
Click to expand...
Menar du Secret Wars? Eller har jag missat ett "Wars" (inte omöjligt)?
 
Läser de tre samlade albumen om Comanche av Greg/Herman från Zoom nu. Väldigt bra.
En sorts "omvänd" Blueberry; där Blueberry är en drifter som ramlar in i äventyren, så är fokus här på livet kring ranchen Triple 6 som Comance driver, och dit äventyren dras istället. Lika välskrivet och underhållande som den mer kända westernserien. Ska skaffa "På återseende, Comanche" - den kom ut nyss från Albumförlaget och berättar om tiden efter westernepokens slut.
1788768586958.png
 
verlandes. said:
Jag fortsätter min bekantskap med Jonathan Hickman i och med hans Silent Secret Wars. Jag mitt ärkenöt har mest trott att denna är en direkt remake av 80-talets dito, så jag har aldrig tagit tag i att läsa den - men den är ju underbar! Tycker om hur knäpp den är och vilka roller alla välbekanta karaktärer finner sig i.

Överlag känns det kul att återförenas med superhjälteserier. De var min ingång till läsning och jag har väl då och då plockat upp någon enstaka volym, men aldrig riktigt kastat mig tillbaka i dem.
Click to expand...
Försökte också komma ikapp Marvel from "nya" Secret Wars. Men sen tog sommaren slut och vardagen kröp på. Men fördelaktigt och lätt att läsa om man gillar läsa digitalt. Får återuppta försöket och pren på Marvel nästa semester...
 
Kaltman said:
Försökte också komma ikapp Marvel from "nya" Secret Wars. Men sen tog sommaren slut och vardagen kröp på. Men fördelaktigt och lätt att läsa om man gillar läsa digitalt. Får återuppta försöket och pren på Marvel nästa semester...
Click to expand...
Jag har tagit över inköpsansvar för serier på biblioteket, så jag håller på att komplettera med Marvel och DC hehehehe.
 
Fortsätter min Hickman-resa, denna gång med Infinity. Trodde mig ha läst den förut, men det måste bara varit någon enstaka volym.

En sak vill jag säga: Black Bolt är min favorit bland marvelhjältar. Min främsta anledning till detta är att i ett medium av pratbubblor kan Blackagar Boltagon inte prata. En bra Black Bolt-serie är därmed väldigt fokuserad på gridwork och det renodlat visuella, på rutor utan dialog.
Det tråkigaste man kan göra med Midnattskungen är därför att hitta på en ursäkt till varför han kan prata, och det är precis vad Hickman gör i Infinity:

1000002550.jpg

För att vara rättvis så är Hickman knappast först med detta - Saladin Ahmed gav honom t.ex. ett krafthämmande halsband i sin (för all del utmärkta) Black Bolt-serie - men jag tycker det är ett rätt slappt grepp och det förtar allt som gör honom till en intressant seriefigur.

I övrigt var denna okej, men tyckte inte den nådde upp till samma nivå som Secret Wars eller House of X/Power of X.
 
Last edited:
1790873675776.png

Jag har läst en seriebok som väldigt många konservativa amerikaner är jättearga på, och vill sortera ut från alla skolbibliotek där den hittas. Och, antar jag, alla andra bibliotek också.

Jag har läst Gender Queer av Maia Kobabe.

Hen är alltså en ickebinär person som på originalspråk använder spivak-pronomen (e, em, eir), vilka jag inte är säker på om de funkar i svenskan. Så fram tills nån rättar mig så killgissar jag att hen funkar.

Serien är självbiografisk och… tja, väldigt väl berättad. Tecknarstilen funkar väldigt bra – påminner en del om andra självbiografiska grejer jag läst, men inte på nå't dåligt sätt.

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Som story betraktad är den ju inte så chockerande direkt – är man det minsta bekant med andra berättelser från ickebinära eller transpersoner så är det väl inte så mycket nytt i perspektiven eller så. men jag blir ändå berörd flera gånger under läsningen, och de sista typ 150 sidorna sträckläste jag. En svår bok att lägga ifrån sig.

Sen är väl jag inte kanske den huvudsakliga målgruppen – jag tänker att den perfekta målgruppen för den här boken är en högstadieelev som kanske inte alls tänkt på de här grejerna förut, som får ord att sätta på de egna upplevelserna och får läsa om ett liv som ändå gick helt okej. Det behöver inte vara en katastrof att upptäcka att man inte är som alla andra och det kan vara rätt skönt att sätta ord på saker.

Men… det här med att amerikanska högerkonservativa ser den här boken som "pornografisk" då, ligger det något i det? Det finns en sida där man får se huvudpersonen naken. Hon är oerhört obekväm i situationen och det är verkligen motsatsen till sexigt. Det finns en bild på en grekisk illustration, där man ser två snoppar. Det finns en sida där huvudpersonens dåvarande flickvän pratar snusk och en bildruta där någon ger en avsugning till en strapon.

Nu kanske det här är färgat av hur mycket typ Galago och annat kul som jag hade tillgång till under uppväxten, bland annat i skolbibliotek, och hur jämförelsevis öppna vi verkar vara här i sverige åtminstone efter sexuella revolutionen. Men i mina ögon finns såklart inget här som gör att jag tycker att den här boken inte lämpar sig för högstadieelever.

Faktum är att jag tycker att det är exakt såna här böcker som borde finnas på alla högstadieskolors bibliotek. Eventuellt märkta med "VARNING: FÖRBJUDEN LITTERATUR! NAKET!" för att försäkra sig om att de små liven garanterat läser; oavsett om de själva är ickebinära eller ej.
 
Jag har läst House of X/Powers of X.
1791558938666.png

Fick den här som present från en kollega som vet att jag har nördiga intressen, och det var väl en fin tanke.

Jag har, som nämnts förut, väldigt dålig koll på något som har hänt i supers-sfären efter 80-talet. Det mesta av det jag vet om nyare grejer har absorberats genom nörd-osmos. Så jag har ingen aning om varför Professor X kan gå nu, varför han konstant har en trådlös Cerebro-hjälm på huvet (även om det finns några hints om detta i denna bok), eller va fanken Krakoa är för något. Men jag är van vid att weird shit händer i serietidningar, så jag är beredd att "just go with it". Vissa saker förklaras faktiskt allt efter som detta album fortskrider, och andra är uppenbart menade att vara ett mysterium även för läsare som är uppdaterade.

Så berättelsen här är väldigt timey-wimey alternate-universe nonsense. Vilket jag normalt sett avskyr. Men på något vis görs det bra här, det måste jag ge skaparna. Kanske är det för att det så tydligt knyts till en bestämd karaktär och en specifik problemformulering. Det finns en poäng med det hela, som inte bara är att man vill göra en reset på sitt universum (som det allt för ofta är). Så jag är faktiskt rätt engagerad genom hela läsningen, jag vill veta vad de skall komma fram till.

Sedan blir det ju bara ett partiellt slut. Som jag efteråt har läst mig till var detta när det kom startskottet för en flerårig story arc, som nu är avslutad. Och tydligen har de gjort en ny reset efteråt. Håhåjaja... Att läsa serier är som att spela ett MMO - man tror att man gör framsteg, men förr eller senare kommer en ny patch som lägger till ny content och dina gamla framsteg är nu meningslösa...

Men bortsett från fel som är inneboende i genren, så var detta bra skit. Jag blev underhållen!
 
Bolongo said:
Jag har läst House of X/Powers of X.
View attachment 33466

Fick den här som present från en kollega som vet att jag har nördiga intressen, och det var väl en fin tanke.

Jag har, som nämnts förut, väldigt dålig koll på något som har hänt i supers-sfären efter 80-talet. Det mesta av det jag vet om nyare grejer har absorberats genom nörd-osmos. Så jag har ingen aning om varför Professor X kan gå nu, varför han konstant har en trådlös Cerebro-hjälm på huvet (även om det finns några hints om detta i denna bok), eller va fanken Krakoa är för något. Men jag är van vid att weird shit händer i serietidningar, så jag är beredd att "just go with it". Vissa saker förklaras faktiskt allt efter som detta album fortskrider, och andra är uppenbart menade att vara ett mysterium även för läsare som är uppdaterade.

Så berättelsen här är väldigt timey-wimey alternate-universe nonsense. Vilket jag normalt sett avskyr. Men på något vis görs det bra här, det måste jag ge skaparna. Kanske är det för att det så tydligt knyts till en bestämd karaktär och en specifik problemformulering. Det finns en poäng med det hela, som inte bara är att man vill göra en reset på sitt universum (som det allt för ofta är). Så jag är faktiskt rätt engagerad genom hela läsningen, jag vill veta vad de skall komma fram till.

Sedan blir det ju bara ett partiellt slut. Som jag efteråt har läst mig till var detta när det kom startskottet för en flerårig story arc, som nu är avslutad. Och tydligen har de gjort en ny reset efteråt. Håhåjaja... Att läsa serier är som att spela ett MMO - man tror att man gör framsteg, men förr eller senare kommer en ny patch som lägger till ny content och dina gamla framsteg är nu meningslösa...

Men bortsett från fel som är inneboende i genren, så var detta bra skit. Jag blev underhållen!
Click to expand...
I podcasten Battle of the Atom där de rankar X-Men-serier och har sådär 1300 vid det här laget, är den här #1.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top