Sysp
NNO
- Joined
- 11 Apr 2017
- Messages
- 2,659
Jakten på Det vita lejonet
Brynolf möter lejonet först.
Det kastar sig över honom innan de andra hinner fram. De väntar sig klor, men framtassarna slutar i stora, bleka människohänder med långa fingernaglar. Fingrarna griper runt Brynolfs armar och pressar honom mot stenansiktena. Tummarna söker fäste mot hans axlar och naglarna begraver sig djupt i hans kött.
Brynolf skriker när lejonet börjar dra. Det håller honom nere med ena handen medan den andra sliter upp buken. Fingrarna arbetar sig in mellan revbenen, långsamt och nästan metodiskt. När POJ, Sidd och Anthrox når fram ligger Brynolf fortfarande fastklämd under besten. Lejonets vita päls är mörk av blod och en av dess händer håller något varmt och glänsande som nyss befann sig inne i Brynolf.
Sedan vänder det sina rödspränga ögon mot dem.
Kampen blir kort och brutal. Under striden väcks en uråldrig instinkt i en av jägarna - en vilja att beskydda andra, att hämnas Brynolf. En väktare utses i hemlighet.
När POJ, Sidd och Anthrox slutligen återvänder till bosättningen är de täckta av blod, sitt eget och besten. De är svårt skadade men vid liv och bär på troféer. Anthrox och Sidd släpar de det vita lejonets kropp över stenansiktena. Dess människohänder studsar slappt efter kroppen, naglarna skrapandes mot stenarna.
POJ bär på resterna av Brynolfs kropp i sin famn. Inte ett spår av päls där - Brynolf var bybo.
Han lägger den brevid Vimes sönderrivna kropp - varulvarna har skördat sitt första offer i byn. Vimes var bybo.
Runda 2
Den andra jakten - Den skriande antilopen
Under natten vaknar ni av ett skrik.
Det börjar långt bort, tunt och nästan mänskligt. Sedan stiger det. Tonen pressas högre och högre tills den spricker, men istället för att tystna fortsätter den i flera röster samtidigt: ett råmande, ett tjut och något som låter som en människa som skriker tills strupen går sönder.
Det fortsätter alldeles för länge. När det slutligen upphör känns tystnaden efteråt nästan värre.
En stund senare börjar skriket igen. Natten blir allt annat än lugn.
På morgonen hittar ni något märkligt bland stenansiktena utanför bosättningen. Flera av dem har fått näsorna avbitna. Längre bort ligger söndertuggade bitar av sten bland strimmor av saliv och vitt skum.
Spåren efter besten är lätta att följa. Djupa klövar. Söndertrampade stenansikten. På flera ställen har något stannat för att äta. Sega växter har ryckts upp ur sprickorna så våldsamt att rötterna slitit med sig sten och jord. Kvar finns bara gropar, avslitna rottrådar och pölar av tjock saliv.
Spåren fortsätter ut över slätten.
Någonstans bortom mörkret hörs skriket igen. Den här gången svarar ett annat. Eller kanske är det samma.
Ni bestämmer er för att utse fyra av er att jaga den skriande antilopen så ni kan sova tryggt om nätterna igen. Men vem ska gå först?
Det andra valet av princip - Begravning eller Kannibalism?
Brynolf och Vimes är döda. Hittills har döden varit något som funnits ute i mörkret. Nu ligger den mitt ibland er.
Ni måste bestämma vad de döda är för något. Vad deras kroppar är.
Något att behandla med respekt och begrava i enkla gravar med sina få ägodelar, i hopp att de kanske en gång talar till er igen?
Eller föda? Ni har sett hur monstren äter för att överleva. Kött är kött, oavsett varifrån det kommer. Ska de levande få ta vad de kan från de döda som en sista gåva?
Välj:
Begravning. Döda medlemmar av Bosättningen får tillgång till en gemensam spöktråd där de får diskutera fritt. Döda varulvar får inte delta. De döda byborna får varje runda gemensamt välja en av de döda som får lägga en röst i tråden mellan kl 21:00 och 21:05 - inget mer än Röst: @spelare får skrivas i den posten. Rösten räknas som en vanlig jaktröst.
Kannibalism. När en spelare dör samlar SL in spelarens återstående oanvända troféer. Dessa lottas därefter ut bland de levande spelarna. Förbrukade troféer återkommer inte.
Rundans slut
R2 slutar tisdag den 6 oktober kl 22:00.
R3 öppnar en timme efter R2:s slut, kl 23.00.
Regeltexter
Spelare
Brynolf möter lejonet först.
Det kastar sig över honom innan de andra hinner fram. De väntar sig klor, men framtassarna slutar i stora, bleka människohänder med långa fingernaglar. Fingrarna griper runt Brynolfs armar och pressar honom mot stenansiktena. Tummarna söker fäste mot hans axlar och naglarna begraver sig djupt i hans kött.
Brynolf skriker när lejonet börjar dra. Det håller honom nere med ena handen medan den andra sliter upp buken. Fingrarna arbetar sig in mellan revbenen, långsamt och nästan metodiskt. När POJ, Sidd och Anthrox når fram ligger Brynolf fortfarande fastklämd under besten. Lejonets vita päls är mörk av blod och en av dess händer håller något varmt och glänsande som nyss befann sig inne i Brynolf.
Sedan vänder det sina rödspränga ögon mot dem.
Kampen blir kort och brutal. Under striden väcks en uråldrig instinkt i en av jägarna - en vilja att beskydda andra, att hämnas Brynolf. En väktare utses i hemlighet.
När POJ, Sidd och Anthrox slutligen återvänder till bosättningen är de täckta av blod, sitt eget och besten. De är svårt skadade men vid liv och bär på troféer. Anthrox och Sidd släpar de det vita lejonets kropp över stenansiktena. Dess människohänder studsar slappt efter kroppen, naglarna skrapandes mot stenarna.
POJ bär på resterna av Brynolfs kropp i sin famn. Inte ett spår av päls där - Brynolf var bybo.
Han lägger den brevid Vimes sönderrivna kropp - varulvarna har skördat sitt första offer i byn. Vimes var bybo.
Runda 2
Den andra jakten - Den skriande antilopen
Under natten vaknar ni av ett skrik.
Det börjar långt bort, tunt och nästan mänskligt. Sedan stiger det. Tonen pressas högre och högre tills den spricker, men istället för att tystna fortsätter den i flera röster samtidigt: ett råmande, ett tjut och något som låter som en människa som skriker tills strupen går sönder.
Det fortsätter alldeles för länge. När det slutligen upphör känns tystnaden efteråt nästan värre.
En stund senare börjar skriket igen. Natten blir allt annat än lugn.
På morgonen hittar ni något märkligt bland stenansiktena utanför bosättningen. Flera av dem har fått näsorna avbitna. Längre bort ligger söndertuggade bitar av sten bland strimmor av saliv och vitt skum.
Spåren efter besten är lätta att följa. Djupa klövar. Söndertrampade stenansikten. På flera ställen har något stannat för att äta. Sega växter har ryckts upp ur sprickorna så våldsamt att rötterna slitit med sig sten och jord. Kvar finns bara gropar, avslitna rottrådar och pölar av tjock saliv.
Spåren fortsätter ut över slätten.
Någonstans bortom mörkret hörs skriket igen. Den här gången svarar ett annat. Eller kanske är det samma.
Ni bestämmer er för att utse fyra av er att jaga den skriande antilopen så ni kan sova tryggt om nätterna igen. Men vem ska gå först?
Det andra valet av princip - Begravning eller Kannibalism?
Brynolf och Vimes är döda. Hittills har döden varit något som funnits ute i mörkret. Nu ligger den mitt ibland er.
Ni måste bestämma vad de döda är för något. Vad deras kroppar är.
Något att behandla med respekt och begrava i enkla gravar med sina få ägodelar, i hopp att de kanske en gång talar till er igen?
Eller föda? Ni har sett hur monstren äter för att överleva. Kött är kött, oavsett varifrån det kommer. Ska de levande få ta vad de kan från de döda som en sista gåva?
Välj:
Begravning. Döda medlemmar av Bosättningen får tillgång till en gemensam spöktråd där de får diskutera fritt. Döda varulvar får inte delta. De döda byborna får varje runda gemensamt välja en av de döda som får lägga en röst i tråden mellan kl 21:00 och 21:05 - inget mer än Röst: @spelare får skrivas i den posten. Rösten räknas som en vanlig jaktröst.
Kannibalism. När en spelare dör samlar SL in spelarens återstående oanvända troféer. Dessa lottas därefter ut bland de levande spelarna. Förbrukade troféer återkommer inte.
Rundans slut
R2 slutar tisdag den 6 oktober kl 22:00.
R3 öppnar en timme efter R2:s slut, kl 23.00.
Regeltexter
Lejontestiklar. En gång under spelet kan innehavaren före rundans slut i hemlighet meddela SL att hen vill delta i jakten. Om innehavaren inte naturligt hamnar bland de fyra jägarna ersätter hen spelaren på plats 4. Om innehavaren redan befinner sig i jaktlaget förbrukas inte trofén.
Lejontand. En gång under spelet kan innehavaren öppet i tråden ange en levande spelare genom att skriva Lejontand: @spelarnamn. SL lägger omedelbart en extra jaktröst på den spelaren. Lejontanden förbrukas när den används.
Lejonpäls. Nästa gång innehavaren skulle få ett ärr förbrukas pälsen istället och ärret ignoreras. Pälsen skyddar inte mot störningar.
Lejontand. En gång under spelet kan innehavaren öppet i tråden ange en levande spelare genom att skriva Lejontand: @spelarnamn. SL lägger omedelbart en extra jaktröst på den spelaren. Lejontanden förbrukas när den används.
Lejonpäls. Nästa gång innehavaren skulle få ett ärr förbrukas pälsen istället och ärret ignoreras. Pälsen skyddar inte mot störningar.
Krossad axel. Spelaren får inte delta i nästa jakt. Spelaren får fortfarande diskutera och rösta som vanligt.
Djupa skärsår. Om spelaren senare får ytterligare ett ärr dör spelaren omedelbart. Störningar utlöser inte Djupa skärsår.
Sönderslagen käke. Spelaren förlorar permanent möjligheten att lägga jaktröster och principröster. Spelaren får fortfarande diskutera i tråden som vanligt men eventuella lagda röster räknas ej i nattfasen.
Djupa skärsår. Om spelaren senare får ytterligare ett ärr dör spelaren omedelbart. Störningar utlöser inte Djupa skärsår.
Sönderslagen käke. Spelaren förlorar permanent möjligheten att lägga jaktröster och principröster. Spelaren får fortfarande diskutera i tråden som vanligt men eventuella lagda röster räknas ej i nattfasen.
Spelare
| Spelare | Troféer | Ärr | Störningar | Kan skickas på jakt denna runda? |
| Anthrox | Lejontestiklar | Krossad axel | Nej | |
| Basenanji | Ja | |||
| Big Mama | Ja | |||
| Octagonal | Ja | |||
| POJ | Lejonpäls | Sönderslagen käke | Ja | |
| Sidd | Lejontand | Djupa skärsår | Ja | |
| Sömniga Isaac | Ja | |||
| StradhLestat | Ja | |||