Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Islänningarna får dock poäng för sin beredvillighet att skapa nya ord som ”tölva” för dator och ”þyrla” för helikopter.
Konkreta tips som gör din fantasy mer historiskt trovärdig!
- Thread starter zonk
- Start date
MODERERING
Och så lämnar vi deltråden om språk.
Basta!
/M
Och så lämnar vi deltråden om språk.
Basta!
/M
Jag tycker den största styggelsen är lapptäckets kronologiska anakronismer. Ett renässansrike från 1525 som blir utsatt för attacker av ett vikingasamhälle direkt från 980-talet. Teknik och samhälle bör skifta men 500 år är rätt mycket. För att bibehålla intern "logik" tycker jag att man bör vara mer stringent i utvecklingen. Det är mitt "pet peeve" och samtidigt ett förslag att hålla ihop det mer.
Annars tycker jag att spelvärlden eller settingen kan gärna få stå på egna ben så länge det finns en vettig förklaring till varför en given sak finns i världen... Intern logik framför ren historisk exakthet.
Annars tycker jag att spelvärlden eller settingen kan gärna få stå på egna ben så länge det finns en vettig förklaring till varför en given sak finns i världen... Intern logik framför ren historisk exakthet.
Vår verkliga värld var inte så bra på att hålla alla kulturer i samma tidslinje.
Jag menar vi hade ju faktiskt vikingar nere i (östra) romarriket!
JohanL
Champion
- Joined
- 23 Jan 2021
- Messages
- 12,194
En av mina pet peeves är att det finns trollkarlar och drakar, men att man bara får ett reguljärt medeltidssamhälle och medeltida krigföring ändå. Dra ut konsekvenserna, liksom! Du kan inte har formationsstrid där Fireball är enkelt tillgängligt, det blir 1914!
Leon
Leo carcion
- Joined
- 8 Mar 2004
- Messages
- 9,363
Så tänkte vi med Ereb Altor. Vi ville behålla lapptäcket (vilket, för övrigt, känns väldigt historiskt trovärdigt) men ändå få lite känsla av att världen hänger ihop och inte utspelar sig i helt olika genrer. Därför är tex våra Jordukarlar inte vikingar utan sillfiskande sjöbjörnar av mer sentida nordatlantiskt snitt
Jepp och de var på samma tidslinje, definitionsmässigt... Det var inte vikingar från 980 under 1400 talets Byzans! Att man åkte långt av olika skäl har jag inga problem med. Vissa teknologiska skillnader är också helt ok.
Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Ja, och också raka motsatsen till lapptäckesvärld – längs hela vägen mellan de båda delarna av världen uppstod det ju sedermera också statsbildningar som kombinerade nordiska hövdingar, bysantinsk kristendom och slavisk lokalbefolkning. I en lapptäckesvärld hade ju sådan kulturblandning aldrig skett, utan de olika kulturerna hade förblivit hermetiskt tillslutna och inte påverkat varandra, gärna i tusen år.
Quadrante
Grisbonde
Största problemet med lapptäcket är väl just när det är statiskt och att inget ”blöder över” mellan kulterna.
Bifur
Veteran
- Joined
- 28 Dec 2015
- Messages
- 7,080
Alltså själva definitionen av "lapptäcke" har i mina ögon alltid varit att de inte hänger ihop. Om det finns kulturella samband (eller rimliga omständigheter som förklarar varför de saknas) är det inget lapptäcke.
Quadrante
Grisbonde
Det jag skrev motsäger inte det du skriver, problemet är detsamma.
Bifur
Veteran
- Joined
- 28 Dec 2015
- Messages
- 7,080
Nä, det stämmer ju. Det var kanske ordvalet "när de är statiska", som förledde mig i det att det antyder att de kan vara på annat vis.
Quadrante
Grisbonde
Quadrante
Grisbonde
Xx. Om du har städer med i din setting. Betrakta dem som självstyrande.
Spela dem som att man besöker ett annat land, även om de tekniskt sett står under en herre/lord/härskare. De själva kommer betrakta sig som jämställd med annan makt i området.
Annat land behöver inte vara konstigare än en svensk som besöker Norge eller Danmark. Man känner igen sig men vet att de är ”de andra”.
En stad har alltid marker och boställen utanför sitt kärnområde vilka hör till staden. I praktiken och kulturellt, även när det inte ägs av den.
Stadens makt/härskare är sällan en person, utan oftast en grupp (troligen flera grupper).
Spela dem som att man besöker ett annat land, även om de tekniskt sett står under en herre/lord/härskare. De själva kommer betrakta sig som jämställd med annan makt i området.
Annat land behöver inte vara konstigare än en svensk som besöker Norge eller Danmark. Man känner igen sig men vet att de är ”de andra”.
En stad har alltid marker och boställen utanför sitt kärnområde vilka hör till staden. I praktiken och kulturellt, även när det inte ägs av den.
Stadens makt/härskare är sällan en person, utan oftast en grupp (troligen flera grupper).
Återigen, det är naturligtvis trovärdigt eftersom det stämmer överens med europeisk historia. Men också viktigt att påpeka att det inte är otrovärdigt att ha det annorlunda, eftersom det inte stämmer överallt. I Kina hade staden inget eget styre alls, utan var helt underordnad distriktet. Kanton tillhörde inte ens ett eget distrikt, åtminstone under Qing, utan västra halvan av staden tillhörde Naamhoi och östra halvan Punyu, två distrikt som innefattade massor av landsbygd plus en halv stad. Det fanns ingen som hade någon auktoritet eller uppgift att hantera staden specifikt. Om något som omfattade hela staden behövde göras så föll det antagligen på provinsguvernören, som styrde över hela provinsen, inklusive alla städer inom den. Rent praktiskt vardagligt styrdes staden i princip som en massa byar som satt ihop. Vilket fungerade sådär, men det var systemet. Kanton blev en administrativ enhet och fick sin första borgmästare på 1900-talet.
Last edited:
Quadrante
Grisbonde
Pratar inte så mycket om hur det är på pappret och mer hur det är i praktiken (på platsen). De kan mycket väl använda administrativt språkbruk, använda imperiet som anledning, men som spelledare är det bra att se dem som självständiga. Även när de agerar för ”allas och imperiets bästa”.
Varför det? På en del tider och platser var städer självständiga, andra tider och platser var de inte det.
Varför skulle det vara bra (som spelledare) att alltid se dem som självständiga? Och hur skulle det göra det mer historiskt trovärdigt?
Quadrante
Grisbonde
Just för att ge dem en egen karaktär (subkultur/prägel) och agens.
Lite som att inte se bonden som en underställd arbetare och istället fråga sig ”eftersom alla är bönder, vilken sorts bonde är det här”?
Aka. Spelledartips som gör världen mer historisk (mindre homogen).
/// edit /// om det inte framgår. Tips som gör spelupplevelsen mer …, än att det är historiskt rätt (vilket är mindre hjälpsamt).
Last edited:
Mekanurg
Akktu stakki
I Sverige fanns det bland annat skattebönder (ägde sin egen mark), kronobönder (arrenderade statens mark), arrendebönder (arrenderade en annan markägares mark), torpare/lantarbetare av olika slag. Det var skillnad i status: de självägande bönderna valde riksdagsledamöter inom bondeståndet och fick stor makt lokalt. Allt tajt reglerat i lagar och fördningar.
Quadrante
Grisbonde
Japp precis. Finns flera varianter, en del har folk under sig andra har folk över sig, få är själva. Och de övriga som inte vill benämnas bönder, var ”bönder” även de (antingen i väldigt liten skala, eller hade folk som böndade i deras ställe).
Det intressanta kan jag tycka, är de som inte böndar själv. Hur klara de sig (har de resurser att köpa böndning, tar de emot allmosor, tar de utan lov, eller tar de som en del i samhällsstrukturen).