DoD Dödlighet i DoD23

Organ

Out of time, out of mind
Joined
6 Jun 2001
Messages
6,572
Location
En mälarö
Jag och min spelgrupp är mitt uppe i Drakkejsar-kampanjen där jag är SL. Gruppen består av fyra spelare och vi är i skrivande stund uppe i 11 spelmöten. Vi börjar närma oss upploppet och jag tror nästan att vi bara är ett eller två möten ifrån att rollpersonerna börjar bege sig mot Dimön och slutkonfrontationen. Vi har emellertid just haft vårt första dödsfall bland rollpersonerna. Gruppens trollkarl sprang på något vasst, fick slå dödsslag, och gjorde det utan någon större framgång vilket orsakade hans snöpliga frånfälle.

DoD23 har ett visst rykte om sig att vara väldigt dödligt. Enligt vissa så är det mer eller mindre designat för TPKer vid ojämna intervaller. Det är dock ingen åsikt jag delar. Jag tycker inte att spelet är så mycket dödligare än många andra. Visst, folk har gått ner och fått slå dödsslag ett antal gånger men det har alltid ordnat upp sig. (Inte senaste gången dock som sagt.) Men dessa tillfällen har inte skett med någon slags överdrivet hög frekvens tycker jag. Och jag har som SL inte varit vare sig särskilt förlåtande eller särskilt elak utan vi har spelat RAW och låtit tärningarna avgöra.

Hur har det gått kring era spelbord? Hur ofta har det gått åt rollpersoner? Är DoD23s rykte som rollperson-killer överdrivet eller är det välförtjänt?
 
Alltså.. även när jag som i fallet DoD23 spelar så RAW som jag kan, så pillrar jag alltid med encounters och lägger till en hydra eller ett annat monster där så behövs, fler eller färre vättar med olika vapen, osv. Så jag har svårt att säga exakt. Men nej, jag tyckte inte det var överdrivet dödligt. Sen hade alla gjort RP för att spela en kampanj med en hel del strid, FYS var en rätt hög egenskap för alla RP. Och de hittade ett och annat magiskt föremål, en trollkarlshatt med rustning 1 dök upp t.ex. Sen å andra sidan var den där hydran de slogs med rätt upphottad jämfört med den i monsterboken. De fick jobba lite på att ha ihjäl den. Och ett par demonbesatta lirare i rummet bredvid fick de ta till reträtt från.

(OT, men det jag hade sagt som SL-tips är att spelbalansen hänger mkt på rustningarna, låter du RP hitta magiska trollkarlshattar och stöta på monster de kan göra rustningar av med Hantverks-talangen, så kan du få rätt hårda RP sen. Men man kan alltid ha hydror med gas-syra-attacker ändå, så det är inte hela världen.)
 
Hur har det gått kring era spelbord? Hur ofta har det gått åt rollpersoner? Är DoD23s rykte som rollperson-killer överdrivet eller är det välförtjänt?

Visst har det dött en och annan rollperson men inte överdrivet ofta. Jag har spelat många rollspel som varit dödligare. På det hela taget tycker jag att DoD23 ligger på en bra nivå när det gäller dödlighet. Däremot är det tydligt att hög Fysik är viktigt för överlevnaden. Jag är heller inte särskilt förtjust i hur tabellen med kritiska skador är uppbyggd.
 
Alltså.. även när jag som i fallet DoD23 spelar så RAW som jag kan, så pillrar jag alltid med encounters och lägger till en hydra eller ett annat monster där så behövs, fler eller färre vättar med olika vapen, osv. Så jag har svårt att säga exakt. Men nej, jag tyckte inte det var överdrivet dödligt. Sen hade alla gjort RP för att spela en kampanj med en hel del strid, FYS var en rätt hög egenskap för alla RP. Och de hittade ett och annat magiskt föremål, en trollkarlshatt med rustning 1 dök upp t.ex. Sen å andra sidan var den där hydran de slogs med rätt upphottad jämfört med den i monsterboken. De fick jobba lite på att ha ihjäl den. Och ett par demonbesatta lirare i rummet bredvid fick de ta till reträtt från.

(OT, men det jag hade sagt som SL-tips är att spelbalansen hänger mkt på rustningarna, låter du RP hitta magiska trollkarlshattar och stöta på monster de kan göra rustningar av med Hantverks-talangen, så kan du få rätt hårda RP sen. Men man kan alltid ha hydror med gas-syra-attacker ändå, så det är inte hela världen.)
Visst, även jag pillar med encounters. När jag skrev RAW så menade jag själva reglerna, inte äventyren. Där lägger jag till och drar ifrån, både vad gäller motståndarnas antal som deras KP. Och oftast så har jag faktiskt mest ändrat till spelarnas nackdel då de annars till viss del skulle räkmackesurfa genom Dimmornas dal.

Fast vad gäller detta med rustning så känner jag att det inte är en jätteviktig faktor i jämförelse med tidigare versioner av spelet. Den rollperson som utrustades med en helrustning plus en stor sköld i till exempel DoDE var ju i det närmaste osårbar. I DoD23, i och med sådant som monsterattcker med mera, not so much. Det är en av de saker jag gillar med senaste utgåvan.
 
Jag har spelar igenom hela Drakkejsaren och vi har haft ett dödsfall totalt, en magiker som dog direkt på ett tvåhandssvärd så jag tycker inte spelet/kampanjen är så dödlig.
Jag tror ryktet kommer av den första striden på väg till dalen, den är dels svår och det hjälper inte att man har helt nykläckta rollpersoner.
 
Jag har spelar igenom hela Drakkejsaren och vi har haft ett dödsfall totalt, en magiker som dog direkt på ett tvåhandssvärd så jag tycker inte spelet/kampanjen är så dödlig.
Jag tror ryktet kommer av den första striden på väg till dalen, den är dels svår och det hjälper inte att man har helt nykläckta rollpersoner.
Dels detta, men också att dödligheten ÄR skyhög om spelgruppen inte ställer om sättet att ta sig an strider jämfört med många andra spel (Kanske framför allt DnD). Att vinna initiativet (kortdraget) är fortfarande jättebra.... Att instinktivt uttnyttja sitt bra kortdrag till att attackera så fort som möjligt före fienden är potentiellt en dödsfälla. Att inte ha kvar sin handling om ens attack inte sänker fienden, eller om det är flera fiender kan gå riktigt illa.
Så mycket av "dödlighetsryktet" tror jag också har sin orsak här. Gör man "som man alltid gjort"....då blir det betydligt dödligare...
 
Min känsla är att spel som hävdar sig vara dödliga ofta menar i jämförelse med 5e. Upplever samma med Shadowdark som påstås vara enormt dödligt, men som faktiskt lämnar flera öppningar för en rollperson att överleva.
 
Vi var mellan 4-6 st när vi spelade drakkejsarens hemlighet. Jag lät RP använda barflip för att rulla stats och satte som krav att FYSIK skulle vara minst 3:e högsta. Metoden ger medelscore på 13 i statsen. Detta kom jag senare att ångra bittert för RP blev med tiden lite väl kaxiga runt bordet då dödssslag passerades utan större problem.

Men initialt så gick första encounter bra. Det uppe vid drakpasset. Spelarna lyckades med upptäcka fara, drog fram lite drakslag och allt gick ovanligt smidigt. På väg mot Utkante slängde jag inte några rövare och dessa avfärdades ännu lättare. Det ledde till att spelarna blev väldigt stärkta i sitt självförtroende. Väl nere i Riddar Rös så höll det på att gå riktigt illa. Gruppens magiker blev träffad så illa av en spindel efter de gett Riddar Rös en omgång som hette duga. På väg ut så träffade de på en spindel och plötsligt så började alla så demonslag och gruppens magiker misslyckades med tre slag mot FYS på 17. Kort sagt han borde dött. Men Maske slog drakslag på sitt första hjälpen så jag lät honom leva.
Det var gruppens första riktiga äventyr och killen var 11 år och det var hans första karaktär. Så jag lät nåd gå före rätt.

Men sedan rullade det på bra. De blev försiktiga och försökte undvika direkt konfrontationer under 4-5 äventyr men sedan blev de modigare igen och jag anpassade motståndet mha öka/minska antal moståndare eller deras KP/Rustningar. Men Orakelgrottan (gruppen var då 6 st + en SLP) höll på att sluta i TPK då de lyckades med att ramla i floden, höll på att drunka, misslyckas med FYS-slag mot gift och till sist reta upp den stora spindel så de fick fly ut. Jag som SL fick vara lite snäll annars hade de dött halvvägs igenom Orakelgrottan. Bothildsbrynte och Gårdagens By, här drog de fram drakslag på drakslag när det krävdes så den vita döden blev en gäspning och demonen Ix blev Demon vadå?????

Templet purpurbrand höll på att sluta i TPK då RP verkligen dummade till sig och försökte klä ut sig till Sathmog anhängare men vår 11-åring bluffade så dåligt (demonslag x 2) att de fick alla Sathmog-anhängare efter sig och fick fly.

Dimön blev lite märklig. Här lyckades de dra fram drakslagen igen när det krävdes som mest men Azrael Koth höll på att ta livet av dem men så kom drakslagen och jag fick typ dubblera Azrael Koths KP för att ge dem en match.

Jag tror att spelet lämpar sig bäst för 4 spelare. När vi är 5-6 st så går det trögt och motståndet blir svårare att beräkna. Det som jag funderat över är just alla dessa drakslag som slås i mest kritiska situationer. Jag har kollat igenom tärningarna och de är inte fuskade. Men likväl så rullar de märkligt bra när det gäller. Ett problem är att vi kör via TEAMS (dvs via dator) och alla rullar sina egna tärningar så jag inte ser. Det är särskilt en spelare som alltid tycks rulla extra bra men numera har jag bett en av de andra spelarna att hålla ögonen på henne.

Men vi har ändrat på hur vi rullar stats. Vi tog en kortlek där man fick dra 3 kort för varje grundegenskap och det fanns 18 kort. Fyra 6:or, fyra 5:or osv. ner till fyra 3:or och så 2 st 2:or. Det ger 76 poäng totalt. Men med 5 spelare så blir det fortfarande lite power-stats och svårt för mig som SL. Vi körde Ärans väg och de med hög FYSIK ruskade av sig dödsslag väldigt lätt men de med FYSIK på 12-14 låg riktigt risigt till flera gånger. Men med ett sällskap på 5-6 RP så är det sällan att någon dör. Någon hinner lägga första hjälpen osv. Men med 4 st RP då får ha backup karaktärer.

Nu kör vi med RP som har 72 i medeltal och är MIN/MAX utifrån vilket yrke de har. I vanlig ordning ville de storma en borg men det blev tätt på TPK då de överskattade sin förmåga. Där fick jag som SL ändra på situationen så de kunde fly. Annars hade äventyret varit slut på 15 minuter

Numera använder vi en ny metod för stats:
VÄLJ YRKE därefter rulla 3T6 & placera ut på en grundegenskap....upprepa 5 ggr MEN om det värde du slår är högre än tidigare så kan du sätta det på yrkets viktigaste stat.
Till exempel: Du väljer magiker och rullar 13 och sätter det på INT därefter rullar du 12 och sätter på STY och så rullar du 15 och det är bättre än 13 på INT. Då kan du flytta 13 till valfri ledig grundegenskap och sätta 15 på INT. Så vi gör detta och sätter 13 på FYS. Sedan rullat 8 och sätter på kar, 7 och sätter på SMI. Till sist rullar vi 5 och sätter på PSY.

Vi får alltså STY 12, FYS 13, SMI 7, INT 15, PSY 5 och Kar 7. Spelaren byter nu plats på STY och PSY.

Sedan räknar vi ihop totalen och drar det från 73 (avrundat uppåt från12.24 från 4T6K3).... 73-(5+13+7+15+12+8)= 12. Dessa får RP bestämma hur de själv sätts ut MEN KARISMA måste minst vara 10. Så RP lägger +2 på INT (15-->17) +6 på PSY (12-->18) +2 på KAR (8-->10) +2 på STY (5-->7). RP blir alltså så här
STY 7
FYS 13
SMI 7
INT 17
PSY 18
KAR 10

Vi har ett tillägg till. Den som har KAR 13-15 får fördel på alla karismaslag och KAR 16-18 ger dubbel fördel. Det får RP att tänka till lite grann med KAR.
Det blir en del MIN/MAX karaktärer men får spela igenom 5-10 äventyr och se hur det går....

Hmm, svarade jag på din fråga? Jo, är då DoD23 mer dödligt än andra RP?
  1. Jämfört med svärdets sång så är det ju förlåtande.
  2. Jämfört med Expert DoD så är det mer dödligt. Där fixade man Ringbrynja med läder ovanpå och sedan en stor sköld så kunde man ju skaka av sig det mesta. Det var ju EVIGA strider som höll på i timtal.
  3. Sett till OSR & Adnd 2e så är det ju mer förlåtande också. En kobold kunde ju skjuta en pil och slå bra på tärningen ochs så dog min karaktär igen...
Jag gillar att vapen gör skada och till och med en dolk är numera farlig. I gamla Expert DoD så var ju alla lätta vapen meningslösa mot förstärkt ringbrynja. Men TPK kan ju ske när spelarna blir lite övermodiga. Det gäller att välja sina strider.
 
Vi har spelat några äventyr, och ingen har dött. Spontant känns systemet inte speciellt dödligt. Om man jämför med godtyckligt OSR-spel som vi spelat så är rollpersonerna i DoD23 tuffare än Stålmannen!
 
Fast vad gäller detta med rustning så känner jag att det inte är en jätteviktig faktor i jämförelse med tidigare versioner av spelet. Den rollperson som utrustades med en helrustning plus en stor sköld i till exempel DoDE var ju i det närmaste osårbar. I DoD23, i och med sådant som monsterattcker med mera, not so much. Det är en av de saker jag gillar med senaste utgåvan.
Absolut. Jag bara märkte viss skillnad mellan magiker i början, med läderrustning 1, och magiker i slutet, i hydraskinnsrustning o magisk hatt. Hydran räckte ju lång väg, så märkbart tåligare gäng rakt av (och mindre buller från krigaren).
 
Jag kan tycka att det är lite symptomatiskt att alla beskriver att magikern gick åt. Har du låg fys både går du ned snabbt och har sämre chanser att klara dina dödslag. Jag har funderat på att låta dödsslagen gå mot ett fast värde så att alla spelare har samma risk att åka dit när de går ner, men inte gjort slag i saken. Potentiellt skulle det fasta värdet kunna varieras med vad som passar dramaturgiskt...
 
Vi lyckades med ett par äventyrsplatser (minns ej antalet spelmöten). Under dessa dog:
-Den fege nasaren Cyprius, som efter att han gömt sej väl under ett slumpmöte fick för sej att han skulle hjälpa med kultisterna. Han försökte plocka upp en orm att kasta, men den bet honom och han hann dö av giftet innan någon hittade honom.
-Nära TPK: En trollkarl, en sjöfarare och en bard blev uppätna efter att dom fått för sej att försöka bluffa en telepatisk jättespindel. En ädel riddare hade tidigare under äventyret fallit ner i en grop, landat på huvudet och tappat minnet. Hon valde att avvika från blodbadet, hon visste ändå inte vilka äventyrarna var (inte förrän minnet återvände iaf)

Under engångsäventyret med hyrsvärdsdvärgar dog ingen.
 
Jag hade en avliden halvlingstjuv i slutstriden i Drakkejsaren (nere för räkning, demonslag och ytverkarnde attack) - och inget sedan dess (Krypande Mörkret och Dunkeldäld). Många som går ner, men sällan detta innebär döden generellt. I Drakjejsaren hade gruppen inte ens en animist och klarade sig relativt bra. Ett par permanenta skador - några förlorade tänder och en personlighetsförändring.

Dvs, en barnlek jämfört med Warhammer FRP. :D
 
Jag hade en avliden halvlingstjuv i slutstriden i Drakkejsaren (nere för räkning, demonslag och ytverkarnde attack) - och inget sedan dess (Krypande Mörkret och Dunkeldäld). Många som går ner, men sällan detta innebär döden generellt. I Drakjejsaren hade gruppen inte ens en animist och klarade sig relativt bra. Ett par permanenta skador - några förlorade tänder och en personlighetsförändring.

Dvs, en barnlek jämfört med Warhammer FRP. :D

I WFRP har man ju Fate points (= extraliv) å andra sidan.
 
I WFRP har man ju Fate points (= extraliv) å andra sidan.
Äsch, de husreglar man bort 🙂.

Jag tycker heller inte DoD23 är särskilt dödligt. Det går väl i princip inte att dö på ett enskilt slag (20 på dödslaget räknas väl som 2 missar, inte avliden?).
 
Jag tycker heller inte DoD23 är särskilt dödligt. Det går väl i princip inte att dö på ett enskilt slag (20 på dödslaget räknas väl som 2 missar, inte avliden?).
Bara för att jämföra med några samtida tradspel jag spelat de senaste åren med vad jag upplever är högre dödlighet: Warhammer FRP 2 (och 4), Alien, Blade Runner, Twilight 2000, CoC, Symbaroum (om än bara knappt).

Det enda jag kommer som jag provat på senare år som på ett sätt är mindre dödligt är TOR.
 
Äsch, de husreglar man bort 🙂.

Jag tycker heller inte DoD23 är särskilt dödligt. Det går väl i princip inte att dö på ett enskilt slag (20 på dödslaget räknas väl som 2 missar, inte avliden?).
Det går att gå direkt förbi dödsslag genom total KP*2 i en smäll. Men det är en rejäl smocka det.
 
Back
Top