Kutulu vs. Call/Trail of Cthulhu

Nemo2

Veteran
Joined
23 Jul 2026
Messages
11
Location
Stockholm
Spelat Trail of Cthulhu och Call of Cthulhu, men inte testat den "nedbantade" varianten Kutulu.

Någon som testat Kutulu och tycker det är en smidigare variant eller bara "för lite" regelsystem?
 
Jag är en stor tillskyndare av Kutulu. Om man gillar ToC tror jag man känner sig hemma - Kutulu går liksom hela linan ut och tar bort metapoäng och andra mer mekaniska element.

Framförallt så tycker jag om att Kutulu, i mina ögon, främst är en samling principer, snarare än regelmekanik. Regler finns absolut, men det är inte genom dem jag lärde mig uppskatta spelet.

Finns också gratis, vilket ju gör att man kan se om det passar (och där kan man även ladda hem mina Kutulu-böcker Kaskelot och Teufelsamlingen).


Men för att sammanfatta: jag började min rollspelsbana med Call of Cthulhu, men Kutulu har i princip ersatt det för mig. Mot slutet husreglade vi CoC så pass mycket att vi ändå låg närmre Kutulu.
 
För mig är Kutulu lite för regellätt för att riktigt passa min föredragna spelstil, och @krank som har skapat det har en väldigt uttalad filosofi kring rollspelande och regler som jag väldigt högt respekterar, även fast det är rätt så annorlunda från vad jag själv i praktiken gillar. Jag tycker ju tärningsrullande, slumpmoment och mycket improvisation är kul. Så vi gör nog liknande saker (mycket mysterielösande etc) på rätt olika sätt.

Men med det sagt så föredrar jag alla dagar i veckan Kutulu framför Trail of Cthulhu, eftersom det drar spelet bort från den "skriv in railroadingen i reglerna" som jag upplever att ToC bygger mycket av sitt tänkt på. Kutulu bygger istället mer på att flytta över regelmekaniker till SL-bedömningar, på ett "rulings not rules"-tänk som gör att det nästan hamnar närmare OSR-spelen än exempelvis ToC.

Själv föredrar jag dock CoC, även fast jag också såklart har husreglat det rätt mycket och anpassat det till hur jag hellre spelar. Skulle jag släppa ett "Adrian of Cthulhu" så skulle det inte vara som Kutulu (eller ToC), men ändå vara förenkling i jämförelse med vanliga CoC.
 
Skaparen @krank finns ju också på forumet, hört att han gillar spelet!
Haha, ja, men jag är såklart lite partisk…


Överlag skulle jag säga att det är otroligt olika från person till person. Jag skapade ju Kutulu utifrån mina preferenser – och jag tycker ju egentligen inte att det kan vara "för lite regelsystem". Så jag tror absolut att om man föredrar spel med lite mer system, om man är van vid att ha regelsystem som något man kan luta sig tillbaka på och som driver spelet eller agerar, som någon sade, spelvärldens naturlagar – då skulle jag istället rekommendera:
  • Call of Ctulhu om man vill ha ganska mycket crunch och ett system som åtminstone i grunden är väldigt fokuserat på spelvärldssimulering.
  • Trail of Cthulhu om man vill ha lite mindre crunch, och ett system som mer fokuserar på genresimulering och som har en hel del metaekonomi och poäng som hanterar spotlight för rollpersoner osv.
Jag önskar att jag hade något bra tips på spel som komplexitetmässigt låg nära Trails men som filosofiskt låg närmare CoC. Alltså ett mellan-lätt simulationistiskt men inte pulpigt regelsystem. Det finns dock massor av Lovecraftska spel därute så jag är säker på att det finns. Annars får väl nån skapa det =)


Sedan kan man ju blanda lite som man vill. Jag ser t.ex. egentligen inga hinder för att man spelar CoC men transplanterar Kutulus sätt att hantera lovecraftskt vansinne.

Men ja, nä, Kutulu är ju väldigt regellätt – vapen har inte olika skadevärden eller stats jämfört med varandra, det finns inga sätt att egentligen bli bättre på något, osv…
 
För några veckor sedan SLade jag Ett statlig ärende i norr till Kutulu. Vi hade kul och det var väldigt nära friform med rollformulär. Jag tror dock att mina spelade hade föredragit något annat till en längre kampanj men att det funkar utmärkt till one-shots.
 
Jag tror dock att mina spelade hade föredragit något annat till en längre kampanj men att det funkar utmärkt till one-shots.
Jag tror lite som du är inne på, att detta inte handlar om bättre/sämre, utan helt om vad man föredrar. Utan Kutulu hade jag nog inte orkat spelleda Masks of Nyarlathotep - för en annan hade det bara gått med CoC. Smaken är, som bekant, som röven.

edit: sen ska det sägas att det som främst styr min upplevelse av Masks är - Masks. Oavsett vilket system jag använder så kommer det småningom hamna i bakgrunden, medan äventyret alltid är i förgrunden.
 
Last edited:
För några veckor sedan SLade jag Ett statlig ärende i norr till Kutulu. Vi hade kul och det var väldigt nära friform med rollformulär. Jag tror dock att mina spelade hade föredragit något annat till en längre kampanj men att det funkar utmärkt till one-shots.

Av nyfikenhet: menar du här med "längre kampanj" något liknande Tatters of the King eller Masks eller någon annan av de klassiska CoC-kampanjerna, eller menar du mer som i "vi spelar i flera år med samma rollpersoner som tar sig an äventyr efter äventyr utan att det nödvändigtvis finns ett samband mellan dem"?

Jag lägger verkligen ingen värdering i någotdera, och köper helt att avsaknaden av erfarenhetsmekanik kan vara avskräckande framför allt ifall man vill ha sin rollperson länge. Jag är just bar… nyfiken =) För som spelmakare är jag ju alltid svulten på reaktioner.
 
edit: sen ska det sägas att det som främst styr min upplevelse av Masks är - Masks. Oavsett vilket system jag använder så kommer det småningom hamna i bakgrunden, medan äventyret alltid är i förgrunden.
Ja, det här perspektivet delar jag. Och för mig gäller det ju överlag – i mitt spelande så kör vi ju alltid i första hand äventyret/kampanjen, sedan är reglerna och även spelvärlden mest något som låter oss uppleva detta äventyr. Lite som att man har en spelkonsol som låter en spela ett visst spel; det är i nån mån äventyret som är spelet. Kanske är det också därför jag är så kittlad av tanken på en-kampanjs-spel som man bara kör en Stor Kampanj™ i, och sedan förbrukat…

Att ha rollpersoner som fritt vandrar runt i en spelvärld och stöter på olika äventyr, det är något det dröjde innan jag stötte på. Det är en giltig spelstil såklart, och verkar delas av många och vara framgångsrik.
 
Kanske är det också därför jag är så kittlad av tanken på en-kampanjs-spel som man bara kör en Stor Kampanj™ i, och sedan förbrukat…
Jag spelleder Mythic Bastionland vilket har ett uttalat endgame, som vi har börjat närma oss. Går såklart att fortsätta/börja om, men vi är överens om att när vi funnit den mytiska staden så avslutar vi vår kampanj.
 
För egen del älskar jag allt source-materiel till CoC. Kutulu är snyggt men för tomt och ger mig inte Lovecraftian-känslan jag får av CoC.

Så då föredrar jag det "regeltunga" CoC (det är extremt simpla regler i det. Om något klumpigt skrivna).

Ja man kan skippa regler i CoC, vilket vi ofta gör. Men att då välja ett helt annat regelsystem som Kutulu gör att jag tappar känslan jag vill åt, som jag får bara av att ha böckerna i handen.
 
För egen del älskar jag allt source-materiel till CoC.

Jag också! Eller ja, jag har inte läst "allt" men det finns en himla massa bra världsinfo-moduler och kampanjer till CoC.

Kutulu började ju trots allt specifikt som ett regelsystem för att köra CoC-kampanjer (mer exakt Tatters); det var aldrig egentligen tänkt som en "konkurrent" utan mer som ett komplement. Man kan antagligen köpa 90+% av alla CoC-böcker och sedan ändå spela innehållet med Kutulu istället =) Eller ja, om man plockar bort det mest pulpiga, då.

Sedan förstår jag absolut att man föredrar CoC om man tycker att det har extremt simpla regler. De är ju inte extremt simpla för mig, men det är ju därför det är bra att det finns en massa olika spel =)
 
Av nyfikenhet: menar du här med "längre kampanj" något liknande Tatters of the King eller Masks eller någon annan av de klassiska CoC-kampanjerna, eller menar du mer som i "vi spelar i flera år med samma rollpersoner som tar sig an äventyr efter äventyr utan att det nödvändigtvis finns ett samband mellan dem"?
En längre som tex Tatters.
I Kutulu börjar du som kompetent "utredare" och då det inte finns så många steg på färdigheter så blir det inte mycket att höja. För mig spelar det ingen större roll men många spelare vill kunna förbättra sin rollperson.
Jag har inte läst något äventyr av dig till Kutulu så vet inte hur du tänkt men är det mening att äventyret ska vara att det tex krävs medicin 4 för att mycket se ledtråden (för visst är det så att tex medicin inte rullas)? Det fanns inget sådant i äventyret vi körde vilket gjorde det hela friformigt så jag lät rollpersonerna hitta alla ledtrådar så länge någon har hyfsat kompetent inom området vilket också bidrar till att det inte är något behov av några färdighetshöjningar

Jag fokuserade mer på äventyret och mindre på reglerna så jag kanske kan ha missat något vikigt som förändrar allt.
 
Back
Top