Illusionism - inte bara kvantresar?

Genesis said:
Illusionism är, för mig, essensen av när folk säger saker som ”om rälsen aldrig syns så är det inte rälsat, utan ett bra äventyr”. Alltså där det finns ett planerat händelseförlopp som spelet ska följa, men den skicklige spelledaren och det välskrivna scenariot gajdar så väl så att spelarna aldrig upplever sig rälsade, utan agerar helt naturligt på ett sätt som följer det planerade scenariot.
Click to expand...
Bekymret är väl att spelledaren vet att det är rälsat, vilket gör att spelupplevelsen riskerar att bli tråkigare för hen.

Full disclosure: jag har skrivit många rälsade äventyr, både med flit och av allmän klåparaktighet, så försöker inte hävda expertis i äventyrsdesign.
 
verlandes. said:
Bekymret är väl att spelledaren vet att det är rälsat, vilket gör att spelupplevelsen riskerar att bli tråkigare för hen.
Click to expand...
Vilket väl beror lite på ifall man tycker att det är tråkigt att spelleda rälsade äventyr… =)

Det finns ju de som tycker att mina äventyr är "rälsade" för att det finns en färdig struktur i dem, och det är helt sant att jag sällan blir super-överraskad över vad som händer och så. Men det är lugnt, att det är "spännande" tillför inte så mycket för mig som SL; tvärtom är best case scenario att jag jag ta det väldigt lugnt och sitta och mysa över att mina förberedelser funkar så bra =)
 
krank said:
Vilket väl beror lite på ifall man tycker att det är tråkigt att spelleda rälsade äventyr… =)

Det finns ju de som tycker att mina äventyr är "rälsade" för att det finns en färdig struktur i dem, och det är helt sant att jag sällan blir super-överraskad över vad som händer och så. Men det är lugnt, att det är "spännande" tillför inte så mycket för mig som SL; tvärtom är best case scenario att jag jag ta det väldigt lugnt och sitta och mysa över att mina förberedelser funkar så bra =)
Click to expand...
Mysteriespel är ju av naturen mer "spåriga", men vet inte om jag tycker de behöver spelledas rälsigt (och då menar jag mer att SL inte behöver ha en hård hand på narrativet).

Därmed sagt så menar jag inte att förringa den som uppskattar rälsen, verkligen inte!
 
Mogger said:
Det här är ju vanligt gott SL-hantverk!
Click to expand...

JohanL said:
Det noterades missnöjt redan på den tiden att många vanliga rollspelare uppskattade och ibland till och med förväntade sig illusionism.
Click to expand...

Jag skulle i alla fall kalla mitt eget exempel en ganska godartad form av (kanske-)illusionism. Det syftade ju inte till att negera några val spelarna gjort eller beröva dem agens på något sätt. :)
 
Jag känner att mycket hänger på att man bara litar på varandras omdöme, helt enkelt.

Jag tänker aldrig lova någon kategoriskt att jag aldrig kommer att använda illusionism som SL, inklusive kvantresar, räls, manipulation, och/eller andra fruktansvärda SL-taktiker. Men jag är definitivt inte någon anhängare av sådant. Jag kör en stil där jag försöker, med hjälp av mitt omdöme, maximera spelarnas agens för att jag tycker det är kul.

Hur mycket jag håller mig inom ramarna för vad som anses rätt just nu begränsas av att jag:
  • ...använder en blandning av skrivet (=begränsningar/räls ibland) och eget material för jag tycker det är kul;
  • ...gillar att försöka och experimentera utan att egentligen veta vad jag gör;
  • ...gärna vill binda ihop olika plot-trådar eftersom jag gillar när spelare upplever att saker "faller på plats";
  • ...inte kan allt;
  • ...tar snabba beslut i stundens hetta.

Så jag kan inte lova någon att jag alltid kommer att vara en sådan här eller en sådan där SL.

Men jag tror jag har en smutta karisma och en smula fingertoppskänsla som hjälper. Jag försöker få det bra. Jag försöker följa bra råd om hur man SL:ar (och sådana kommer hela tiden; även mitt under nästa kampanj).

Så lita på mig som SL bara, så litar jag på dig som spelare. Och om det blir bra så gör vi det tillsammans igen.
 
För mig är bra Illusionismäventyr den bästa sortens äventyr, iaf sett till köpeäventyr.
Någon har tänkt ut en bra äventyrsidé och lagt ut lagom med brödsmulor att spelarna väljer fritt men med informationen de har gör att de väljer den för äventyret bästa vägen.
Men kanske en mardröm för andra.
 
Theo said:
Jag skulle i alla fall kalla mitt eget exempel en ganska godartad form av (kanske-)illusionism. Det syftade ju inte till att negera några val spelarna gjort eller beröva dem agens på något sätt. :)
Click to expand...
Jag tycker förmågan att justera SLPs handlingar utifrån sådant som sker i spelvärlden är mer än okej. Om det innebär risk för RPs liv eller liknande så brukar jag tillåta SLP:n ett slag mot lämplig färdighet för att fatta "rätt" beslut. Såsom du beskriver det är det väsenskiljt från kvantperuken.
 
Leon said:
Om det är illusionism att bygga på, svara på och lyfta upp rp, ja då är jag illusionist.
Click to expand...
Det var inte det som avsågs när Forgegänget myntade termen. Poängen var inte heller att säga att "den här typen av spelande är dåligt" utan snarare "när delar av spelgruppen upplever att deras val inte spelar någon roll och när det beror på att SL driver sin story utan att ta hänsyn till dessa val så kallar vi det för Illusionism, eftersom SL presenterar illusionen av val".
 
Mogger said:
Det var inte det som avsågs när Forgegänget myntade termen. Poängen var inte heller att säga att "den här typen av spelande är dåligt" utan snarare "när delar av spelgruppen upplever att deras val inte spelar någon roll och när det beror på att SL driver sin story utan att ta hänsyn till dessa val så kallar vi det för Illusionism, eftersom SL presenterar illusionen av val".
Click to expand...
Jag reagerade på exemplet, inte Forge-definitionen.:)
 
Albrekt said:
Jag tänker aldrig lova någon kategoriskt att jag aldrig kommer att använda illusionism som SL, inklusive kvantresar, räls, manipulation, och/eller andra fruktansvärda SL-taktiker. Men jag är definitivt inte någon anhängare av sådant. Jag kör en stil där jag försöker, med hjälp av mitt omdöme, maximera spelarnas agens för att jag tycker det är kul.
Click to expand...
Alla glider in och ut ur olika former av spelledarstilar och det som lyfts fram här är ett extremläge som ingen egentligen spelar.

Albrekt said:
Jag känner att mycket hänger på att man bara litar på varandras omdöme, helt enkelt.
Click to expand...
+1 på den.
 
Mogger said:
Jag tycker förmågan att justera SLPs handlingar utifrån sådant som sker i spelvärlden är mer än okej. Om det innebär risk för RPs liv eller liknande så brukar jag tillåta SLP:n ett slag mot lämplig färdighet för att fatta "rätt" beslut. Såsom du beskriver det är det väsenskiljt från kvantperuken.
Click to expand...

Det knepiga här är ju att skurken gjorde vad jag hade tänkt att han skulle göra i vilket fall, men jag retconnade hans skäl till det (fr a skäl att göra det just nu). Men ja, det är förstås inte riktigt samma sak.
 
Theo said:
Det knepiga här är ju att skurken gjorde vad jag hade tänkt att han skulle göra i vilket fall, men jag retconnade hans skäl till det (fr a skäl att göra det just nu). Men ja, det är förstås inte riktigt samma sak.
Click to expand...
Att hitta bra sammanträffanden i spelvärlden och väva in dem tycker jag är nåt annat än illusionism - även om det inte heller är strikt blorb. Men allt som inte är blorb måste inte vara illusionism!
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top