Hur mycket tropes har ni med i spel?

Quadrante said:
Tänker att de är där oavsett om jag vill det eller inte och de saker jag tror är innovativa är nog inte så innovativa som jag önskar.
Click to expand...

Jag tror att ni har fått fram den ultimata rollspelstropen här. Alltså att vi säger (eller tänker) att den här gången har jag skrivit ett annorlunda äventyr/skapat en annorlunda SLP/skapat en annorlunda rollperson, men i själva verket har vi reproducerat troper. Igen.

Jag vet att jag sett andra göra det och det borde betyda att jag också gjort det!
 
Jag tror att när jag började spela rollspel tänkte jag att vi skapade en berättelse - nu tänker jag att vi skapar ett berättande. En berättelse är en färdig produkt och vill därför ha något slags verkshöjd, medan det gemensamma berättandet är en aktivitet och har inget behov av verklig orginalitet.
 
Last edited:
Mogger said:
Kan någon ge ett exempel på något som hänt under deras spelmöte som inte kan beskrivas som en trope (och då menar jag inte den klassiska termen, för det gör ingen annan heller :) ) ?
Click to expand...
Spelarna upptäcker att världen är en bubbla de lever i, som finns i en jättes ölglas, vilket skapar stor panik i världen om domedagen då de förr eller senare antingen når ytan och spricker, eller blir uppdruckna.
 
verlandes. said:
Jag tror att när jag började spela rollspel tänkte jag att vi skapade en berättelse - nu tänker jag att vi skapar ett berättande. En berättelse är en färdig produkt och vill därför ha något slags verkshöjd, det gemensamma berättande är en aktivitet och har inget behov av verklig orginalitet.
Click to expand...
Fan vad smart det här var, det satte rätt ord på något jag tänkt fel på ganska länge <3
 
Mogger said:
Ja, exakt. Det var därför jag undrade om det fanns något som någon på riktigt skulle våga hävda var unikt på riktigt? :)
Click to expand...
I pågånde Noir-äventyr är rollpersonerna på jakt efter en befläckad seriemördare som ritualistiskt förtär nykteristers levrar för att lindra sin egen levercirros.
Säkerligen finns det liknande storys, men det är inte direkt något jag personligen har kommit i kontakt med tidigare.
 
verlandes. said:
Jag tror att när jag började spela rollspel tänkte jag att vi skapade en berättelse - nu tänker jag att vi skapar ett berättande. En berättelse är en färdig produkt och vill därför ha något slags verkshöjd, medan det gemensamma berättandet är en aktivitet och har inget behov av verklig orginalitet.
Click to expand...
...och berättelsen är vad vi får ut av speltillfället, inte vad vi skapar innan speltillfället. Berättelsen är vad som sker när vi tittar tillbaka på och lägger ihop alla tidigare bitar med varandra.
 
Samiloth said:
Spelarna upptäcker att världen är en bubbla de lever i, som finns i en jättes ölglas, vilket skapar stor panik i världen om domedagen då de förr eller senare antingen når ytan och spricker, eller blir uppdruckna.
Click to expand...
Ja, det är ju helt klart ett ovanligt rollspelsäventyr. Men är det fullständigt unikt? Både "domedagen nalkas" och "världen är egentligen en [bubbla/snowglobe/liten myrstack i Central Park/etc] och det är superfarligt!" har man ju definitivt sett.

Min poäng här är att just TV-troper är helt onödiga att förhålla sig till. De täcker allt, så varför bry sig?

Alla som svarat "alla" har svarat rätt. Typ. :)
 
När man tänker sig att skapa något nytt och unikt och inte tänker på etablerade troper som språk, så strävar man hellre efter tungotal än budskap. Man gör sig själv till ensam uttolkare, för ingen annan vet vad det betyder ...
 
Mogger said:
Ja, det är ju helt klart ett ovanligt rollspelsäventyr. Men är det fullständigt unikt? Både "domedagen nalkas" och "världen är egentligen en [bubbla/snowglobe/liten myrstack i Central Park/etc] och det är superfarligt!" har man ju definitivt sett.

Min poäng här är att just TV-troper är helt onödiga att förhålla sig till. De täcker allt, så varför bry sig?

Alla som svarat "alla" har svarat rätt. Typ. :)
Click to expand...

Menar du att det bör vara helt unikt i varje aspekt? För en trope är inte bara något återanvänt, utan ett välkänt berättelsemönster som bär en färdig tolkningsram; något som liknar tidigare exempel både i form och funktion, så att publiken redan vet vilken roll det spelar. Om det behöver vara unikt för att inte vara en trope, så använder jag tropes hela tiden. Jag har med människor, språk, matematik, kläder, politik, mat och allt möjligt.
 
Samiloth said:
Menar du att det bör vara helt unikt i varje aspekt? För en trope är inte bara något återanvänt, utan ett välkänt berättelsemönster som bär en färdig tolkningsram; något som liknar tidigare exempel både i form och funktion, så att publiken redan vet vilken roll det spelar. Om det behöver vara unikt för att inte vara en trope, så använder jag tropes hela tiden. Jag har med människor, språk, matematik, kläder, politik, mat och allt möjligt.
Click to expand...
Jag menar egentligen inget. Men kikat man på de där sidorna på nätet så är ju allt beskrivet som en trope. Det går ju isf inte att ens förhålla sig till trådens frågeställning.

Jag undrar nog mest hur OP menar och vad diskussionen ska handla om.

Jag använder naturligvis också troper hela tiden.
 
Albrekt said:
Jag använde The Chosen One i min kampanj. Han dog i strid med pirater... 😬 Men kampanjen tuffar på! 😅(y)
Click to expand...
Exakt detta!
Man kan använda hur många troper man vill, avsiktligt eller oavsiktligt, men spelar du utan allt för styrd räls så finns det inget sätt att se till att din tolksningsram någonsin färdigställs, eller ens blir begriplig. Och i efterhand visade det sig att det var en helt annan trope som du inte ens kände till.
 
Quadrante said:
När man tänker sig att skapa något nytt och unikt och inte tänker på etablerade troper som språk, så strävar man hellre efter tungotal än budskap. Man gör sig själv till ensam uttolkare, för ingen annan vet vad det betyder ...
Click to expand...
Det här, tillsammans med @verlandes. visdomsord ovan, har fått mig att tänka lite... Om helt nyskapande och unika världar är lite exkluderande, så är de gamla beprövade tolkieneska världarna kanska det bästa stället att mötas som grupp, speciellt som en grupp människor som kanske inte känner varandra jättebra.

Så att dekonstruera troper i rollspel är kanske något man ska sikta på att göra tillsammans. Det är under spelmötena som de mest kontroversiella avstegen från förutsägbarheten ska/borde äga rum...

Kanske... 🤔
 
Albrekt said:
[D]e gamla beprövade tolkieneska världarna kanska det bästa stället att mötas som grupp, speciellt som en grupp människor som kanske inte känner varandra jättebra.
Click to expand...
Alternativt att man kör i "vår värld". När jag bjöd mina kollegor till rollspel valde jag engelskt 1920-tal, just eftersom flera av dem inte har någon relation till fantasy.
 
Albrekt said:
... så är de gamla beprövade tolkieneska världarna kanska det bästa stället att mötas som grupp, speciellt som en grupp människor som kanske inte känner varandra jättebra.
Click to expand...

Jag tänker att det finns fler spelmiljöer som är enkla - och för vissa antagligen enklare - att använda tack vare sina välkända troper. Noir-deckare. Superhjältar. Vilda västern. Zombieapokalyps. Bara för att nämna några alternativ.
 
Vagt OT, men ibland undrar jag hur allmängiltig Tolkien verkligen är. Det finns så olika nivåer av förståelse för källmaterialet att den gemensamma ytan är rätt svår att definiera.
 
Last edited:
Albrekt said:
Så att dekonstruera troper i rollspel är kanske något man ska sikta på att göra tillsammans. Det är under spelmötena som de mest kontroversiella avstegen från förutsägbarheten ska/borde äga rum...
Click to expand...
Inte bara tillsammans. Jag älskar när spelledare dekonsturerar troper och återanvänder dom i nya miljöer; även trötta troper (stereotyper) kan ses i nytt ljus när detta sker, eftersom det inte är uppenbart att det är en stereotyp.
 
Om jag skulle argumentera för att ”jag inte använder troper” skulle det i så fall vara att de inte är något jag strävar efter att ha med eller använda. Jag ser en värld som spelar upp sig och i den finns saker man känner igen och förstår, just för att de liknar sånt man redan är bekant med.

Förvisso så läggs mer fokus vid vad spelarna beslutar och deras roller gör, att det läggs vikt där. Men det är ju för att de är vårt fönster in i världen. Världen väntar inte på dem, den tuffar på även när de väljer att inte agera.

Det sagt. Så använder jag troper för att förstå och förklara.
 
verlandes. said:
Vagt OT, men ibland undrar jag hur allmängiltig Tolkien verkligen är. Det finns så olika nivåer av förståelse för källmaterialet att den gemensamma ytan är rätt svår att definiera.
Click to expand...

Jag tror fortfarande Andrew Rilstone hade en poäng i att det dominerande fantasyparadigmet idag inte är Tolkien eller ens Dungeons & Dragons utan snarare Warhammer.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top