Rollspelsprofilen: ”Ingen backstory längre än 30 ord tillför något”

[verlandes.]

Och gärna till hela gruppen snarare än bara till SL.

Håller helt med om detta - framförallt för att det blir lättare för spelarna att stötta och möjliggöra varandras karaktärer, men också för att det är sällan jag har fått spelarhemligheter att flyga kring spelbordet (och back stories som bara är till för SL ökar risken för spelarhemligheter med cirka 76%, enligt en ny studie på SU).

 

[Samiloth]

Själv anser jag att en bakgrund, skriven eller ej, är främst till för spelaren som skapar karaktären. I många fall finns det saker SL borde tycka hen har användning för i bakgrunden eftersom den förklarar hur karaktären fungerar, och varför. I alla fall i mina bakgrunder. Att andra spelare känner till bakgrunden är väl okej, men irrelevant.

Mina nära vänner må till exempel känna till trauman och tragedier jag genomlevt, men inte exakt hur det påverkat mig, den lärdom jag tagit från dem, och hur de förändrat mig. Deras förståelse behövs inte för att förverkliga eller förklara mig, lika lite som andra spelare behöver förstå min karaktärs bakgrund för att förverkliga eller förklara karaktären. Det kan dock vara information som vissa spelledare tycker är viktiga att känna till.

Men nu pratar vi om bakgrunder och bakgrunder. Om bakgrunden bara är en kronologi om vad en karaktär gjort, och planer om vad hen vill göra i framtiden, så bör den skapas i samarbete med spelgruppen då det egentligen inte är något som skapar en person, utan beskriver saker omkring denne och försöker planera framtiden.

 

[Quadrante]

Jag är inne på samma spår, att bakgrund är mest för spelaren och där för det den spelaren vill använda det till. Det enda som egentligen komplicerar förekomsten av bakgrunder är:

Om det ska finnas gemensam bakgrund mellan olika spelares rollpersoner eller att det borde finnas. Att de har gemensamma upplevelser. Helst skulle jag föredra om dessa spelas ut (förkortat eller diskuteras fram). Om man skapar bakgrund tillsammans är detta inget problem.

Om spelledaren förväntas veta en massa om rollpersonernas bakgrund (krav på SL) och spelledaren inte har mandat att tolka eller förändra.

Om spelare avkrävs en viss mängd bakgrund (krav på spelare) och inte ges stöd till hur det ska gå till, eller riktlinjer och begränsningar på vad den får/bör innehålla.

Om spelare förväntar sig att andra (krav på medspelare) ska rätta sig till, påverkas av, eller bry sig om den skrivna bakgrunden.

 

[Bombu]

Bakgrunden är ju dels till för spelaren själv för sin egen känsla, den kan vara som spelaren själv vill

Men

Sen behöver DM ha koll på och godkänna alt avstyra vissa bakgrunder.

"Jag var ledare för ett gäng dödliga prisjägare"

Är kort, men kanske olämpligt för kampanjen i fråga, där behöver DM och spelarna ha ett för dem lämpligt sätt att hantera förslagen.

Detta steg behövs, men kan se väldigt olika ut i olika grupper

 

[Leon]

Om en spelare har en viktig bakgrundsidé så får de gärna förmedla det i ord snarare än i text.

Och gärna till hela gruppen snarare än bara till SL.

Och helst att vi skapar alla rollpersonerna bakgrund tillsammans och i en slags iterativt process än att spelaren sitter själv på kammaren och författar.

Och om man skall förmedla något i ord så gäller det att man skriver något som folk faktiskt läser

Jfr:
- Galen alv, gammal pterodaktyl-fiskmåsen Gurt är hens enda vän.
- Nått gammalt trauma, död och brand, får aldrig hända igen. Sur men beskyddande.
- Har en mångtusenårig kärlekstvist med avlägsne alvfurste Irisil.


med

"Alaurion Tusensköne föddes i den sjunde tidsåldern, i Laugollions grönskade skogar. Hans far och mor var ömma föräldrar, välsignade som de var med något så ovanligt som ett barn bland alvernas släkte. Hans barnaår tillbringades i solgassande gläntor där virvlande fjärilskockar förgyllde idyllen. Han lärde sig de alviska konsterna: sång, dans, pilbågsskytte och örtlära. Hans lärare, Kaumariel den Äldre, lärde honom namnen på alla skogens djur och växter. Under senare, mörkare, år skulle Alaurion se tillbaka på denna tid med saknad. Detta var innan orchfursten Gothorg och hans ylande horder skulle krossa idyllen! etc etc etc etc"

 

[Quadrante]

Jag är ProKreativitet.

Vill någon sy upp en dräkt, skapa sånger, skriva prosa. Låt dom.
Men lämna en punktlista till den som sig bör med det man inte kan ignorera.

 

[Übereil]

Och om man skall förmedla något i ord så gäller det att man skriver något som folk faktiskt läser

Jfr:
- Galen alv, gammal pterodaktyl-fiskmåsen Gurt är hens enda vän.
- Nått gammalt trauma, död och brand, får aldrig hända igen. Sur men beskyddande.
- Har en mångtusenårig kärlekstvist med avlägsne alvfurste Irisil.


med

"Alaurion Tusensköne föddes i den sjunde tidsåldern, i Laugollions grönskade skogar. Hans far och mor var ömma föräldrar, välsignade som de var med något så ovanligt som ett barn bland alvernas släkte. Hans barnaår tillbringades i solgassande gläntor där virvlande fjärilskockar förgyllde idyllen. Han lärde sig de alviska konsterna: sång, dans, pilbågsskytte och örtlära. Hans lärare, Kaumariel den Äldre, lärde honom namnen på alla skogens djur och växter. Under senare, mörkare, år skulle Alaurion se tillbaka på denna tid med saknad. Detta var innan orchfursten Gothorg och hans ylande horder skulle krossa idyllen! etc etc etc etc"

Skulle jag spelleda ett äventyr och någon skickade in en sida sånt där så skulle jag ta mig tiden att läsa det. Det skulle inte ta orimlig mängd tid och energi i anspråk.

Übereil

 

[Samiloth]

Mina bakgrunder sträcker sig från några nedskrivna namn på personer och platser, till 15K ord. Det beror på kampanj, spelledare och värld, samt hur komplex vision man har av karaktären. Nästan inget till mycket fungerar utmärkt för mig.

Processen att skriva ned något är att realisera ens idéer till en mer konkret form. Idéer är billiga, minnen ljuger och felar, att verbalisera och visualisera dem gör dem konkretare; att skriva och teckna dem gör dem ännu fastare. Något som är viktigt i processen, IMO, är att realisera det abstrakta till något konkret, på samma sätt som när man gör en teckning.

Sen föredrar jag bakgrunder som förklarar hur karaktären är, vad karaktären tror på och varför. Det är startpunkten, grunden man rör sig bort från. Spel kommer utveckla karaktären bortom den grunden, men bakgrunden visar vilka erfarenheter, värderingar och drivkrafter som utvecklingen utgår från. Det är en titt på det inre maskineriet som hjälper en att förstå hur en karaktär fungerar.

 

[JohanL]

Skulle jag spelleda ett äventyr och någon skickade in en sida sånt där så skulle jag ta mig tiden att läsa det. Det skulle inte ta orimlig mängd tid och energi i anspråk.

Det skulle väl jag med, men med viss plåga.

Nyckeln till sådant här skulle jag säga är att sätta upp saker som pekar mot framtida spel, men de flesta gör det i stället som eländigt och masturbatoriskt pre-play.

 

[Leon]

Det skulle väl jag med, men med viss plåga.

Och med mycket mindre chans att det återspeglas i spel.

 

[Übereil]

Jag hade haft konstruktiv feedback att ge spelaren ifråga efteråt, om vi säger så.

Übereil

 

[Rickard]

Se där har jag helt olika upplevelser! Speciellt inför one-shot scenarion har jag sett hur upp till A4-långa bakgrunder tillfört massa bra och snabba relationer, tvister, bra fokus, och bra spel!

Det fåniga är att bakgrundshistorien är en omväg för en bra teknik - flaggor. Men precis som färdigheter inte nödvändigtvis behöver fungera som flaggor behöver inte bakgrunder göra det heller.

När jag spelledde så frågade jag spelaren "Vad tycker din rollperson är viktigast" och sedan såg jag till att hon förlorade det i en intensiv scen.

En bakgrund hade kunnat förklara detta, men det är en omväg för att få ut något i spel.

 

[Rangertheman]

Jag tycker egentligen att ett "High Concept" räcker, och sedan får resten växa fram under spel. Vissa tycker en omfattande bakgrundshistoria ger djup åt karaktären. Jag tycker att det skapar en osund rigiditet.

 

[krank]

Bakgrunden är ju dels till för spelaren själv för sin egen känsla, den kan vara som spelaren själv vill

Men

Sen behöver DM ha koll på och godkänna alt avstyra vissa bakgrunder.

"Jag var ledare för ett gäng dödliga prisjägare"

Är kort, men kanske olämpligt för kampanjen i fråga, där behöver DM och spelarna ha ett för dem lämpligt sätt att hantera förslagen.

Detta steg behövs, men kan se väldigt olika ut i olika grupper

Som jag skrivit tidigare i tråden: Så länge spelaren är OK med att ingen annan kring bordet egentligen tar hänsyn till bakgrunden så tänker jag att nästan vad som helst funkar.

Den enda anledningen att avstyra den där bakgrunden är ju om spelaren förväntar sig ha fördelar av den – kunna kalla på gänget, få hjälp osv.

Så länge alla är med på att bakgrunden ligger i bakgrunden så är det ju ganska lugnt. Tycker jag.

 

[JohanL]

När jag spelledde så frågade jag spelaren "Vad tycker din rollperson är viktigast" och sedan såg jag till att hon förlorade det i en intensiv scen.

I Grey Ranks måste du lista vad som är viktigt för rollpersonen i karaktärsskapandet, så att man ska förlora det innan man dör.

 

[Bombu]

Som jag skrivit tidigare i tråden: Så länge spelaren är OK med att ingen annan kring bordet egentligen tar hänsyn till bakgrunden så tänker jag att nästan vad som helst funkar.

Den enda anledningen att avstyra den där bakgrunden är ju om spelaren förväntar sig ha fördelar av den – kunna kalla på gänget, få hjälp osv.

Så länge alla är med på att bakgrunden ligger i bakgrunden så är det ju ganska lugnt. Tycker jag.

Det är ju helt ok att konceptet flyger i en kampanj,

Jag tog det som ett exempel på vad som kan vara ok, men eventuellt inte funkar, dvs en bakgrund som gärna får stämmas av med DM.

utan att jaga fördelar så är det ju en bakgrund som om den är bekräftad av DM som sann ändå gör att världen behöver anpassa sig till att detta har hänt.

Om bakgrunden inte är bekräftad av DM så är det ju inte sant, och det kan vara ett problem.

 

[Zeedox]

Har vi i denna tråd redan pratat om hur spelgrupper ofta är okej med att spelledaren skriver massa bakgrund om spelvärld och SLP:er? För mig kan det tyckas vara lite hyckleri att spelledaren får ha den ”ensamma roliga” onanin, men spelarna tvingas ha händerna på täcket och tänka på 45! (För att låna @JohanL s ord)

Ni som anser att spelledarens massiva prep är okej men spelarens inte är det, försvara er!

 

[JohanL]

Har vi i denna tråd redan pratat om hur spelgrupper ofta är okej med att spelledaren skriver massa bakgrund om spelvärld och SLP:er? För mig kan det tyckas vara lite hyckleri att spelledaren får ha den ”ensamma roliga” onanin, men spelarna tvingas ha händerna på täcket och tänka på 45! (För att låna @JohanL s ord)

Ni som anser att spelledarens massiva prep är okej men spelarens inte är det, försvara er!

Min erfarenhet är att SL brukar låta sådant komma fram i spel eller vid frågor, snarare än som hemläxor. Jag skulle inte bli road om jag fick en massa kackigt skriven bakgrund som måste läsas.

 

[Zeedox]

Min erfarenhet är att SL brukar låta sådant komma fram i spel eller vid frågor, snarare än som hemläxor. Jag skulle inte bli road om jag fick en massa kackigt skriven bakgrund som måste läsas.

Min erfarenhet är motsatt lustigt nog - spelare skriver mest på egen kammare och delger i spel när det är relevant, medan SL (kombinerat med spelet) har ett par A4 startinfo eller exposition inför spelstarten.