Improvisationsövningar för novis-spelledare

Jag tror det är en bra idé att problematisera de klichéer som finns, vad fyller en kliché för roll, vad gör något till en kliché och vilka klichéer finns det inom rollspel? Tag några klichéer och vänd på dem. En så enkel vändning som "rädda draken ifrån prinsessan" kan innebära många olika varianter: är det en fullvuxen drake som rövade bort prinsessan och hon terroriserar denne nu, är hon en ond magiker som rövat bort draken för att terrorisera landet bättre eller är det en drakunge som rövats bort och getts till den 12-åriga prinsessan som husdjur?
Älskart!
 
Har du exempel?

Vid någon punkt blir väl detta en fråga om preferenser, antar jag.
Om man återkommer till en specifik era eller miljö kan man ju utgå ifrån den? Men för att ta några exempel som ofta blir fel på film och TV är ju hur poliser arbetar, och vilken teknologi de (inte) har tillgång till.

Ett annat exempel, från ett improscenario jag var spelare i, är hur man navigerade fartyg före Age of Sail. Jag fick köra rally med två medeltida koggar som prejade varandra och krängde hit och dit. Det var mest SL:s one man show och det var bara att åka med. Vill minnas att en av koggarna gjorde med sladd så att folk flög av...
 
Om man återkommer till en specifik era eller miljö kan man ju utgå ifrån den? Men för att ta några exempel som ofta blir fel på film och TV är ju hur poliser arbetar, och vilken teknologi de (inte) har tillgång till.

Ett annat exempel, från ett improscenario jag var spelare i, är hur man navigerade fartyg före Age of Sail. Jag fick köra rally med två medeltida koggar som prejade varandra och krängde hit och dit. Det var mest SL:s one man show och det var bara att åka med. Vill minnas att en av koggarna gjorde med sladd så att folk flög av...

Inte säker på att jag förstår hur det här har med improvisation att göra. Detta tycks handla om spelledare som inte förstår/bryr sig om hur saker fungerar i verkligheten... eller?
 
Inte säker på att jag förstår hur det här har med improvisation att göra. Detta tycks handla om spelledare som inte förstår/bryr sig om hur saker fungerar i verkligheten... eller?
Om du saknar någon form av manus så är det upp till dig att själv hitta på. Det är väldigt lätt att följa bekanta hjulspår så att utmana dessa ser jag som en central del i improviserande. Att kunna dra upp det oväntade.
 
Om du saknar någon form av manus så är det upp till dig att själv hitta på. Det är väldigt lätt att följa bekanta hjulspår så att utmana dessa ser jag som en central del i improviserande. Att kunna dra upp det oväntade.
Det känns som att du byter ämne för varje inlägg här. Eller så följer du nån röd tråd som jag inte ser.

Men ja, att "kunna dra upp det oväntade" (givet att det följer spelets/settingens/genrens logik och faktiskt är intressant – vem som helst kan väl hitta på något "oväntat" om det bara är en random absurditet) är förstås en guldstandard. Det är också svårt att lära ut.

Ett fokus i en sån här övning, tror jag, borde vara att tillhandahålla verktyg och procedurer för när man kör fast och inte kommer på något bra. Där brukar ju rådet ofta vara det motsatta: Defaulta till det mest väntade, mest klichéartade, minst intressanta.
 
Eller så följer du nån röd tråd som jag inte ser.
Uppenbarligen :) Men det är nog inte så fruktbart att dra det här i långbänk. Jag har ingen bra övning för detta mer än att gott berättande kräver kunskap, och den måste man tillskansa sig. Att lära sig hur saker funkar IRL och använda denna kunskap när du improviserar är iaf för mig centralt. Det ger mig möjlighet att dra fram något som för mig är trivialt (en cool byzantinsk titel som kronokrat exempelvis) men som min tilltänkta publik kanske inte har koll på. Då upplevs det som oväntat men i själva verket är det bara ett av många verktyg jag har i min låda. Precis som att kunna slänga ur sig några nautiska termer på stående fot (om vi ska spela något som berör detta).

Det handlar alltså om att vara påläst och kunnig så att när du slänger ur dig det mest klicheartade så är det inte så klicheartat.
 
Saker som faktiskt händer runt mitt spelbord som fortfarande ställer till det för SL som man kan ha till grund för övningarna:
1. Spelarna råkar slå ihjäl slutbossen på en eller två rundor.
2. En spelare får för sig att det finns något fantastiskt utanför kartan, och visar att denne inte kommer släppa den här iden.
3. Spelarna förstår inte att de har nog med ledtrådar för att gå vidare till nästa steg i mysteriet.
4. I stället för att göra äventyret börjar gruppen driva en utterfarm (eller bageri osv) alla visar att de är rätt så intresserade av att göra det här en stund - kanske hela det här mötet!
 
Saker som faktiskt händer runt mitt spelbord som fortfarande ställer till det för SL som man kan ha till grund för övningarna:
1. Spelarna råkar slå ihjäl slutbossen på en eller två rundor.
2. En spelare får för sig att det finns något fantastiskt utanför kartan, och visar att denne inte kommer släppa den här iden.
3. Spelarna förstår inte att de har nog med ledtrådar för att gå vidare till nästa steg i mysteriet.
4. I stället för att göra äventyret börjar gruppen driva en utterfarm (eller bageri osv) alla visar att de är rätt så intresserade av att göra det här en stund - kanske hela det här mötet!
Det här är good stuff. Kanske borde jag fråga om det istället. Konkreta situationer där er improvisationsförmåga prövats till det yttersta?
 
Övning.

En får rollen som spelledare. Denne får inte tillföra några element, personer eller platser som inte först introduceras av en spelare. Men får bygga ut/vidare på något introducerat.

Inleder spelsessionen med frågor. Väljer en spelare att börja med. Frågar: Vart är vi?

Frågar sedan nästa såelare: Hur kom vi hit?

Fortsätter sen med att beskriva varför ni är där.

Och så vidare.

Längd. Varierar, men kort, en eller fåtal ”scener”.
Kan avslutas med en cliffhanger.

Sen byter man så någon annan får pröva att vara spelledare.

Har man oerfarna personer som ska testa, kan den som leder övningen vara spelledaren i första omgången.
 
Övning.

En får rollen som spelledare. Denne får inte tillföra några element, personer eller platser som inte först introduceras av en spelare. Men får bygga ut/vidare på något introducerat.

Inleder spelsessionen med frågor. Väljer en spelare att börja med. Frågar: Vart är vi?

Frågar sedan nästa såelare: Hur kom vi hit?

Fortsätter sen med att beskriva varför ni är där.

Och så vidare.

Längd. Varierar, men kort, en eller fåtal ”scener”.
Kan avslutas med en cliffhanger.

Sen byter man så någon annan får pröva att vara spelledare.

Har man oerfarna personer som ska testa, kan den som leder övningen vara spelledaren i första omgången.
Ja! Och när alla är varma i kläderna så kan man spela Lady Blackbird!
 
Back
Top