Improvisationsövningar för novis-spelledare

Man Mountainman

Spanska flugan
Joined
17 May 2000
Messages
8,454
Location
Barcelona
I den europeiska storstad jag kallar mitt hem har jag blivit delansvarig för en återkommande serie spelledar-workshops, där nya och prospektiva spelledare kan öva på olika färdigheter som ingår i spelledar-arsenalen.

Vi försöker fokusera på det praktiska: Små övningar som tränar specifika färdigheter.

Nu funderar vi på att ha en workshop om improvisation. Så jag tänkte fråga om det finns idéer här på övningar man kan göra, inom ramen för ett tvåtimmarspass.

Helst då specifikt från spelledarens perspektiv. Hur kan man "simulera" situationer som kan uppstå i spel, och hur kan man tänka kring vägledning och debriefing under och efter dessa övningar.

Några idéer?
 
"Ja, men/och"-övningar är schyssta. Jag kör det alltid på konvent för att få alla på samma våglängd. Viktigast är väl att kunna acceptera och belöna att andra bidrar (yes, and - social belöning) men i vissa stunder blocka dem (yes, but - hittar på ett hinder)

Acceptera

Improvisationsstruktur

Delvis via blockering

Delvis via blockering

Hantera idiotiska spelares planer
 
Last edited:
"Ja, men/och"-övningar är schyssta. Jag kör det alltid på konvent för att få alla på samma våglängd. Viktigast är väl att kunna acceptera och belöna att andra bidrar (yes, and - social belöning) men i vissa stunder blocka dem (yes, but - hittar på ett hinder)

Acceptera

Improvisationsstruktur

Delvis via blockering

Delvis via blockering

Hantera idiotiska spelares planer
Ok, bra, men hur spelledarspecifika är de här?
 
Jag tänker att man vill placera spelledar-lärlingen i en någorlunda naturalistisk situation, så att det är lätt att se hur lärdomarna generaliserar till det skarpa läget, så att säga.
 
Jag tycker att det här är vanskligt, det brukar bli så att impro är bäst på att bara vara impro, och om man försöker tvinga in det i annat så skaver det väldigt tydligt. Om ni hade varit skolade i forumteater så hade ni kunnat skapa scenarier där det uppstår konflikter vid spelbordet, och reflektera tillsammans om vad ni såg, sen ha åskådare att gå in och stoppa handlingen och försöka få den på rätt spår. Men det är en ganska så emotionellt påfrestande metod som inte riktigt kan göras i en handvändning.

De typer av saker man brukar träna på inom impro kanske inte har så mycket direkt med spelledande att göra? Saker som status, acceptans, etablering, fysiskt skådespel, objektarbete, etc. Sånt man skulle kunna jobba med är väl att vara ett fan av sina spelare, att utmana och sätta varandra i trubbel, att använda dialekter och tallägen för att gestalta karaktärer, att hänge sig åt en viss genre, etc.
 
Hade just tänkt säga något om forumteater. Borde gå att simulera en konflikt och låta alla välja att gå in och testa de olika roller som är där och diskutera vad och varför om allt som sker.
 
De typer av saker man brukar träna på inom impro kanske inte har så mycket direkt med spelledande att göra? Saker som status, acceptans, etablering, fysiskt skådespel, objektarbete, etc. Sånt man skulle kunna jobba med är väl att vara ett fan av sina spelare, att utmana och sätta varandra i trubbel,
Vi måste spelleda på väldigt olika sätt, eftersom acceptera/blockera, objektarbete och skådespel är något jag använder hela tiden.

Dessutom handlade två av mina länkar om att sätta dom i trubbel med extremt enkla medel.
 
Här är en handledning i forumteater med färdiga scener för ungdomsgrupper. Ni vill sannolikt göra om dem så att de istället är spelbordssituationer. Det kommer kräva en del arbete.
 

Attachments

Jag tycker att det här är vanskligt, det brukar bli så att impro är bäst på att bara vara impro, och om man försöker tvinga in det i annat så skaver det väldigt tydligt.

Ja alltså, för att förtydliga så efterlyser jag inte övningar inom "impro" (jag antar att du menar: improteater), utan övningar som kan hjälpa spelledare att bli bättre på att improvisera inom ramen för spelledarrollen.

Om ni hade varit skolade i forumteater

Utveckla gärna. Vad är forumteater? EDIT: Ok, såg att du postade en guide nu.
 
Vi måste spelleda på väldigt olika sätt, eftersom acceptera/blockera, objektarbete och skådespel är något jag använder hela tiden.

Dessutom handlade två av mina länkar om att sätta dom i trubbel.
Jag gör säkert också det. Jag gillade din post.
 
Man kan tänka sig att man iscensätter olika typiska scenarier som kräver improvisation, typ:

- Spelarna gör något dumt som riskerar att deraila hela äventyret
- Spelarna bestämmer sig för att gå in i djup dialog med en SLP som du inte har planerat något alls om.
- Spelarna vill döda en för äventyret viktig SLP.
- osv...

Och sedan låter man studenten reagera på situationen, och efteråt har man en checklist med diskussionspunkter, typ:

- Är du nöjd med din prestation?
- Vad tyckte du gick bra? Vad tyckte du gick mindre bra?
- Vad tyckte du var svårt?
- Vad skulle du ha gjort annorlunda nu när du ser tillbaka på det?

Den typen av grejer.
 
Något som fick mig att improvisera mer och släppa en hel del kontroll var Evereays Fortune Deck, det är en tarotliknande lek som kan användas under spelmötet för att avgöra olika situationer på andra sätt än med en tärnings linjära skala.

Ni skulle kunna göra så här: presentera en situation, några är spelare och någon är SL, resten av deltagarna är publik. Varje gång någon – RP eller SLP – gör något dras ett kort och det styr hur det går. SL (som är eleven som jag tolkar det) skall helst utan eftertanke beskriva hur handlingen fortlöper. I min värld är improvisation att släppa kontrollen över resultatet, inse att ingen vet hur situationen ser ut om fem minuter, och syftet med en sådan här övning är att förstå att det är inte farligt. Om SL inte är rädd för att allt går överstyr blir det i min erfarenhet roligare och det blir dessutom enklare att associera fritt fram vad som händer.

Om gruppen inte har tillgång till den formen av kort (borde finnas listor på nätet om inte annat) går det att slumpa adjektiv – "tjuvens ficktjuveri blir 'illaluktande' – tjuven får upp en illaluktande näsduk istället för pengapungen".

Andra diskussioner för improvisation kan vara att diskuter agens och kvant-resen, som är improvisationens anti-tes.
 
Jag tänker att den bästa övningen för spelledande är att spelleda. I grupper om fyra så får en vara SL och de andra tre vara spelare. Spelledaren beskriver en situation och spelarna får agera som rollpersoner på det som spelledaren gör. Tänk på att fokus ligger på den som är spelledare, observera vad hen gör och säger. Efter 10 min så diskuterar man vad som var bra och vad som skulle kunna göras bättre eller annorlunda. Sedan växlar man till nästa och fortsätter på samma vis. Efter en timme så har alla fått prova, då kör man ett varv till där man får möjlighet att testa igen efter feedbacken från förra gången. (Kanske att man borde byta grupper då, jag kan se fördelar både med att byta och med att köra med samma grupp igen.)
 
Ett delmoment jag själv skulle känna är givet är att ha en gruppdiskussion (med förberedda poänger av dig) kring användandet av tropes och rakt av snodda upplägg som en sporre för improvisation i SL-rollen. Hela den där grejen med att "viktigaste för att bli författare är att läsa mycket" helt enkelt.
Förslagen på bra tropes, karaktärsgestaltningar och händelser kan sedan användas som grunden för en kortare gestaltningsövning vid bordet. Kanske genom att skriva dom på lappar och random utdelning så SLs helst får nån annans trope/upplägg.

"Ni kommer tillslut fram till ravinen som är ert sista hinder på vägen till monstergrottan. Genom dimman som ligger tät över heden ser ni brofästet och vid den en krum, framåtböjd figur. När ni tågar vidare så ser ni den gamle mannens skägg och krumhornsbeprydda hatt, äntligen har ni hittat Tim! Han ser glad ut. Han plirar på er genom smala ögonspringor och säger...."
 
Jag tänker att den bästa övningen för spelledande är att spelleda. I grupper om fyra så får en vara SL och de andra tre vara spelare. Spelledaren beskriver en situation och spelarna får agera som rollpersoner på det som spelledaren gör. Tänk på att fokus ligger på den som är spelledare, observera vad hen gör och säger. Efter 10 min så diskuterar man vad som var bra och vad som skulle kunna göras bättre eller annorlunda. Sedan växlar man till nästa och fortsätter på samma vis. Efter en timme så har alla fått prova, då kör man ett varv till där man får möjlighet att testa igen efter feedbacken från förra gången. (Kanske att man borde byta grupper då, jag kan se fördelar både med att byta och med att köra med samma grupp igen.)
När jag började läsa ditt inlägg tänkte jag på en övning vi gjorde för många år sedan: en började spelleda och när äggklockan ringde byte vi rollpersoner och SL-skapet runt bordet. Lite roligt att ditt inlägg handlade om i princip samma sak. Det jag tänker skulle vara en bra övning med det är att fortsätta i en berättelse "in medias res", du vet inte var du kommer ta över för precis innan klockan ringer har ett rymdskepp landat på Pelennors slätt när RP står på Minas Tirith murar.
 
Ett delmoment jag själv skulle känna är givet är att ha en gruppdiskussion (med förberedda poänger av dig) kring användandet av tropes och rakt av snodda upplägg som en sporre för improvisation i SL-rollen. Hela den där grejen med att "viktigaste för att bli författare är att läsa mycket" helt enkelt.
Förslagen på bra tropes, karaktärsgestaltningar och händelser kan sedan användas som grunden för en kortare gestaltningsövning vid bordet. Kanske genom att skriva dom på lappar och random utdelning så SLs helst får nån annans trope/upplägg.

"Ni kommer tillslut fram till ravinen som är ert sista hinder på vägen till monstergrottan. Genom dimman som ligger tät över heden ser ni brofästet och vid den en krum, framåtböjd figur. När ni tågar vidare så ser ni den gamle mannens skägg och krumhornsbeprydda hatt, äntligen har ni hittat Tim! Han ser glad ut. Han plirar på er genom smala ögonspringor och säger...."
Jag tror det är en bra idé att problematisera de klichéer som finns, vad fyller en kliché för roll, vad gör något till en kliché och vilka klichéer finns det inom rollspel? Tag några klichéer och vänd på dem. En så enkel vändning som "rädda draken ifrån prinsessan" kan innebära många olika varianter: är det en fullvuxen drake som rövade bort prinsessan och hon terroriserar denne nu, är hon en ond magiker som rövat bort draken för att terrorisera landet bättre eller är det en drakunge som rövats bort och getts till den 12-åriga prinsessan som husdjur?
 
Några idéer?
Det låter lite tråkigt men lite genomgångar av typen "så funkar det IRL" hade kanske varit bra? Vad ska simuleras? De sämsta impro-SL:s jag har spelat med har misstagit snabba beslut och fart och fläkt för bra beslut. Men resultatet (för mig) blir att tvingas genomleva de sämsta delarna i Hobbit-filmerna.
 
Back
Top