WRNU:s filmklubb 2026 v14

krank

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
38,236
Location
Rissne
Detta är WRNU's filmklubb för v14 2026 – #688 sedan starten.

Klubben är ganska prestigelös och du får gärna vara med.

Du behöver inte "anmäla dig" för att vara med. Det är bara att hoppa på precis när som helst.

Jag brukar iaktta följande "regler"; ni andra följer naturligtvis vilka regler ni vill*:
  1. Jag tänker se minst en film i veckan (även om jag inte lovar något just de här veckan).
  2. Det ska vara minst en film jag inte tidigare skrivit om i Filmklubben, varken innevarande eller tidigare år. UNDANTAG: Om jag har sett en film på bio eller streaming, och sedan köpt den, så kan filmen ses igen.När jag sett en film skriver jag något om den, mycket eller lite i mån av tid och relevans.
  3. Jag skriver bara om filmer jag sett innevarande vecka.
  4. Jag kommer att betygsätta enligt det här betygssystemet som jag knåpat ihop. Tanken med det är att få konkreta kriterier och därmed mer rättvis/jämn betygsättning.
Mina betyg tenderar att flockas kring 4–5, eftersom jag främst ser till att se film jag redan vet att jag gillar eller har god anledning att tro att jag kommer att tycka om.

Betyg jag satt tidigare: LÄNK TILL GOOGLE SPREADSHEET (sällan uppdaterat).

* VIKTIGT: Det finns en regel som inte är frivillig: INGA SPOILERS. Med spoilers menas inte "actionhjälten överlever till slutet" eller så utan mer att avslöja relationerna i familjen Skywalker, vad soylent green är gjort av eller Tyler Durdens bakgrund. Ni vet vad som menas; saker i filmer som är tänkta att vara hemliga och vars avslöjande liksom är en grej. Vissa av oss älskar oväntade vändningar i filmer och vill inte få vårt nöje förstört. Om du vill diskutera något som kräver att du spoilar, använd spoilertaggarna. De ser ut såhär:

1591730152931.png
 
Paprika
2026 (jap. titel パプリカ)

Av regissören av Tokyo Godfather. Hans nästa film är refererad i denna men han hann tyvärr att dö innan den fullgjordes. Filmen är som en mix av plotten i filmen Cowboy Bebop och handlingen i The Cell – båda är bland mina favoritfilmer. Jag är inte fullständigt säker på om jag förstod allt i filmen men regissören tog ett helt år att göra en storyboard för att få till samma känsla som i mangan och herre jösses hur snyggt verklighet och dröm flyter samman. Huvudpersonerna är drömfarare i ett forskningsexperiement och det dröjer inte länge förrän dom har svårt att skilja på verklighet och fantasi. Historien i sig kanske inte är en höjdare men jag har aldrig sett en film som får mig så förundrad över vad det är som sker på skärmen framför mig. Den upplevelsen kan rekommenderas varmt.

BETYG: 5/5
 
Triangle of Sadness
2022

Ruben Östlund är ett namn jag känner till utan att veta vem han är, men han har gjort Play som var uppmärksammad för sin kommentar kring ett kryphål i svenskars mentalitet. Så han gör filmer som är en kommentar på samhället, ofta utan en egen röst, annat än hur han vinklat kameran. I denna film är det gender swap med en kommentar kring könsroller. Lite mellanmjölk produktionsmässigt i denna tysk-svensk-brittiska film men som är värd att se med någon från det motsatta könet, då jag hade en givande diskussion efteråt om synsätt. Sedan är det något roligt, som svensk man, att se en annan man stå vid en hiss och argt ropa "Jag vill vara jämlik!". Senare får det visa sig hur snedvriden den personens bild om jämlikhet är. Det är en film som funkar om du vill softa med någon du vill diskutera med.

BETYG: 3/5
 
Last edited:
Såg Resan till Melonia, den restaurerade versionen som finns på SVT Play.

Stormen refereras till friskt. Två onda herrar från den rostande grannön Plutonia önskar sno åt sig allt gott från Melonia för mer makt (de har inte tänkt längre än så). Trollkarlen Prospero försöker sätta P för det och efter viss övertalning rädda Plutonias offer, men allt går inte som tänkt.
 
Cosmopolis
2012

Cronenberg har skrivit och regisserat denna film som ... tja, efter fem minuter insåg jag att filmen inte var för mig eftersom den kändes som skriven av någon som vill ha något att säga men utan att ha något att säga. Efter en timme kom jag lyckligtvis på att det finns 2x för jag ville verkligen se om det fanns något budskap, men det hela verkar vara en meta-kommentar kring att inget du är medveten om är egentligen sant. Det värsta är nog hur alla karaktärer har samma (författar)röst, vilket jag normalt inte skulle reagera på om det inte var för att sättet som alla talar på är så stilistiskt. Fotot är också extremt konstigt med extremt hög skärpa så att alla ser ut att vara klippdockor mot en green screen. Återigen, det här spelar antagligen in i meta-kommentaren. Jag led när jag såg den, för någonstans hade jag fått den här rekommenderad då det är en Robert Pattinson-film och någonstans kände jag att Cronenberg-filmer är värda att se men ... nej.

BETYG: 1/5
 
Last edited:
"Åh, Disney+ har en film som heter Titta vi dyker! Är det jättekul slapstick i stil med Titta vi flyger! ?"

NEJ!

Eller, det är slapstick men den är inte bra. Ett gäng misfits ledda av Kelsey Grammer ska åka på uppdrag i omodern dieselubåt. Grammer är ditsatt på detta idiotuppdrag för att ledningen inte uppskattar att han tatuerat snoppen. Det finns en kvinna på ubåten som utsätts för en del sexskämt.

Svag tvåa, eftersom jag av princip inte sätter ettor på filmer som jag ändå sett klart.
 
Eftersom jag inte vet ifall påskhelgen kommer att medge något filmtittande så såg jag Predator (1987) igår kväll.

"This stuff will make you a god damned sexual tyrannosaurus – just like me."

Så. USA är ute och lägger sig i i något icke namngivet (tror jag) sydamerikanskt land, där den spansktalande inhemska befolkningen får någon form av hjälp av sovjet. USA stöttar regeringssidan medan ryssarna stöttar något slags rebeller. Vad konflikten handlar om egentligen får vi inte så mycket information om, men känslan jag får är i varje fall att amerikaneserna inte bryr sig så jättemycket om ifall de är välkomna eller inte.

Hur som helst, Dutch (Schwarzenegger) och hans team av absolut inte det minsta homoerotiska inoljade muskelmän kallas in av Dutchs gamla kompis Dillon (Carl Weathers) för att rädda en minister med följe vars helikopter skjutits ner över fiendeterritorium ("across the border" vilket får mig att undra ännu mer vad det här är för "gerilla" eller "rebeller" och hur den här konflikten egentligen ser ut). De ger sig ut, upptäcker att saker inte är riktigt så som de blev presenterade för dem (de som sköts ner var i själva verket CIA och exakt ingenting i operationen handlade om att rädda några). De ser också spår av en tidigare amerikansk expedition, vars medlemmar mördats riktigt ordentligt.

Så ja, i slutänden visar det sig ju att det förutom rebeller finns en utomjording därute som jagar människor lite som vi jagar djur.

Så hur är den då? Jo, intressantare än jag mindes den. Jag hade helt glömt bort den där första twisten, men även om den telegraferades snyggt så hade den ju en ganska trevlig systemkritisk vinkel av något slag; grejen här är ju att man inte riktigt kan lita på "militären" som organisation eller på folk med slips; de tvekar inte att utsätta en för livsfara för att uppnå väldigt tveksamma mål. Det är ju så att säga ett lite annat perspektiv än det helt okritiska som syns i t.ex. reklamfilmen jag såg härom veckan.

Dutchs följe av inoljade muskelmän introducerad ganska dåligt, men det känns närmast medvetet – flera av dem får knappt sina namn nämnda innan de dör, och i minst fall har vi en väldigt tydligt varm och nära relation som inte alls framkommer innan den ene av dem dör och den andre blir utom sig av sorg.

Det är också intressant det här med manlighet – det är ju en väldigt manlig film (inoljade män osv); vi har också olika sorters manlighet som uttrycks av olika karaktärer. Blain är ju en röv men får liksom säga väldigt töntiga saker utan att filmen riktigt fokuserar på hur töntig han är. Som det där med "sexuell tyrannosaurus". Samtidigt har vi Hawkins som försöker gestalta en höhö-ig manlighet av lite samma sort, men han gör det för vekt och osäkert och betraktas därför (av filmen) som väldigt låg status. Dutch har såklart filmens högsta manlighet och status; starkast och rättrådigast; inget behov av att dra sexistiska skämt som Hawkins eller säga machodumheter som Blain, Utom i strid då, där han kläcker några rätt töntiga oneliners.

Den enda kvinnan i filmen får vara slug och sexualiseras inte det minsta, och det finns inte minsta tecken på att någon i den här gruppen av övertestosteron:ade bröl-muskelmän ens betraktar henne som ett potentiellt sexuellt objekt. Vilket väl är fint, antar jag. Men det får inte filmen att direkt verka mer heterosexuell, så att säga.

Jaja.

Själva utomjordingen då?

Den hanteras väl, skulle jag sägs. Det tar ganska lång tid innan vi får se den, vilket är bra för den ser faktiskt urtöntig ut. Alltså, välgenomförd rent hantverksmässigt men det är väldigt mycket en snubbe i gummimask. Jag har aldrig gillat predator-designen. Men ja, den avsläjas gradvis på ett ganska snyggt sätt.

Det är också intressant hur lite vi får se av världsbygget – det enda vi vet efter att ha sett den här filmen är dess våldskapacitet och tålighet, att den tar troféer och jagar "for sport", att den tar självmord hellre än blir infångad, och att den brukar jaga här de år som blir varmast. Det här är alltså innan predatorerna ges ett idiotiskt machobröl-samhälle och en hederskultur, som jag alltid varit skeptisk till ifall de skulle kunna nå rymden much less förflyttning över interstellära avstånd. Efter den här filmen låg egentligen fältet öppet för att bygga något mycket mer intressant.

Men nej, eftersom den här filmen handlar om något de gör, så måste ju detta något vara det viktigaste i deras kultur och det som definierar den… Ett rätt tråkigt sätt att göra världsbygge, kan jag tycka. Fantasilöst.

Oh well. Det är en rätt bra film, hantverksmässigt väl genomförd, och på det hela taget underhållande.

BETYG: 4/5
 
Flow
2024 (org. titel: Straume)

En vacker animerad film från Lettland. Jag vet inte om det är på grund av att dom använde Blender eller om det var ett stilistiskt drag men jag har inte sett någonting liknande – A Boy and a Heron är dock nära. En budget så tajt att dom sket i concept art; alla scener som skapades trycktes in i filmen. Om det här hade varit en film jag sett som barn hade jag kommit ihåg upplevelsen för resten av mitt liv. Finns inte så mycket mer att säga, annat än att jag vill spela vidare på datorspelet Stray, eftersom den här filmen är riktigt skön på ett gäng punkter.

BETYG: 4/5

(På svenska har filmen undertiteln "Katten som slutade vara rädd för vatten")
 
Solaris
1972 (org. titel: Solyaris)

Andrei Tarkovsky är betraktad som en av dom främsta, inte bara bland ryska regissörer. Jag har redan sett Stalker men jag undrar om jag ska orka ta mig igenom fler av hans filmer. Dom är extremt långsamt berättade och är en mix mellan västerländsk "vi ska ha en historia" och östasiatisk "vi ska förmedla en känsla". Filmen gick mig säkert över huvudet i sitt försök att få mig som åskådare att tänka kring den mänskliga själen och vad "existens" innebär. Till skillnad från Stalker körde jag inte filmen i 2x och till skillnad från Stalker (betyg 3) så kändes det här som en film som man kan desperat slökolla på. Samma betyg jag hade gett den amerikanska remaken.

BETYG: 2/5
 
Perfect Blue
1997 (org. titel: パーフェクト・ブルー, Pafekuto Buru)

Jag hade ingen aning om att det fanns anime som detta. Det kändes som om den borde ha gjorts som spelfilm, vilket var originaltanken men problem med investerare gjorde att projektet istället omvandlades till att bli animerad. Precis som Paprika är detta en sammansmältning av vanföreställning och verklighet på ett sömlöst sätt. Filmen har gett inspiration till både Inception och Black Swan där den senare är extremt lik denna film. Jag vet inte varför jag gillar Paprika mer – kanske för att jag såg den först. För båda historierna är egentligen rätt banala, men Paprikas historia engagerade mig något mer. Jag gillar inte anime men det här var något utöver det vanliga; kanske hade den begravts i massan om den blivit en spelfilm? Den är riktigt skön på ett gäng punkter!

BETYG: 4/5
 
Rickard said:
Perfect Blue
1997 (org. titel: パーフェクト・ブルー, Pafekuto Buru)

Jag hade ingen aning om att det fanns anime som detta. Det kändes som om den borde ha gjorts som spelfilm, vilket var originaltanken men problem med investerare gjorde att projektet istället omvandlades till att bli animerad. Precis som Paprika är detta en sammansmältning av vanföreställning och verklighet på ett sömlöst sätt. Filmen har gett inspiration till både Inception och Black Swan där den senare är extremt lik denna film. Jag vet inte varför jag gillar Paprika mer – kanske för att jag såg den först. För båda historierna är egentligen rätt banala, men Paprikas historia engagerade mig något mer. Jag gillar inte anime men det här var något utöver det vanliga; kanske hade den begravts i massan om den blivit en spelfilm? Den är riktigt skön på ett gäng punkter!

BETYG: 4/5
Click to expand...
Det var nu över 20 år sedan jag såg den, men den och t.ex. tv-serien Serial Experiments: LAIN är de jag brukar ge som exempel på hur brett "anime" kan vara.

Jag har tänkt se om den, kanske ska ta tag i det nu under påsklovet…
 
Björnen
1988 (org. titel: L'Ours)

Eftersom jag sett Flow så kände jag för att äntligen får arslet ur vagnen och se denna. Den började med något som kändes som Skriet från vildmarken men historien, även om jag inte kunde förutse slutet, var inte tillräckligt engagerande. Det är stundvis snyggt foto, vilket är typiskt för fransk film, och att få en fullvuxen björnhane att filma tillsammans med en björnunge är spektakulärt (björnhannar dödar björnungar). Det var ett försök att få björnen att få en Oscar för bästa huvudroll och jag håller med om att björnarna är bättre skådespelare än människorna. Det som brister är att det känns lite som en dokumentärfilm och jag är numera bortskämd med hur fantastiska naturfilmer är i hur de skapar spänning. Det gör att jag bara kan säga att den här filmen funkar att softa till.

BETYG: 3/5
 
Blood & gold
2023

En hyllning till spaghettivästern, men med nazister, med sköna actionscener och med en huvudperson som ser ut som chad meme. Det är någonting som saknas för att lyfta den här filmen men om du är ute efter en härlig actionfilm eller en tysk västernfilm så funkar denna att softa till.

BETYG: 3/5
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top