Senaste från Linuxfronten:
Jag trivs fortfarande väldigt bra i Fedora KDE, som användarupplevelse så vill jag använda det mycket hellre än Windows 11, även helt frånkopplat all enshittification som skett under den senaste tiden på windowsfronten.
Att en sådan enkel sak som att startmenyn är enkel och tydlig där program är indelade i tydliga kategorier och inget mer är befriande. Man hittar allt man vill ha där man kan anta att det är, varken mer eller mindre. Jag måste dock fortfarande köpa en M.2 NVME hårddisk och sätta in i min laotop, och migrera min Fedora-installation till den. Att jag just nu sitter på en 100gb partition gör att jag mer eller mindre medvetet stoppar mig själv från att verkligen göra vad jag vill göra, både i Fedora och Windows.
Jag har inte grävt mer i att använda ritskärmen, så tecknandet har stått still sedan slutet av November. Främsta orsaken till detta är dock att jag har en hel del skrivarbete som behöver bli klart, så den fritid jag har över där jag kan sitta långa stunder och arbeta vid datorn får vigas till det.
Det arbetet påbörjades i windows så det får färdigställas i windows, jag orkar inte krångla med att komma åt filerna från Fedora och jobba med dem där. Nästa projekt får skrivas i Fedora dock, iaf efter jag har löst SSD-situationen.
Ett konstant äventyr är ju dock hårdvara, det är nog där Fedora blandar och ger allra mest.
Jag installerade Snes 9X och laddade hem massa roms nyligen, för var sugen på att spela lite SNES spel. Jag kopplade in en gammal PS4 handkontroll via USB, och systemet kände igen den direkt. Den fungerade helt felfritt out of the box, till och med handkontrollens trackpad funkade perfekt med multitouch och hela köret, samt att den pairade sig med Bluetooth automatiskt och till och med har avancerade inställningar direkt i KDEs settings-interface, helt perfekt.
När jag kopplade in min Logitech StreamCam var det inte lika enkelt dock, inte heller med det MX Keys S tangentbord eller MX Master 3S mus från Logitech jag köpte häromdagen när mitt gamla tangentbord började strejka. De funkar såklart, men med webcamen fick jag bara konstig aspect ratio, låg upplösning och låga FPS. Till mus och tangenbord var det massa specialfunktioner som inte funkade som de skall (eller alls), volymknapparna upp och ner på tangentbordet strulade, "mouse gesture"-knappen på musen gav ingen respons.
I bägge fallen så behövde jag ladda ner specifika program som kan användas för att lösa problemen, och dessa uppfyller ju självklart alla fördomar om Open Source program man kan tänka sig. Oerhört användarovänliga och förvirrande interface, kraftfulla applikationer som kan göra extremt mycket, men som i princip begär att du programmerar dem på egen hand och inställningar du inte får någon som helst förklaring på vad de är eller vad de gör.
Jag har förstått att för att kunna använda gesture-funktionen på musen (som såklart funkar superenkelt på WIndows), så måste jag programmera sk "rules" i Solaar (ett av de program som finns för logitechhårdvara till Linux) som säger exakt vad musen skall göra. Det innebär i praktiken att man kan programmera vad som helst på musen att göra vad man vill, vilket är jättekraftfullt, men att få den att ens nå upp till sin grundfunktionalitet på Linux jämfört med Windows är oändligt mycket krångligare. Till det kommer vad man nog kan kalla för "typiskt Linux-jank", eftersom Solaar blir besvärligare att använda om man använder ett distro som bygger på Wayland snarare än X11.
Vad är Wayland och X11 undrar ni nu kanske?
Jo serru, det är två olika sk "display-servers", och hela Linuxvärlden befinner sig just nu i övergången från den ena till den andra, vilket orsakar massa kompabilitetsproblem med en oändlig mäng appar som alla måste uppdateras.
Vad är den display-server?
Ingen jävla aning, hade inte hört talas om detta innan slutet på november, men det spelar tydligen väldigt stor roll.
