D&D Vad tycker ni om race-as-class?

Vitulv

Vitulv

Årets spelledare 2011 och 2013
Joined
23 Dec 2000
Messages
7,297
Jag gillar det. Jag gillar det jättemycket. Jag tycker det både gör de icke-mänskliga raserna mer distinkta, och det gör människorna mer intressanta. En dvärg är en dvärg, och en människa är något annat. Det finns säkert många bra sätt att uppnå det på, men jag tycker race-as-class är så jäkla elegant.

Vad tycker ni? Fördelar och nackdelar?
 
Funkar okej i OSR där klass är en relativt liten grej för karaktären.

Funkar sämre i exempelvis 5e där det då bara tar bort ett av de väldigt få val man faktiskt har angående angående något som har väldigt stort inflytande på karaktären.

Ett par tydlig (enligt mig) fördelar;
  • Det får färre personer att spela något som inte är människor.
  • Det gör väldigt tydligt vad en X är i settingen. Ser du en dvärg vet du vad du får (Typ).
Ett par tydliga (enligt mig) nackdelar;
  • Det gör det tråkigare att spela "X" (dvärg, alv, whatever).
  • Det gör väldigt tydligt vad en X är i settingen. Vill jag ha en annan smak på X i min egna setting måste jag göra en ny klass själv.
Det är inget som får mig att rata ett spel. Det är inget som får mig att gilla ett spel.
 
Jag har kommit fram till att jag egentligen inte gillar det. Men det är mest för att jag inte vill ha med Alver, Dvärgar & Hobbits i mina kampanjer.

Ska jag ändå ha med dem så funkar race as class bra, och antagligen något jag föredrar, men det är inte något jag dör på en kulle över.
 
Vitulv said:
Jag gillar det. Jag gillar det jättemycket. Jag tycker det både gör de icke-mänskliga raserna mer distinkta, och det gör människorna mer intressanta. En dvärg är en dvärg, och en människa är något annat. Det finns säkert många bra sätt att uppnå det på, men jag tycker race-as-class är så jäkla elegant.

Vad tycker ni? Fördelar och nackdelar?
Click to expand...
Jag gillar det egentligen inte så mycket. Jag kan leva med det. Men jag ser det som ett historiskt misstag som borde ha rättats till i Companion set åtminstone. B/X och dess ättlingar ser jag som helt klart ett bättre spel än AD&D på de flesta sätt i praktiken. Men race-as-class och flera saknade klasser (eller konstiga versioner av dom) är inte ett av dom.

Men fördelen är att kampanjen kanske kan få en tendens att bli mer människocentrerad rörande val av rollpersoner, om man eftersträvar det. Men jag kan tycka begränsningar för olika raser av vilka klasser som finns tillgängliga i kampanjen, i kombination med level caps, ändå borde kunna ha en sådan effekt. Såsom det redan var i OD&D(med supplement) och AD&D.

Men race-as-class i B/X och dess familj skapade en annan underlighet. Rätt många monster, monsterhumanoider eller demihumans har i alla fall sorcerers/shamans. Begränsade NPC casters. Så en stam orcher kan ha Shamans som kan hela sår osv men alver, hobbar och dvärgar har inget sådant alls. Det blir ju ett jäkls handikapp i en sådan värld.

Om jag någonsin skulle använda race-as-class igen skulle jag åtminstone tillåta shamans&sorcerers för alla demihumans.
 
Last edited:
Gamiel said:
Så, om människa är en klass, vad skulle den ras-som-klass:en då ha för regler?
Click to expand...
Människa har dock aldrig varit en klass i D&D. Det har endast gällt demihumans i B/X och dess ättlingar. Även egentligen i OD&D (med endast grundboxen) och i Holmes. Dvärgar=fighting-man, hobbar=fighting-man och alver=fighting-man+magic-user.

Egentligen så är race-as-class inte ett helt träffsäkert sätt att beskriva det.
Edit: Eller jo det blev ju det. Jag menade mer att i Holmes Basic var det ju mer race-with-certain-class än race-as-class som i B/X. Semantisk skillnad kanske, men med en viss liten mekanisk skillnad.

Dvärgar är fighters, med extra förmågor. Samma sak med haflings. Alver är fighter+magic-user plus extra förmågor.

Detta var uttalat i Holmes Basic. Men i Moldvay Basic så slutade man nämna det för att... de tyckte det kanske var för komplicerat för unga nybörjare att hålla reda på? Det är den enda förklaringen jag hört.
 
Last edited:
Botulf said:
Människa har dock aldrig varit en klass i D&D. Det har endast gällt demihumans i B/X och dess ättlingar. Även egentligen OD&D (med endast grundboxen) och i Holmes. Dvärgar=fighting-man, hobbar=fighting-man och alver=fighting-man+magic-user.

Egentligen så är race-as-class inte ett helt träffsäkert sätt att beskriva det.

Dvärgar är fighters, med extra förmågor. Samma sak med haflings. Alver är fighter+magic-user plus extra förmågor.

Detta var uttalat i Holmes Basic. Men i Moldvay Basic så slutade man nämna det för att... de tyckte det kanske var för komplicerat för unga nybörjare att hålla reda på? Det är den enda förklaringen jag hört.
Click to expand...
Alver i OD&D var inte Fighting-Man + Magic-User. En alv valde inför varje nytt äventyr om den ville vara Fighting-Man eller Magic-User under det äventyret. Mycket märklig konstruktion.
 
Oldtimer said:
Alver i OD&D var inte Fighting-Man + Magic-User. En alv valde inför varje nytt äventyr om den ville vara Fighting-Man eller Magic-User under det äventyret. Mycket märklig konstruktion.
Click to expand...
Jag vet. Men kändes inte så viktigt att gå in på. Poängen är att alver är en blandning av fighter+magic-user i B/X pågrund att det är det två alternativen i OD&D. Men borde ha förtydligat.
 
Last edited:
Vitulv said:
Jag gillar det. Jag gillar det jättemycket. Jag tycker det både gör de icke-mänskliga raserna mer distinkta, och det gör människorna mer intressanta. En dvärg är en dvärg, och en människa är något annat. Det finns säkert många bra sätt att uppnå det på, men jag tycker race-as-class är så jäkla elegant.

Vad tycker ni? Fördelar och nackdelar?
Click to expand...
Oj det här är fint Vitulv.

Just race as class är djäkligt stämningsfullt, det passar perfekt i en människocentrisk värld med en del andra raser.

Stämmningsfaktorn blir jättestor för mig, alver slåss och kan magi, (jag har Mentzers dnd som utgångspunkt).

Halvingarna är fighters men lite mindre och kan gömma sig.
 
Gamiel said:
Baserat på Gandaf borde den kombinationen vara för aasimar (inte exakt det Gandalf är men nog det närmaste bland de spelbara raserna).
Click to expand...
Det funkar bra för specifikt Gandalf. När jag för länge sedan satte ihop rasklasser från Planescape som experiment tror jag att jag gjorde aasimar till cleric/fighter med bonus förmågor.
 
Finns det inte en riska att världen blir platt? Man stöter på en dvärg och förhåller sig till karaktärsdragen istället för själva personen. Det är ofs ett reelt problem i verkliga livet också med tanke på våra fördomar och så så det är kanske inte någon jätteskillnad egentligen? Jag har så vitt jag kan minnas inte lirat på så sätt och rent spontant känner jag nog att jag hellre vill spela "personligheten" hos karaktären än på själva rasen. Men det är klart, jag är inte den som är den, jag kan ändra mig. Jag är ju trots allt människa och vi ändrar oss ta mig fan tätt tätt tätt. 😁
 
rollspelspiraten said:
Finns det inte en riska att världen blir platt? Man stöter på en dvärg och förhåller sig till karaktärsdragen istället för själva personen.
Click to expand...
Nej. Race as class bygger oftast på att demihumans har medfödda förmågor. Lite som att människor oftast föds med två ögon och en näsa så föds dvärgar med en stark tålighet och ett band till stenen och alver med magisk talang.
Vad man sen som dvärg gör med de förmågorna och egenskaperna är upp till dem. Det går alldeles utmärkt att utveckla olika personligheter ändå.
 
Vitulv said:
Jag gillar det. Jag gillar det jättemycket. Jag tycker det både gör de icke-mänskliga raserna mer distinkta, och det gör människorna mer intressanta. En dvärg är en dvärg, och en människa är något annat. Det finns säkert många bra sätt att uppnå det på, men jag tycker race-as-class är så jäkla elegant.

Vad tycker ni? Fördelar och nackdelar?
Click to expand...

Tycker det är dåligt i hur det likriktar raserna i sådana spel. Självklart lite beroende på exakt hur det görs.

Men vad jag sett i äldre versioner av DnD så blir det ju bara så att alla dvärgar eller alver blir "likadana" medan människor har valmöjligheter. Tumme ner från min sida.

Så antingen skall ALLT vara race-as-class (dvs. bort med fighter, cleric etc.), eller så skall inget vara det. Ras ger sin uppsättning förutsättningar (GE, färdigheter, förmågor eller vad det kan vara), klass ger sitt, uppväxt ger sitt eller hur man väljer att lägga upp det. Men att blanda ras och klass (n)

Edit: ser att flera har framfört att det ger fler som väljer att spela människor. Jag tycker man angriper det helt fel om det är race-as-class (som då upplevs som lite mellanmjölk) skall minska tendensen att spela annan ras. Är det inte mycket enklare att bara säga att det är en "människokampanj" som spelas. Själv har jag alltid tyckt människor är ganska tråkiga att spela, man lajvar ju människa varje dag i sitt vanliga liv och då är det mycket ballare att lajva något som INTE är människa. Vill man lösa det bör man göra det mer attraktivt att faktiskt välja människa som ras med intressanta val och fördelar som kan tävla mot en alv eller hob emm.

Cog.
 
Last edited:
Jag gillar det generellt inte. Det känns märkligt att just människor skulle uppvisa en sådan bredd som andra folkslag inte ens är i närheten av. Så om det förväntade svaret på frågan om Race as class ska vara "ja" eller "nej" så blir det ett "nej" från mig.

Däremot så tilltalas jag av idén om att kombinera Race as Class med multiclassande. Jag gillar tanken på en level 6-figur som till exempel är Dwarf 3/Thief 3. Det tycker jag är en cool variant av att både äta kakan och behålla den.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top