Bered er på en vag frågeställning!
Bland datorspel och brädspel finns det ibland spelmekaniker som är tillfredställande att pilla och leka med bara för att. Man behöver inte nödvändigtvis få ut något resultat av dem, utan det är roligt bara att utföra mönstret i sig. Till exempel i Spindelmannen-spelen kan det vara skoj att bara svinga sig runt, utan att nödvändigtvis vara på väg någonstans eller uppnå något med det.
Rollspelsmekaniker känns som om de oftare handlar mer om att ställa spelaren för ett dilemma, eller vara ett kodifierat sätt att uppnå något. Men finns det exempel på regler i rollspel som är roliga att utöva i sig, inte bara kopplat till hur de påverkar berättelsen?
Första exemplet jag kommer på är väl att sitta och optimera sin rollpersons stridsduglighet och planera hur den ska bli bättre över tid. För en del är karaktärsbygge riktigt tillfredsställande mentalt/kreativt pussel.
Bland datorspel och brädspel finns det ibland spelmekaniker som är tillfredställande att pilla och leka med bara för att. Man behöver inte nödvändigtvis få ut något resultat av dem, utan det är roligt bara att utföra mönstret i sig. Till exempel i Spindelmannen-spelen kan det vara skoj att bara svinga sig runt, utan att nödvändigtvis vara på väg någonstans eller uppnå något med det.
Rollspelsmekaniker känns som om de oftare handlar mer om att ställa spelaren för ett dilemma, eller vara ett kodifierat sätt att uppnå något. Men finns det exempel på regler i rollspel som är roliga att utöva i sig, inte bara kopplat till hur de påverkar berättelsen?
Första exemplet jag kommer på är väl att sitta och optimera sin rollpersons stridsduglighet och planera hur den ska bli bättre över tid. För en del är karaktärsbygge riktigt tillfredsställande mentalt/kreativt pussel.