Vad åt man när?

"Älgen har alltid fascinerat oss. På hällarna vid Nämforsen finns hundratals älgar inristade i berget som skvallrar om bronsålderns älgmani, berättar museichefen Peter Johansson. Men hur och hur mycket man jagat älg i Sverige har varierat med stammens storlek. Efter att Gustav III släppt jakten fri dröjde det inte länge innan man 1825 beslöt om totalförbud för älgjakt och 1980-talets rekordjakter är idag ett minne blott."
 
Jag förstår inte frågan. Det är väl uppenbart att om man kryddar något alldeles för mycket för att visa att man har råd med kryddorna, kan det bli oätligt?
Är det för mycket av en krydda? Är det att man blandar en massa olika kryddor?
 
Hallå!

Intressant med alla olika disparata fakta om mat. Det är mycket som man kan säga om mat.

Men vad betyder det för oss när vi rollspelar? Finns det något konkret att ta fasta på, något som kan göras tydligt och som faktiskt kan spela roll, eller är det helt enkelt så att vi får nöja oss med att det finns en massa mat som funnits under århundraden? Och att det egentligen inte spelar någon som helst roll för oss när vi spelar?

För att återknyta till mitt första inlägg i tråden, hur kan man använda sådan kunskap till att göra rollspelen roligare?
 
Nu har jag inte lusläst tråden, så jag ber om ursäkt om jag skriver något som redan sagts. Men jag tycker att mat kan göras intressant i rollspel när det handlar om kulturmöten och då främst vad gällande maktdemonstrationer. Säg att rollpersonerna kommer till ett land de aldrig befunnit sig i och av en eller annan anledning måste röra om i storpolitiken där. Mycket politiska intriger sker ju under middagsbordet och då gäller det för rollpersonerna att de har koll på alla ritualer som sker vid middagsbordet för att inte deras allierade och fiender ska tappa all respekt för dem.
 
För att återknyta till mitt första inlägg i tråden, hur kan man använda sådan kunskap till att göra rollspelen roligare?
För mig är det en klar förhöjning när när jag spelar Warhammer FRP, när man kommer in och sätter sig på ett värdshus, att man får en kort beskrivning av vad so ställs fram på bordet. Och gärna då något mer kreativt än "grillat kött och öl" eller "bröd och ost" (även om det så klart också har sin plats!), och kanske något lite "humoristiskt".

Jag har för mig att det är i "Shakespear in love" som man hör en kypare i bakgrunden förklara att "ikväll har vi en bovetepankaka med en inlagd grisfot eller en..."

Något som sen förekommit ett par gånger på mina menyer

Och det behöver vara någon stor grej. Ibland får man helt enkelt höra vad som ställs ner framför en, ibland kanske man får två allternativ och måste välja mellan. Det ska gå fort, var lite kul, sätta lite känsla av att vi är i en annan tid på en annan plats (om man nu är det). Men för mig är olika former av faktiskt historiska recept kul just för att skapa den där känslan av en annan tid. (Sen om det görs genomtänkt så skapar det en djupar känsla av att det är en faktisk värld för mig, i synnerhet om matkulturen har en slags intern logik).

Och självfallet kan det sätta lite känsla för läget på platsen man är på. Är det som serveras tun välling och utspätt öl? Okej, saker är lite knappert. Är även en enkel lunch fem olika rätter med vin? Okej, goda tider!

I en fantasyssetting kan man ju även använda det här för att hinta om vad det finns för monster i närheten. Gulash gjord på gripskank? Wyvernpaj? Okej, det finns alltså gripar (eller wyvernar) i området och folk här är så pass bekväma med dem att man jagar dem för mat.

Men jag tycker det viktigaste är att inte nörda ner sig i mat som en del av rollspelet. Det där kan vara kul sidodiskutioner under den faktiska matpausen sen. I spel tycker jg det ska vara ett kort ögonblick som flyter förbi och skapar lite känsla.

Sen beror det väl på spelgruppen och kampanjen. Framförallt så är detta kanske något som är bra att göra i början av en kampanj, eller varje gång spelarna anländer till en ny region för att skapa lite känsla och skillnad. När man väl har gjort det en gång kan man ju skippa över det så länge spelarna är i samma trakt.

Det kan också vara vettigt när man har nyare spelare (inte alltid men ibland) som kanske är lite osäkra och det faller på SL att stå för mycket av snacket. Att få igång spelarna att prata med serveringspersonal om matsedeln kan vara ett bra sätt att värma upp dem lite tillls de blir bekväma med att prata med olika fantasipersoner gestaladade av SL.
 
Jag förstår inte frågan. Det är väl uppenbart att om man kryddar något alldeles för mycket för att visa att man har råd med kryddorna, kan det bli oätligt?
Men det har ju dock från sakkunnigt håll tidigare i tråden påpekats att det nog inte var enbart uppvisning, utan snarare av medicinska skäl eller för att använda pepparkakan som ingrediens i andra saker?
 
Mat är klockrent exempel på ett ämne som varje rollspel med utvecklad spelvärld borde ge ut modul till.

På så sätt kan man snabbt hitta rimliga och intressanta exempel på vad som tillagas på i olika länder eller kulturer eller i situationer såsom på värdshuset, på sjön eller banketten.

Jag har använt matlistorna i modulen Mundana till Eon väldigt mycket
 
Har hört att i det forna egypten så var ordet för öl Erp eller Urp, altså ljudet av en rap.

Vill även minnas att svensken älskar sitt kaffe sedan långt tillbaka.
När kaffe var underkastat höga lyxskatter så dravkd kaffet ut små, fingerborgsstora, koppar.
Utländska dignitärer kommenterade hur svenskarna, då de var utomlands, hällde i sig koppar med kaffe.

Jag gjorde själv lite forskning och fann i en skrivelse till hand kungliga majestät om läget i lappmarkerna ca 1900, att vad gällde sprit så dracks det inte mer än annorstädes i riket, men kaffekonsumtionen däremot gränsade till missbruk.
 
Back
Top