Idag har jag spelat...

Swords of the Serpentine, scenariot "Losing Face", med tre trevliga spelare som jag inte träffat förut. Jättebra sittning, tycker jag, och till priset av en del problem med stadsvakten och den framtida allmänna opinionen i Sjunkstaden lyckades faktiskt gruppen förhindra ett attentat. Det här var fjärde gången jag ledde scenariot, vilket gör det till mitt mest ledda i modern tid. Bara "Bland alfer och troll" för 40 år sedan kan eventuellt konkurrera.
 
Idag på Närcon spelade vi ett DnD5e-scenario som spelledaren själv hade skrivit: Det hemsökta bageriet. Det var jag, min sambo, kompisen från förra inlägget, plus två barn i 8-9-årsåldern. Mycket underhållande scenario! 🙂

Tillägg: Dagens citat (av ett av barnen): "Våld löser allt!" 💪
 
Dolmenwood: Pubrunda i Prigwart, rykten om ett hemsökt kloster, två mystiska älvariddare ridandes på vargar och en spökdam i en sjö som önskar att apostelns stav (?) ska återställas.
 
Igår fortsatte vi beyond the witchlight och det fortsätter vara hysteriskt kul. Nu har jag öppet sagt till min spelgrupp att jag som SL kastat reglerna genom fönstret och tänker ignorera dem så länge ingen misstycker. Även varit ärlig med gruppen att det beror på hur jag känner inför DnD 5 och 2024. Istället låter jag spelet flöda på utifrån spelarnas infall utan tärningsslag - att plocka bort en majoritet av alla tärningsslag har verkligen varit befriande och gjort att jag känner en större glädje i kampanjen. Gruppen har än så länge bara reagerat positivt på det hela.

Deras framträdande gick bra - det var där spelmötet började - och spelarna som inte kunde delta förra gången kunde nu hoppa in i gruppen med sin centaur. Något som ingen av oss var beredda på var när spelaren läste upp sin egenskrivna dikt som sitt show-nummer, vilken var gjorde med illa tilltaget rim som en del i att hans rollperson förlorat sin känsla för takt och ton. Efter det så fick spelarna som var med förra gången köra sitt nummer och beskriva hur de tillsammans gjorde ett framträdande med fokus på akrobatik med ljussättning av dancing light och den bittra, humorlösa alven som presentatör.

En stor grej att det fungerar så bra ska sägas är gruppen. Just nu spelar jag för första gången på länge med en väldigt välsvarvad grupp i hemmagruppen. En grupp med spelare som lutar sig in i varandras rollpersoner och spelar ut varandras svagheter och styrkor på ett sätt som lockar till rörelse framåt.
 
Igår spelade vi Vindsjäl. Jag var esoteriker och vår grupp undersökte tre bortsprungna barn och en uråldrig ruin som börjat sväva i luften. Naturligtvis hängde detta ihop och efter att vi chockat vår spelledare med hur bra man kan slå sina tärningar gång på gång, löste vi problemet och fick vår belöning.
 
I helgen har jag och några långväga kompisar haft spelhelg i mina föräldrars sommarstuga. Mellan grillning och bad i sjön har vi hunnit spela Seven at one blow, De fördömda, Dragon Warriors och Expendable Assets. Det var en trevlig avslutning på semestern.
 
Dune AITI oneshot (som kommer bli ett speltillfälle till).

Vi landande i Arrakeen och hade två huvuduppdrag.

Det viktigaste är att ta kontakt med Dhara för att säkra en egen linje att kunna få spice utan att någon annan får reda på det. Två är att testa en liten enhet för att kunna extrahera spice direkt ur luften.

Vi lyckades hitta vår kontakt och starta förhandlingarna
 
luddwig said:
I helgen har jag och några långväga kompisar haft spelhelg i mina föräldrars sommarstuga. Mellan grillning och bad i sjön har vi hunnit spela Seven at one blow, De fördömda, Dragon Warriors och Expendable Assets. Det var en trevlig avslutning på semestern.
Click to expand...
Småsugen på Dragon Warriors då jag gillar low fantasy och lite Robin of Sherwood (tv-serien fr 80-talet)-vibbar. Men har läst att systemet, spec vid strid, omnämns som ’wonky’; man slår visst först för att träffa men det är inte säkert det gör skada (slag två) beroende på vapen och rustning (där ett tredje slag görs om jag fattat rätt).
 
P.eLL.e said:
man slår visst först för att träffa men det är inte säkert det gör skada (slag två) beroende på vapen och rustning (där ett tredje slag görs om jag fattat rätt).
Click to expand...
Vi slog ett eller två slag per anfall. Alltid för att träffa. Om motståndaren hade rustning slog man sedan för att se om attacken lyckades tränga igenom. Skadan var ett fast värde beroende på vapen. Lite udda men det funkade.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top