Små historiska fakta som kan vara intressanta i rollspel

Ekorrar var populära husdjur. I perioder under 17-1800-talen var de i Amerika det vanligaste husdjuret.
 
Tennisklubben som arrangerat Wimbledon startade som en krocketklubb 1868.. Tennis kom inte in i bilden förrän 1875.

Tydligen så startade de 2011 en underklubb som drivs som ett företag som tagit över allt som har med tennisturneringen att göra.
 
Bland annat skrev Christofer Bogislaus Zibet, sedermera en av De Aderton, år 1765 en parodisk hyllnings- och hjältedikt, Kurriaden, till en tam ekorre som blev ihjälklämd i en dörr.

Även Abraham Lincoln hyllade ett slocknat ekorrsliv. Dock helt utan ironi, såvittjagvet.

Och för att knyta an till tråden så tänker jag att man åtminstone kan bredda synen på trollkarlens följeslagare. Vem vill ha en uggla när man kan ha en ekorre?
 
Ekorrar var populära husdjur. I perioder under 17-1800-talen var de i Amerika det vanligaste husdjuret.
Varför slutade vi med det? Jag skulle betydligt hellre ha en ekorre än en hund eller en guldfisk.
 
Varför slutade vi med det? Jag skulle betydligt hellre ha en ekorre än en hund eller en guldfisk.

Alla dessa miljövänner och naturvårdare som helt korrekt påpekade att det inte var bra för ekorren :)

Edit: Men för en fantasitrollkarl som bor i ett stort torn i skogen och går på långa äventyr i vildmarken regelbundet är det såklart en en helt annan sak.
 
Bockstensmannen blev pålad = vampyr???
Pålning handlade från början inte om att penetrera hjärtat eller något sånt ens för vampyrer. Det var en rent praktisk grej. Hamra fast liket i marken så det inte kan resa sig. Det kan ligga kvar där och försöka gå igen hur mycket det vill, men får det inte bort pålarna är det kört. Då ligger det där och fladdrar med armar och ben, men kommer inte längre än en sköldpadda på rygg.

Bockstensmannen blev för övrigt pålad tre eller till och med fyra gånger (fjärde gången träffade troligen ett ben och kom inte igenom kroppen) . https://www.museumhalland.se/bockstensmannen/mannen-i-mossen/
 
Pålning handlade från början inte om att penetrera hjärtat eller något sånt ens för vampyrer. Det var en rent praktisk grej. Hamra fast liket i marken så det inte kan resa sig. Det kan ligga kvar där och försöka gå igen hur mycket det vill, men får det inte bort pålarna är det kört. Då ligger det där och fladdrar med armar och ben, men kommer inte längre än en sköldpadda på rygg.

Bockstensmannen blev för övrigt pålad tre eller till och med fyra gånger (fjärde gången träffade troligen ett ben och kom inte igenom kroppen) . https://www.museumhalland.se/bockstensmannen/mannen-i-mossen/

Någon ville verkligen inte att han skulle komma tillbaka.
 
Okej, den här tråden verkar mest bli en lista om historiska anekdoter. Det är såklart helt okej, men vad jag framförallt är intresserad av är saker som visar upp någon sida som man inte tänkt på eller som man kanske föreställer sig annorlunda i en historisk epok. Som ekorrarna, till exempel. Nästa gång jag spelar en omgång som utspelar sig i 1800-talets Amerika (östkusten snarare än vilda västern, antar jag) så ska jag lätt ha en person med en ekorre som husdjur.
 
Jag tycker att man ofta missar att det finns historiska yrken, hela professioner, som idag är bortglömda. Exempelvis de som såg till att alla ljus i sånna där enorma kandelabrar tändes samtidigt.
 
Salpeter och hur det utvanns av urin har redan nämnts. Något som däremot inte nämndes är hur man ofta fick tag på denna salpeter i Sverige. Det fanns nämligen salpetersjudare som hade kunglig dispens att gräva upp bönders ladugårdar och koka salpetern ur kopisset som sjunkit in i jorden därunder. Detta var så klart långt ifrån populärt och någon hjälp att faktiskt få upp ladugården igen fick man inte heller.
 
Han var nog fortfarande Fighter då, det var nog just under/efter konvalescensen som han multiclassade till Cleric. Om jag minns rätt.

Han kan ha varit en 5e-paladin hela vägen.

Man förstår ju att han blev kanoniserad.

Jag tycker att man ofta missar att det finns historiska yrken, hela professioner, som idag är bortglömda. Exempelvis de som såg till att alla ljus i sånna där enorma kandelabrar tändes samtidigt.

Här finns ett gäng roliga historiska yrken, en del tämligen bortglömda. Gråterska, likbjudare, lajdare.

Schäfer är en av mina favoriter.
 
Back
Top