Vilken sorts rollspels-illustration är bäst?

[Zeedox]

Men varför har rollspel bilder och inte romaner? Den historiska förklaringen är väl helt enkelt att rollspel riktade sig till tonåringar.

Nog kan väl romaner ha illustrationer? I varje fall uppskattar jag det, det är alltid en sådan ”checkpoint”-/lyckkänsla att nå fram till nästa illustration. Lite som en cutscene i ett gammalt PS1-spel.

 

[Zeedox]

Detta var väldigt bra skrivet. Har funderat ett tag på serier som visuella medel för att lära ut processer, så att man får reglerna förklarade både visuellt som skrivet. Tror man får ha ett rätt annorlunda tankesätt för att få det här att fungera, både när det gäller att kommunicera ett rollspelssystem men också designa det (utan att göra det superenkelt). Understanding Comics är ett exempel på hur detta kan göras. I Supergänget känns det mer som en gimmick.

Har du sett regel-mangan i Tenra Bansho Zero? Där tycker jag det funkar mycket bra med regelförklaring via serier!

 

[Rymdhamster]

AI-illustrationer!

Aj! AJ! Okej, jag tar tillbaka! Sluta slå mig! Ner med AI, ner med AI säger jag!

Jag behöver att bilderna visar mig _världen_. Det inkluderar allt från folken, till kläderna, till byggnaderna, till... ja, vapnen. När jag tittat på bilderna i ett rollspel vill jag veta hur folk ser ut, hur världen ser ut, hur prylarna ser ut. Och jag vill veta att övriga spelare som läst boken har samma bild av saker och ting. Därför värdesätter jag ofta bilder mer än beskrivande text (jag vet att det inte gäller för alla).

Det är klart, jag får ju ut betydligt mer av det om jag vet vad bilderna visar, så underskatta inte bildtexterna!

"En alv med standardutrustning för en soldat från Kiriska legionen" Gör att jag får ut mycket mer information ur bilden.

En av sakerna jag verkligen gillade med Mutant Chronicles (jag pratar nu om den ursprungliga versionen, vet inte hur Modiphius är på detta) var att jag visste hur de olika korporationernas folk var klädda, hur deras vapen såg ut, och hur Luna City såg ut. MC var även bra eftersom jag tyckte det gifte bild och text väldigt bra. Det var inte bara bildtexter, utan många bilder hade en hel liten beskrivande text som förklarade det bilden visade.

 

[Genesis]

Har du sett regel-mangan i Tenra Bansho Zero? Där tycker jag det funkar mycket bra med regelförklaring via serier!

Supergänget är ju klassikern i det här sammanhanget. Hela spelet är en serietidning från början till slut.

 

[Rickard]

Har du sett regel-mangan i Tenra Bansho Zero? Där tycker jag det funkar mycket bra med regelförklaring via serier!

Ska försöka jaga rätt på spelet.

 

[Oscar Silferstjerna]

I många rollspel är mugshots en vanlig bildtyp. Men behövs de? Jag förstår att syftet är att man ska kunna göra sig en bild av hur viktiga karaktärer ser ut, men för det krävs ju inte mugshots. Antagligen är det åtminstone delvis ofta en fråga om pengar; mugshots är billigare att köpa in än större bilder. Kanske kan man istället prioritera de viktigaste SLP:erna och placera dem i intressanta scener?

 

[Quadrante]

Gissar att en orsak också är att text ”är så mycket enklare och mer förlåtande” än de flesta bilder.

Mindre att de tar längre tid eller kräver större skicklighet, så behöver det inte vara. Mer att en text som skapat inre betydelser ofta är bättre på att visa på många olika saker. Bildens är att fästa en blick, ett sätt att se på papper.

 

[Oscar Silferstjerna]

Det jag ogillar med mugshots är att de lätt blir grafiskt enformiga. Särskilt om det är ett helt uppslag. Jag tycker att exempelvis en gruppbild är en roligare och mer kreativ lösning.