WRNUs tvserieklubb: augusti 2022

Rickard

Superhero
Joined
15 Oct 2000
Messages
15,113
Rekommendera tv-serier från streamingtjänster.

Det behöver inte vara tv-serier du sett klart eller ens sett nyligen, men de måste vara tillgängliga via en streamingtjänst så att andra kan ta del av dem.



Skriv vad du gillar med serien eller funderingar du fick medan du såg den. Nämn gärna också vilken streamingtjänst du använde.


Undvik helst att förklara handlingen med mer än en mening; detta för att undvika spoilers. Måste du skriva mer än så, använd spoiler-taggen. Du kan markera en text och sedan i menyn välja … och Inline spoiler för att automatiskt få texten att wrappa runt [ISPOILER]den spoilade texten[/ISPOILER].


Själv tänkte jag främst rekommendera nördserier och vad jag anser är relativt okända tvserier.
 

Rickard

Superhero
Joined
15 Oct 2000
Messages
15,113
DMZ
HBO

När jag började titta på serien kändes den som Wastelands, fast satt i USA och där Byrr är ersatt av två krigande krafter som vill ha åt området. Det är svårt att hålla tankarna borta från Flykten från New York, då Manhattan i denna serie är en sorts krigszon från folk som inte hann undan när USA invaderades, men jag känner att 80-talsetetiken är såpass framträdande i den kultklassikern att det är orättvist att säga att den har något att göra, även om handlingen är någorlunda lik. Då ligger den här serien något närmare Warriors.

Det här en en miniserie i fyra delar, baserad på en serietidning, med Rosario Dawson i huvudrollen. Hon ger sig in i den inaktiva krigszonen efter åtta års sökande av sin son. Mycket har hänt sedan dess. Serien är något snabbt berättad, vilket jag hade överseende med, men jag förstår inte varför serien har såpass lågt betyg på imdb. Jag tyckte världsbygget var rejält skönt och även om du tycker det är slöseri med tid är det bara en miniserie.
 
Last edited:

Rickard

Superhero
Joined
15 Oct 2000
Messages
15,113
Relics and Rarities
Youtube

Deborah Ann Woll, känd från True Blood och Daredevil-serien, visar upp en sida av rollspel som består mycket av kreativitet (mycket "yes, and"). Jag har svårt att lyssna på actual play, men hon gör det verkligen intressant att sitta och lyssna. Hade serien igång i bakgrunden medan jag satt och jobbade. Varje spelomgång har en gästartist, bland annat Charlie Cox från Daredevil och regissören Kevin Smith.

De har även ett kortare backstage-avsnitt där de snackade rollspel med gästspelaren. Jag blev förvånad över att Kevin Smith inte spelat rollspel förut, men han sade att han alltid velat testa när han var yngre. Kul också att se hur mycket backstory/förarbete Charlie Cox gav sin rollperson; märks hur han lägger upp sina skådespelarroller.

 

Max Raven

T12-kultist
Joined
20 Oct 2009
Messages
4,218
Location
Malmö
That time I got reincarnated as a slime (Crunchyroll)

En av de stora isekai-serierna. 37-åring stoppar galning med kniv och dör på kuppen. Med hans sista andetag preppas hans nästa liv... som slemklump.

Tämligen raskt rekryterar han en bunte monster och börjar bygga ett litet samhälle. Saker händer.

När serien är bra är den riktigt bra, men som mycket power fantasy isekai lider den lite av all payoff, little buildup. Fokus är också delad mellan power fantasy, statsbyggande och ett gäng karaktärer. Huvudpersonens motivation är den sympatiska "jag vill mest ha ett fridfullt liv". Det finns också en hel del snackande - det känns som att det är ett medvetet val för att bränna animationsbudgeten på visuellt snygga strider - speciellt säsong 2 har mer tydliga toppar och dalar - de spenderar 3 avsnitt i rad(!) på att huvudpersonerna planerar sent i serien och det borde varit 1-1,5 avsnitt som max.

Allt det sagt - säsong 1 är helt klart värd att se för isekai. Gillar man den så är säsong 2 högre toppar och lägre dalar.
 

Max Raven

T12-kultist
Joined
20 Oct 2009
Messages
4,218
Location
Malmö
How not to summon a Demon Lord (Crunchyroll)


Varning: Den här seriens livsblod är snusk. Titta inte på det här med barn eller där föräldrar kan vandra in*. Och var typ 15+. Innehåller en del mindre inslag av BDSM-estetik, tortyr och ond bråd död. Innehåller många sexskämt.

Socialt isolerade huvudpersonen har spelat en massa av ett MMO och byggt upp ett rykte som den ultimata PvP-spelaren, Demonherren Diablo (som hatar spelare som är par). Han blir åkallad till en värld lik spelet i sin spelpersona av två kvinnor. När de försöker använda förslavande-magi på honom (eftersom han är en summon) så reflekteras den tillbaka på dem och de får slavkragar istället. De säger det inte rakt ut men serien är rätt tydlig med att det framförallt är fetishbait. Mycket av humorn kretsar kring att Diablo har noll sociala färdigheter (och faller tillbaka på sin asshole persona) med en subset av att han får panik av kvinnokroppar och de kvinnliga huvudpersonerna gillar honom men har sina egna problem när det gäller att läsa av folk. Det finns likheter med klassisk ecchi-harem-anime-setup, som jag tycker funkar bättre i den här isekai-kostymen än många andra försök jag sett. Som de säger i Kare Kano: "Det är roligt när han inte gillar det" (ibland). Det är också en del sexskämt, föga förvånande.

Jag uppskattar också att de kvinnliga huvudpersonerna mest gör saker som inte kretsar kring huvudpersonen - det här är harem-animes ABC men det är också standardmisstaget att ha pojken utan utstående drag och koka ner tjejer till en eller två egenskaper och sedan låta handlingen kretsa kring osannolika situationer mellan manliga och kvinnliga huvudpersoner.

På tal om handling - det finns en del Seriös Drama som skär sig en del mot den den mer snuskhumor-tonen men på det hela funkar det bättre än alternativen jag kan tänka mig. Det finns en hel övergripande handling och den sköts kompetent. Inte mycket överraskningar för fantasy, men att det är huvudsakligen en fantasy-handling är lite nytt i sig.

Inte för alla eller många, men i genren harem-anime i fantasy-setting med snuskiga skämt (riktade mot inre tonårspojkar) så är det solitt. Förvånande bra, till och med. Jag säger det här som heterosexuell man - det finns en del naken-torso-inslag med huvudpersonen men jag är hyfsat säker på att man inte får sitt lystmäte av barbröstad introvert man om det är ens grej. Det fanns en bit rätt sent som får mig att skruva på mig obekvämt, och ett par andra scener som en del lär reagerar på.

Jag är bara ett avsnitt in i Säsong 2 - snuskigare, mer våld, mer rakt på handling. Jag vet inte om det kommer ändra sig. Det är definitivt åt det mer risque hållet, men samtidigt inte mycket eskalation från säsong 1.

*Baserat på de normer jag känner till.
 

krank

Wokevänster-ödleman från Epsilon Eridani
Joined
28 Dec 2002
Messages
32,548
Location
Nynäshamn
Det var verkligen skitlänge sedan jag såg igenom en hel 26 avsnitt lång animeserie, men nu har jag sett Last Hope på Netflix.

Genren är typ… Mecha-action med metaplot, så jag antar att den placerar sig lite i samma kategori som Neon Genesis Evangelion och RahXephon. Världen har typ gått under när en "kvantreaktor" gick bärsärk, och sprider ett "evolutionsfält" omkring sig som gör att alla djur och grejer förvandlas och muteras till stora datoranimerade monster. Huvudpersonerna är en forskare, Leon lau, hans adoptivsyster (det är komplicerat) och ett par mercenaries som tillsammans bildar Aurora-styrkan, som skyddar en av mänsklighetens sista städer. De tre styr varsin mecha, som förvandlas från fordon till – när de drar igång sin "hyper drive" och drar kraft från "multidimensionen" – humanoid.

Så… Det är den vanliga mixen av märkliga monster, mecha-strider, vardagsgrejs, skurkar som ger lång exposition och en och annan surrealistisk nonsens-scen. Om du är det minsta vetenskapligt lagt – stäng av hjärnan eller skippa serien helt. Eller bara låtsas som att ord som "kvantum" och "evolution" inte betyder något utan bara är hittepå-technobabbel-ord.

Jämförelsen med NGE och RahX blir ganska orättvis, för de är ju så förtvivlat bra och den här borde få bedömas på egna meriter. Den är liksom inte en dålig serie. Samtidigt var min mest återkommande känsla när jag såg den att jag egentligen ville se om RahX… Jag fick aldrig riktigt någon relation till de här karaktärerna kände jag. Mechorna är väl okej, men typ alla monster kändes ganska oinspirerade och trista, och jag tror inte bara det handlade om att de var datoranimerade. Skurken var också rätt trist på det hela taget. Informationshanteringen var ganska dålig – plantering och skördning sköttes lite sisådär, och det var ganska ofta saker helt enkelt avslöjades via exposition i samma avsnitt de blev relevanta.

Så… Har man redan sett NGE och RahX nyligen och känner för att se något liknande, och klarar av att skruva ner förväntningarna, så funkar den här absolut. Jag såg trots allt klart den. Men har man tillgång till de andra – se dem istället.
 

Feuflux

omjonasson.se
Joined
8 Jan 2001
Messages
4,674
Location
Linköping
Kommer ni ihåg när jag skrev om Ozark (Netflix) i en sådan här tråd för första gången? Jag är alldeles för lat för att kolla med det var ett bra tag sedan! Frun och jag kollade precis på sista avsnittet av S4 så här ska sammanfattas (lite kort för jag är lat, se ovan)!

Det här är alltså en stereotyp amerikansk kärnfamilj, som råkat halka in på att tvätta pengar åt en mexikansk drogkartell

S1 är väldigt ojämn. Det blandar riktigt bra avsnitt med djupa dalar.
S2 är riktigt bra. Wendy går från "hemmafru" till "politisk kraft", Ruth är kickass. Det är den här säsongen som är rekommendationssäsongen (fast man behöver ju S1 för att få bakgrunden förstås). Det är väl också enda säsongen där Marty och Wendy sammarbetar på ett ordentligt vis. Se den här.
S3 börjar riktigt dåligt, typ tre avsnitt. Sedan blir det toppklass igen. Ben är jobbig i början men det tar sig.
S4 har slarvigare manus och det känns vid flera tillfällen som att manusförfattarna skrivit under stress eller inspirationsbrist eller nåt. "Jaha vi ska åt det här hållet tydligen, det var väl inte rimligt?" Men vill man veta hur det ska gå så måste man förstås kolla klart. Milsvid skillnad på Wendy i S1 och S4.
 
Top