Nekromanti WRNUare på teve

Filmstjärna på WRNU

Ja, även jag vill instämma i hyllningskören. Att gå lika långt som Tomas kanske jag inte gör (God morgon alla barn knäcker faktiskt), men det var det bästa på mycket länge.

Det jag framförallt gillade var hur äkta det kändes. Inte äkta som i "såhär var det när jag var ung" utan som i att det inte alls kändes fabricerat. Riktigt bra!

Enda tänkbara nackdelen är väl formatet. Fyra avsnitt om 1,5 timme är inte jättesmidigt. Hade hellre sett entimmesavsnitt (men då hade förstås serien behövt vara skriven för det, vilket det märks att den inte är), men jag antar att det bara är att bita ihop och bänka sig på måndagarna. :gremsmile:
 
Glömde ju ...

Rekvisita, kläder, hår och smink. Top notch hela vägen!

Hade det inte varit för vissa igenkänningsbara skådisar hade det känts som ett drama från 60-talet snarare än ett drama om 60-talet.
 
Re: Rollspelande skådisar? [SEMI-OT]

Apropå filmen G så har jag en enda liten invändning i Upp till kamp; och det var Tommys farsa.. han kändes väldigt mycket "G"... men han kanske nyanserars i kommande avsnitt... nu var han mest en "Birro-arbetare"... Birro har ju en väldigt romantiserande bild av just den typen. ;-)

Övriga rollfigurer kändes däremot väldigt trovärdiga, även de som lätt hade kunnat bli klichéer, som pappa generalen.
 
he he, nej jag var fem bast 1966... men jag har ju sett farsans gamla partybilder från den tiden.

Ska också hälsa att min fru (som är fd stylist och inpicient) älskade din look i filmen, tror hon blev lite smäkär. :gremsmirk:

Och nej det var inga stillsamma ord. Men välförtjänta... En grej jag gillade att man satsat på att berätta mycket i bild istället för att "prata sönder" berättelsen...
 
Måste nog plocka upp senaste Nöjesguiden då, verkar ju vara ett högt underhållningsvärde på det där *L*
 
Re: Glömde ju ...

..eller nästan, man pratade inte riktigt så då. Men Tror att 60-70-talsslang (lyssna på hur man pratar i första Mods-rullen, exempelvis) hade känts för corny för moderna tittare.
 
Tyckte inte heller att det var speciellt romantiserande, gud ske lov... mest "så var det"... många små fina detaljer som ökande känslan av "då", som att Lena niger när hon tackar för applåderna.
 
he he, nej jag var fem bast 1966... men jag har ju sett farsans gamla partybilder från den tiden.

Ska också hälsa att min fru (som är fd stylist och inpicient) älskade din look i filmen, tror hon blev lite smäkär.

Och nej det var inga stillsamma ord. Men välförtjänta... En grej jag gillade att man satsat på att berätta mycket i bild istället för att "prata sönder" berättelsen...

:gremgrin: It's all lighting and angle, baby. Lighting and angle.

Hälsa då din fru att jag tackar så mycket för komplimangen! :gremsmile:

Men eller hur! Om berättandet. That's Mr Marcimain for ya.
 
Glömde juh ...

Jag har ju inte träffat de andra skådespelarna, men hela ditt kroppsspråk var helt annorlunda än vad du har i vanliga fall som 'Simon'.

Det var skoj att se att du höll uppe Eriks kroppsspråk rakt igenom hela avsnittet.

Apropå kroppspråk rekommenderar jag Hjärnstorm som hade sitt andra avsnitt igår, precis innan Upp till Kamp började.

Se och lär allihop. :gremsmile:
 
Tyckte inte heller att det var speciellt romantiserande, gud ske lov... mest "så var det"... många små fina detaljer som ökande känslan av "då", som att Lena niger när hon tackar för applåderna.

Nä eller hur. Jag var inte särskilt orolig för det heller själv. Dels så tycker jag inte att manuset var särskilt romantiserande till att börja med, och sen så är Mr Marcimain fullständigt mästerlig när det gäller att identifiera de där momenten som blir sentimentala eller klyschiga och slipa bort dem.
 
Re: Glömde juh ...

Jag har ju inte träffat de andra skådespelarna, men hela ditt kroppsspråk var helt annorlunda än vad du har i vanliga fall som 'Simon'.

Det var skoj att se att du höll uppe Eriks kroppsspråk rakt igenom hela avsnittet.

Roligt att höra! Jo jag jobbade en del veckan innan inspelningsstart med att gå in lite skor och känna in lite rollkläder och bygga mig en känsla av karaktärens kropp, så att säga. Så det var ju gött att det har gett utdelning! :gremlaugh:

Uppriktigt sagt så var det väl investerad tid som gjorde att rollen satt utan att man behövde tänka på det på inspelningsplats sen, vilket var en förutsättning för att kunna jobba kvalitativt i den stressen som ofta rådde.
 
ja, det är en jävla tur att den här serien inte gjordes typ 1977.. DÅ hade det kunnat bli hur kasst som helst... :gremgrin:

(fast det gjordes bra serier även då, jag minns "Lära för livet" som bra, fast den kanske är en bautakalkon om man såg om den)
 
Re: Glömde ju ...

Rekvisita, kläder, hår och smink. Top notch hela vägen!

Hade det inte varit för vissa igenkänningsbara skådisar hade det känts som ett drama från 60-talet snarare än ett drama om 60-talet.

Faaan va fint sagt! Mycket bättre respons än så kunde knappast filmen få vad gäller foto, kostym, miljöer och spelstil och så. Tack! (Jag ska hälsa berörda avdelningar när jag pratar med dem!)
 
Re: Glömde ju ...

..eller nästan, man pratade inte riktigt så då. Men Tror att 60-70-talsslang (lyssna på hur man pratar i första Mods-rullen, exempelvis) hade känts för corny för moderna tittare.

Hmm, synd. Eller, oh well, inget att göra åt nu antar jag. :gremwink: Fast vi jobbade mycket med hur de pratar i just första modsfilmen och andra filmer från rätt tid. Men sen ska ju rollen ha sitt liv också, och så är det ju inte Stockholm som i Mods. Och så. Vi gjorde vad vi kunde, antar jag.
 
Re: Filmstjärna på WRNU

Ja, även jag vill instämma i hyllningskören. Att gå lika långt som Tomas kanske jag inte gör (God morgon alla barn knäcker faktiskt), men det var det bästa på mycket länge.

Det jag framförallt gillade var hur äkta det kändes. Inte äkta som i "såhär var det när jag var ung" utan som i att det inte alls kändes fabricerat. Riktigt bra!

Enda tänkbara nackdelen är väl formatet. Fyra avsnitt om 1,5 timme är inte jättesmidigt. Hade hellre sett entimmesavsnitt (men då hade förstås serien behövt vara skriven för det, vilket det märks att den inte är), men jag antar att det bara är att bita ihop och bänka sig på måndagarna.

Ja, och även jag vill instämma i hyllningen av God morgon alla barn. Nåt av det bästa jag har sett på teve.

Men visst, jag antar att det bara är att bita ihop! :gremsmile: Det är antingen det eller vänta tills den tolfte när DVDn kommer ut. Då kan man ju kolla i det tempo man vill. Jag kan bara hålla med den där kolumnisten på Punkt SE: Teve är bäst på DVD! :gremgrin:
 
Re: Glömde ju ...

tyckte ni gjorde ett bra jobb, det hängde snarare på manus än skådespeleriet (ett och annat anakronistiskt uttryck, till exempel hur engelskan används.. man sa inte "shit" och sånt, utan "ållrajt" och liknade uttryck.. den engelska folk slängde sig med kom från "Bröderna Cartwright", de "tuffare uttrycken" dyker först upp på 70-talet :gremgrin:).. och det är ingen stor grej. Tror att det egentligen är bättre som det är, snarare än att ägna sig åt språkarkeologi...
 
Fast den andra texten var "roligare". Här är den roligaste biten:

"Manuset är bra, skådespelarna är bra, regissören bra. Men om den här grävs upp om sjuhundra år kommer forskarna dra slutsatsen att det här inte borde lämnat klipprummet."
 
Back
Top