verlandes.
rollspelskollektivet & teufelsamlingen
Vi såg precis The Last House och boy let me tell ya det var nog den sämsta film vi sett på länge. Totalt orimlig från början till slut och med en ton som var all over the place.
1/5
1/5
WRNU:s filmklubb 2026 v44
- Thread starter krank
- Start date
Jag såg Avengers: Endgame igår och idag (tog paus för sömn).
Jag såg den på bio och sen verkar jag bara sett om den en enda gång 2020.
Jag har inte supermycket att tillföra mina gamla recensioner när det gäller filmen som film. Den är väldigt väl genomförd på i princip alla sätt. En del greenscreen-scener haltar lite och det finns scener där CGIn kanske inte är riktigt lika top notch som i andra delar men… Nä, det här är snygg, fräsig skit. Och naturligtvis är regnar det callbacks och referenser. Till serierna såväl som de tidigare filmerna och karaktärernas historia. Det här är ett välförtjänt avsked som hade kunnat avsluta hela MCU utan att en enda rimlig människa kunnat gnälla om saken. Nu är jag helt OK med att de körde vidare, men de hade inte behövt.
---
När man har så här många karaktärer så är det redan där en utmaning att få ihop alltsammans till en tematisk helhet, och det blir svårt att hinna med att säga något komplext. Men den här filmen försöker inte ens, och det gör den rätt i.
---
BETYG: 5−/5
Jag såg den på bio och sen verkar jag bara sett om den en enda gång 2020.
Jag har inte supermycket att tillföra mina gamla recensioner när det gäller filmen som film. Den är väldigt väl genomförd på i princip alla sätt. En del greenscreen-scener haltar lite och det finns scener där CGIn kanske inte är riktigt lika top notch som i andra delar men… Nä, det här är snygg, fräsig skit. Och naturligtvis är regnar det callbacks och referenser. Till serierna såväl som de tidigare filmerna och karaktärernas historia. Det här är ett välförtjänt avsked som hade kunnat avsluta hela MCU utan att en enda rimlig människa kunnat gnälla om saken. Nu är jag helt OK med att de körde vidare, men de hade inte behövt.
---
När man har så här många karaktärer så är det redan där en utmaning att få ihop alltsammans till en tematisk helhet, och det blir svårt att hinna med att säga något komplext. Men den här filmen försöker inte ens, och det gör den rätt i.
- Thanos, den store Malthsuianske fascisten, vann i förra filmen. Det är ett stort problem.
Och absolut, den initiala grejen här är att hjältarna hämnas. De dödar den galne titanen. Men det hjälper inte, för det löser inte problemet med att han vann, eller det han ställde till med.
Så de går vidare, så gott de kan, och försöker bygga upp något i ruinerna. Sedan ges de tillfälle att ställa allt till rätta – göra en konstruktiv förändring som, i motsats till den hämnd de utmätte, faktiskt kommer att leda till att världen återställs (någorlunda). De samarbetar, kämpar ihop, och de lyckas i slutänden trycka Ctrl+Z. Vilket delvis innefattar att bekämpa en i allt väsentligt ny inkarnation av Thanos.
Så… Vad är det här för världsbild? Om man skalar av det här med att folk dör och blir återuppståndna, så tänker jag att det här nånstans är en världsbild där hämnd är mindre viktigt än att se situationen man är i och göra det bästa man kan av den. Och att inte se något nederlag som evigt. Man kan inte alltid helt återställa allting efter att en galning ställt till det, men man kan arbeta tillsammans för att bygga något nytt ur nederlaget. Få pendeln att svinga tillbaka.
Och… Det är väl sympatiskt, absolut. Sedan kan jag inte låta bli att tänka att det var lite så amerikanska republikaner kände när de äntligen lyckades riva upp Roe v Wade efter många årtionden – att de återställde ordningen efter ett stort nederlag. Vem är det som är Thanos? Thanos är ju en malthusisk fascist i det här fallet, men läxan funkar i båda riktningar – varken vinster eller förluster är eviga.
Och absolut, den initiala grejen här är att hjältarna hämnas. De dödar den galne titanen. Men det hjälper inte, för det löser inte problemet med att han vann, eller det han ställde till med.
Så de går vidare, så gott de kan, och försöker bygga upp något i ruinerna. Sedan ges de tillfälle att ställa allt till rätta – göra en konstruktiv förändring som, i motsats till den hämnd de utmätte, faktiskt kommer att leda till att världen återställs (någorlunda). De samarbetar, kämpar ihop, och de lyckas i slutänden trycka Ctrl+Z. Vilket delvis innefattar att bekämpa en i allt väsentligt ny inkarnation av Thanos.
Så… Vad är det här för världsbild? Om man skalar av det här med att folk dör och blir återuppståndna, så tänker jag att det här nånstans är en världsbild där hämnd är mindre viktigt än att se situationen man är i och göra det bästa man kan av den. Och att inte se något nederlag som evigt. Man kan inte alltid helt återställa allting efter att en galning ställt till det, men man kan arbeta tillsammans för att bygga något nytt ur nederlaget. Få pendeln att svinga tillbaka.
Och… Det är väl sympatiskt, absolut. Sedan kan jag inte låta bli att tänka att det var lite så amerikanska republikaner kände när de äntligen lyckades riva upp Roe v Wade efter många årtionden – att de återställde ordningen efter ett stort nederlag. Vem är det som är Thanos? Thanos är ju en malthusisk fascist i det här fallet, men läxan funkar i båda riktningar – varken vinster eller förluster är eviga.
BETYG: 5−/5
Jag såg också nyss om Spider-Man: Far from Home.
Jag såg den på bio 2019, och sedan på 3d-bluray 2021.
Det här är en helt fantastisk film. Den gör så himla många saker och gör dem riktigt bra.
Jag är inte den som tycker att t.ex. Spider-Manfilmer måste vara på ett visst sätt för att vara bra, men det här är en så inåthelsike bra klassisk Spider-Manfilm.
---
Grundproblemet i den här filmen är att Peter genom tragedin med Stark tvingas in i en vuxenroll han inte alls känner sig redo för. Vilket lämpligt nog också sker precis i samband med hans sista tid som gymnasieelev. I egenskap av gymnasielärare så kan jag säga att Peters ångest är… välbekant. Många elever har en väldigt stark känsla av att "vafan, ett vuxenliv!? Vem trodde att jag var redo för det!? Vem tyckte det var en bra idé att betro mig med något så viktigt!?"
Hela grejen med Mysterio här tänker jag innebär att han lämnar ifrån sig ansvaret över sitt liv till någon annan – väldigt bekvämt, man kan skjuta upp ansvarstagandet en stund till och bara vara en vanlig tonåring – en vanlig friendly neighborhood spider-man – en stund till. I förra filmen var grejen att Peter försökte växa upp för snabbt, försökte ta vuxna beslut som han egentligen inte alls var redo för. I den här filmen är situationen omvänd, på ett väldigt snyggt sätt – han behöver nu step up och bli vuxen och hantera situationen. Men det går dåligt när han avsäger sig ansvaret och försöker leva kvar som tonåring. Det blir värre. Och så måste han bita ihop, skärpa sig och växa upp snabbt. Det är såklart tragiskt att han behöver det, men ibland måste man.
(Och han har helt ärligt jävla bra vuxna omkring sig, framför allt Happy Hogan och faster May)
Så… här handlar temat och filmens grundkonflikt om att vara, eller bli, vuxen. Och det gillar jag skarpt.
---
BETYG: 5/5
Jag såg den på bio 2019, och sedan på 3d-bluray 2021.
Det här är en helt fantastisk film. Den gör så himla många saker och gör dem riktigt bra.
Jag är inte den som tycker att t.ex. Spider-Manfilmer måste vara på ett visst sätt för att vara bra, men det här är en så inåthelsike bra klassisk Spider-Manfilm.
- "Med stora krafter"-temat är hela tiden närvarande och extremt centralt för hela filmens plot.
- Spider-Man-stories är ofta som bäst när de har ett element av att han behöver väga mellan sitt vanliga liv och sitt superhjältande, sitt ansvar. Och ja, det är såklart jättemycket här det också.
- En annan klassiker är "Spider-Man slås ner totalt och hamnar på botten, men ger sig inte utan reser sig upp". Jupp, det också.
- Och en annan klassiker är att Peter Parker aldrig får vara lycklig i mer än fem minuter.
- Mysterio är helt fantastisk som karaktär här, och ett helt otroligt inspirerat val av skurk vid precis det här tillfället. Och ja, han är en av MCUs bästa skurkar – begripliga motivationer, och mänsklig på ett väldigt distinkt icke-Hitler-Skeletor-sätt.
- Och hur Mysterio-sekvenserna refererar klassiska serier… Det känns som att de tänkte "vi får bara en chans med Mysterio, bäst vi går all in".
---
Grundproblemet i den här filmen är att Peter genom tragedin med Stark tvingas in i en vuxenroll han inte alls känner sig redo för. Vilket lämpligt nog också sker precis i samband med hans sista tid som gymnasieelev. I egenskap av gymnasielärare så kan jag säga att Peters ångest är… välbekant. Många elever har en väldigt stark känsla av att "vafan, ett vuxenliv!? Vem trodde att jag var redo för det!? Vem tyckte det var en bra idé att betro mig med något så viktigt!?"
Hela grejen med Mysterio här tänker jag innebär att han lämnar ifrån sig ansvaret över sitt liv till någon annan – väldigt bekvämt, man kan skjuta upp ansvarstagandet en stund till och bara vara en vanlig tonåring – en vanlig friendly neighborhood spider-man – en stund till. I förra filmen var grejen att Peter försökte växa upp för snabbt, försökte ta vuxna beslut som han egentligen inte alls var redo för. I den här filmen är situationen omvänd, på ett väldigt snyggt sätt – han behöver nu step up och bli vuxen och hantera situationen. Men det går dåligt när han avsäger sig ansvaret och försöker leva kvar som tonåring. Det blir värre. Och så måste han bita ihop, skärpa sig och växa upp snabbt. Det är såklart tragiskt att han behöver det, men ibland måste man.
(Och han har helt ärligt jävla bra vuxna omkring sig, framför allt Happy Hogan och faster May)
Så… här handlar temat och filmens grundkonflikt om att vara, eller bli, vuxen. Och det gillar jag skarpt.
---
BETYG: 5/5
Betyder det här att jag sett hela Phase 3 på en vecka, dessutom samtidigt som jag stressat över och framgångsrikt genomfört en Comic Con-monter för jobbets räkning? Ja. Ja, det betyder det. Fasen är 11 filmer lång; jag såg visserligen den första redan förra söndagen men fan, det räknas.
Nästa veckas tråd är här. Fas 4 är bara sju filmer lång. Borde vara genomförbart, även om jag ska stå på en ny mässa på lördag.
Nästa veckas tråd är här. Fas 4 är bara sju filmer lång. Borde vara genomförbart, även om jag ska stå på en ny mässa på lördag.
Last edited: