WRNU:s filmklubb 2026 v40

krank

Radikal anti-AI-gubbe
Joined
28 Dec 2002
Messages
38,880
Location
Rissne
Detta är WRNU's filmklubb för v40 2026 – #714 sedan starten.

Klubben är ganska prestigelös och du får gärna vara med.

Du behöver inte "anmäla dig" för att vara med. Det är bara att hoppa på precis när som helst.

Jag brukar iaktta följande "regler"; ni andra följer naturligtvis vilka regler ni vill*:
  1. Jag tänker se minst en film i veckan (även om jag inte lovar något just de här veckan).
  2. Det ska vara minst en film jag inte tidigare skrivit om i Filmklubben, varken innevarande eller tidigare år. UNDANTAG: Om jag har sett en film på bio eller streaming, och sedan köpt den, så kan filmen ses igen.När jag sett en film skriver jag något om den, mycket eller lite i mån av tid och relevans.
  3. Jag skriver bara om filmer jag sett innevarande vecka.
  4. Jag kommer att betygsätta enligt det här betygssystemet som jag knåpat ihop. Tanken med det är att få konkreta kriterier och därmed mer rättvis/jämn betygsättning.
Mina betyg tenderar att flockas kring 4–5, eftersom jag främst ser till att se film jag redan vet att jag gillar eller har god anledning att tro att jag kommer att tycka om.

Betyg jag satt tidigare: LÄNK TILL GOOGLE SPREADSHEET (sällan uppdaterat).

* VIKTIGT: Det finns en regel som inte är frivillig: INGA SPOILERS. Med spoilers menas inte "actionhjälten överlever till slutet" eller så utan mer att avslöja relationerna i familjen Skywalker, vad soylent green är gjort av eller Tyler Durdens bakgrund. Ni vet vad som menas; saker i filmer som är tänkta att vara hemliga och vars avslöjande liksom är en grej. Vissa av oss älskar oväntade vändningar i filmer och vill inte få vårt nöje förstört. Om du vill diskutera något som kräver att du spoilar, använd spoilertaggarna. De ser ut såhär:

Code:
[spoiler]
Ditt innehåll
[/spoiler]
 
En fördel med att vara sjuk är att man hinner se film...

Wake Up Dead Man: A Knives Out Mystery finns på Netflix och är tredje gången Daniel Craig spelar Benoit Blanc och detektivar sig igenom ett mysterium. Tog lite längre tid att komma in i det hela jämför med de tidigare två, men när filmen var slut var jag jättenöjd! Daniel trivs i rollen, Josh O'Connor har jag inte koll på alls men han gör en toppeninsats som ung präst, och resten av skådisgänget är också på topp.

Har du sett de båda tidigare måste du förstås kolla även på denna. Har du inte sett de tidigare så börjar du där. Ogillar du whodunnit och mysterier kan du låta bli förstås, men det här är bra grejer! 4+ av 5.

---

The Ballad of Buster Scruggs finns även den på Netflix och har nästan exakt samma imdb-betyg, men oj vilken annorlunda upplevelse. Det här är inte en film utan sex separata mood pieces. Jättefina miljöer, natur, kostymer, kompositioner... men jag bryr mig i princip inte hur det går för någon av personerna och hade stundtals svårt att fokusera. Så det bår bli 2- av 5 här. Jag var inte målgruppen alls, skitbra gjort men inte vad jag vill ha. Säkert 5 av 5 för någon därute. Bröderna Coen och jag brukar nog inte vara överens när jag tänker efter.
 
Nu hade turen kommit till Michael Bays sista Transformersfilm – Transformers: The Last Knight.

Jag såg den på bio, och sen i 3D och nu har jag sett den i 4K. Jag får nog säga att den vinner på att vara i 4K – det är en film som lever väldigt mycket på sina specialeffekter och sitt fotografi, och de gör sig ju bättre med högre upplösning.

Det här är nog trots allt den gång jag sett filmen som jag gillat den mest. Den är fortfarande inget filmiskt mästerverk, men tar man den för vad den är istället för vad den kunde varit så är den… okej.

Jag hade tänkt vänta lite med att göra en ordentlig jämförelse mellan Bay-filmerna och post-Bayfilmerna (Bumblebee, Rise of the Beasts) men min känsla är att Bayfilmerna har lite mer av sånt jag inte gillar. Typ:
  • Nonsensrepliker. Plötsligt i en scen säger en karaktär något som på ytan känns som att det passar i scenen, att det är något som en transformerskaraktär skulle kunna säga i en transformersfilm, men som inte mejkar sense om man tänker efter, och ser till handlingen eller situationen. I slutstriden här står Megatron i Stonehenge och säger att han "öppnar den här portalen". Ingen portal öppnas. Är det en rest från en tidigare version av manuset? Flera av Optimus Primes inspirerande tal är också nonsens om man tänker på dem det allra minsta.
  • Karaktärer som agerar som barn. Plötsligt börjar miljon-år-gamla utomjordiska robotar bete sig som om de vore fem åt gamla. Ingen impulskontroll, drattar på ändan, bråkar som småbarn.
  • Urspattning. Människor eller transformers som blir jättehyper, pratar nonsens i hundranittio, slår sönder saker. Super-högernergi-scener som mest får mig att tycka illa om karaktärerna. Shia LeBeuf stod för en hel del sånt i film ett till tre, men han är inte ensam. Flera transformers och andra människor drabbas också av det här.
  • Rasseskämt. Det här blev det mindre av med tiden, tack och lov. Den här filmen har lite "roliga accenter" men inte jättemycket mer än så.
  • Omogna pruttskämt. Det här har jag egentligen inte supermycket emot. Kan jag verkligen klaga på att Jetfire pruttar och att Devastator har två enorma wrecking balls, när jag också gillar typ Eddie Meduza? Men ja, det kan ju såklart vara lite distraherande och opassande för kontexten.
  • Sexualisering av unga kvinnor. Mikaela var typ 16/17 när Bay lät kamera slicka hennes ryggslut i Transformers 1. Dottern i Age of Extinction är också 17, med en pojkvän som har ett laminerat peddo-kort med sig för att visa att det minsann är OK för dem att ha sex. I den här filmen är det tack och lov mest i början som 14-åriga Lizzy har urringning och får dreglas över, och de som dreglar är tack och lov också barn, men… det kändes otroligt onödigt och lite äckligt.
  • Generell obryddhet vid storyns detaljer. Det är inte så viktigt för Bay ifall enskilda scener hänger ihop, framför allt inte logistiskt. Vem som är var och när, hur lång tid saker tar osv – det är mindre viktigt än att de enskilda scenerna blir coola och att storyn får rätt emotionella beats.
  • Militär-runk. Bay gillar verkligen den amerikanska militären och typ ingen annan del av den amerikanska demokratin eller dess administration eller byråkrati.
Så… Ska man kunna njuta av Bays transformersfilmer så måste man nog antingen gilla ovanstående eller vara kapabel till lite compartmentalization – kan man i sitt huvud isolera de scener som lider av de här grejerna, och se resten av filmen utan att låta dem förgifta helheten? Jag blir bättre på det med åren, känns det som.

Den här filmen har sina positiva sidor. Jag gillar de övergripande idéerna – secret history, headmasters, Quintessa, Unicron, riddare och så vidare. Den är också väldigt snygg, och vinner som sagt på att vara i 4K.

Det är verkligen, verkligen klart att Michael Bay är färdig med Transformers här. Det var nog bra att facklan skickades vidare. Och nästa film är ju en av de absolut bästa, om inte den bästa.

Den här filmen beskrivs som en "critical and commercial failure". Den fick extremt dåliga recensioner, och den drog in…

605 miljoner dollar. Drygt 6000 miljoner kronor. Sex miljarder.Den kostade ungefär 250 miljoner dollar att göra och man brukar räkna med dubbla budgeten i marknadsföringen så visst, den breakade knappt even.

Men alltså… Den drog in 6 miljarder kronor. Det är ganska många biobesökare, det. Jag brukar tänka på det ibland när man diskuterar "box office flops". En del filmer ses av så inåthelvete mycket folk, och ändå är de "misslyckade" eftersom de kostade så mycket att göra.

Det är då nånstans det blir svårt för mig att egentligen se "box office" som indikator på popularitet eller kvalitet. Det var tydligen tillräckligt många som gillade Age of Extinction för att den här filmen skull dra in 6 miljarder.

Man kan tycka vad man vill om den här filmen eller om Michael Bay. Man kan peka på at Last Knight har 16% audience score på rotten tomatoes och 27 på metacritic. Men… 6 miljarder kronor. Jag har svårt att se det som ett rent misslyckande, faktiskt.

BETYG: 3+/5
 
Supergirl
2026

Vi vet att hjälten alltid vinner men om det är någon som är oövervinnerlig, hur får man ändå strider spännande? Supergirl som karaktär lider av samma problem som Captain Marvel även om det inte har något med kön att göra, för Stålmannen har samma problem. I DC:s filmer handlar det alltid om att nerfa karaktären temporärt, men Supergirl gör någonting smart och visar ibland striderna utifrån perspektivet från andra som inte är odödliga. Sedan har vi Logo, där jag bara läst något album men han är alltid en favorit. Jag hade dock högre förväntningar på Jason Momoa som jag vet kan göra bra ifrån sig i filmer som Slumberland, men är här bara en rufflig Aquaman. Filmen har skön färgsättning, nästan som om den vore en fransk film. Musik är skön. Handlingen är sisådär med en flicka som bikaraktär som Kara ser sig själv i. Allt som allt, en film som funkar att softa till.

BETYG: 3/5
 
Så går det till i krig | SVTplay
1783510359

"Lokföraren Johnnie älskar två saker mer än allt annat: sitt lok The General och Annabelle Lee. När amerikanska inbördeskriget bryter ut nekas han att ta värvning, eftersom armén tycker att han gör större nytta vid tågrälsen - något Annabelle tolkar som feghet. När nordstatsspioner kapar både The General och Annabelle tvingas Johnnie ge sig ut på en halsbrytande räddningsaktion, där Buster Keaton bjuder på några av stumfilmshistoriens mest legendariska stunts och tågjakter. Regi: Buster Keaton och Clyde Bruckman. I rollerna: Buster Keaton, Marion Mack, Glen Cavender, Jim Farley, m.fl."

Jag ger den krankiska 5/5
 
Where we're going we don't need… roads

Jag har köpt hela Zurück in die Zukuft-trilogin på 4K-bluray eftersom den var flera hundra kronor billigare än den engelska utgåvan; och nu har jag då alltså sett den första filmen – Back to the Future – igen.

Jag har skrivit om den två gånger tidigare. 2013 och 2015… Jisses, 11 år sen sist alltså? Great scott!

De gör inte såna här filmer längre. Eller gör de det, och jag bara missar dem? Det känns som att det under 80-talet fanns en kategori "actionäventyr" som liksom helt försvunnit till förmån för superhjältar och sura actionmän som är superseriösa. Det här är en fantastisk, supertight, lekfull film och jag vet inte om det finns några moderna motsvarigheter. Tipsa mig gärna.

Jag är alltid så imponerad av scenografin och planteringarna. Allt är så oerhört genomtänkt! Vissa grejer är superuppenbara, andra är typ att twin pine mall blir lone pine mall för att Marty kör ner en snubbes ena gran 1955. Eller att man i filmens första kamerasvepning ett väldigt kort ögonblick får se att Doc Brown har pengaproblem, genom att en räkning är "Past Due". En detalj jag inte ens tror att den syntes när jag först såg den här filmen på… vhs lär det ju ha varit. Och det är så mycket återkommande namn och gags, ekon framåt och bakåt.

BETYG: 4+/5
 
Igår var en öl,chips och filmkväll här hemma och valet av film föll på shaw brothers filmen chinatown kid ifrån 1977 regisserad av Chang Cheh och med Alexander Fu Sheng i huvudrollen.

Filmen är som sagt en shaw brothers film och därför kan man dra slutsatsen att det rör sig om en kung-fu film.

Vi får följa Tan Tung (Alexander Fu Sheng) en ung gatukämpe som lever livet på Hong Kongs garor och slår folk på käften till höger och vänster tills hen en dag råkar i konfrontation med triaderna och flyr till San Francisco där hen återigen stöter på triaderna men denna gång slår sig hen upp i ledningen för stadens mest fruktade gäng ledda av den vita draken.

Till slut kommer Tan Tung till ett vägskäl där hen måste välja brottets bana och kontroll över china town eller att hjälpa sin vän Yang Chien-Wen.

Filmen mötte kritik i Kina då den inte höll samma klass som Chang Cheh's tidigare film boxer from Shangtung trotts att filmen följde samma premisser, filmen fick också kritik för att Chang Cheh's tragic rise and fall hero arektyp kändes trött och uttjatad, däremot blev filmen en kult hit i USA där kritiker ansåg att filmen var en spegling över kinesiska immigranters liv i USA och en skarp kritik mot den amerikanska drömmen.

Filmen skall ha sagts gått hem hos marginaliserade etniska grupper i USA då den skall ha speglat en verklighet som många av dom tvingades möta i sina vardagsliv.


Då filmen speglar kriminalitet och droganvändande blev den starkt censurerad runt om i sydostasien och i Malaysia fick filmen en alternative ending där huvudpersonen dör ist för att hamna i fängelse.

Filmen skall ha 3 alternativa slut och celestial pictures släppte en remasterd utgåva där 42 tidigare icke visade scener skall ha inkluderats medans andra scener klipptes bort för att göra filmen mer familjevänlig vilket resulterade i att celestial pictures version är den kortaste version på 86 minuters runtime


Betyg 3/5: helt ok kung-fu crime story
 
De gör inte såna här filmer längre.

Well…

Så jag har sett om Bumblebee i 4K, för jag kände för något som skulle göra mig glad. Jag har tidigare sett den på bio och på bluray.

Och ja. Efter att The Last Knight… "floppat" så lät de Travis Knight göra en Bumblebee-film. De här är ett förhöjt 1980-tal där Knight verkligen slängt in så många nostalgiska 80-talsgrejer det bara går. Till skillnad från Michael Bay har Knight också en någorlunda rimlig musiksmak, så filmens 80-talssoundtrack sitter som en smäck. Är jag helt säker på att exakt alla grejer här verkligen är från 1984? Nej? Bryr jag mig? Nej.

Det är inte bara estetiskt – den här filmen är ET, den är Herbie, den är en jäkla massa sköna 80-tals-äventyrsfilmer.

Och, faktiskt, den är lite BTTF också. Såhär tänker jag: Den här filmen kom ut 2018. Det är 34 år efter 1984. Back to the Future kom 1985, och de åker tillbaka till 1955; det är 30 års skillnad. Så… Det här är alltså en action-äventyrsfilm som utspelar sig i hög grad 30 år tidigare än biopublikens "idag". De vuxna som ser Bumblebee minns 80-talet, på samma sätt som de vuxna som såg BTTF mindes 50-talet. Båda är alltså nostalgifilmer. Är 1950-talet så som det visas i BTTF helt realistiskt och tidsenligt? Jag vet inte, men ingen vettig människa bryr sig. Det är inte poängen.

Den stora skillnaden är väl kanske att den här filmen är mindre lättsam. Men det känns ändå som typ samma sorts actionäventyr, med samma sorts karikatyrartade skurkar (Cena och Biff Tannen?).

Till skillnad från Bayfilmerna är dess humor rolig, inte elak (Cena har väldigt bra komisk timing), den är inte sexistisk eller rasistisk, scener får andas och ta lite tid utan att nån spattar ur, saker får vara känslomässiga och allvarliga och den har riktiga emotionella beats som gör att saker känns sorgliga eller upplyftande på riktigt. Den har intressanta skurkar, den har fin design på allting, den har roliga blinkningar till G1…

Så ja. Jäkla bra film. Så när nu Bumblebee har 91% på rotten tomatoes och i allmänhet är älskad av både TF-fans och casuals, när den nu spelade in 468 miljoner dollarinos på en budget av typ 130, då lär de sig, va? De fattar att om man knyter an till 80-talet där franchisen startade, man berättar en mer begränsad, personlig och emotionell story som får andas och inte försöker klämma in för många karaktärer i storyn, då går det bra, va?

De fattar det, va? De får inte för sig att det som fick den att funka var att den "inte utspelade sig i nuet" men glömmer alla andra läxor?

Right?

…

BETYG: 5/5

(Senaste jag hörde var att Michael Bay eventuellt ska få göra nästa Transformersfilm…)
 
En irriterande sak med att se om de här filmerna är att jag fått en massa inspiration till mitt gamla Transformers-med-serienumren-avfilade-rollspel, som jag petat på av och till i en massa år.

Irriterande för jag har verkligen inte tid med fler sidoprojekt just nu…

Men det vore kul att bygga ett spel där man spelar typ BPRD / X-files / Sector 7-utredare som undersöker vad som verkar vara en utomjordisk invasion av teknologiska livsformer…
 
Karevala
2026

Två bröder träter om mark och den ena dödar den andra men får skuldkänslor och tar hans son som sin egen, trots vetskapen om sina drömmar om framtiden. Detta är en del av det finska eposet och jag känner att det är lite synd att jag inte kan mer om finsk mytologi. Jag får vackra landskap och intressanta bilder utan artificiellt ljus, vilket skapar rejäla kontraster mellan mörkt och ljust. Historien är lite tafatt berättad och tyvärr känns det här som något man kan desperat slökolla på om man inte orkar läsa Karevala.

BETYG: 2/5
 
Detta är en del av det finska eposet och jag känner att det är lite synd att jag inte kan mer om finsk mytologi.
Den senaste svenska översättningen anses vara fantastisk, och är helt läsbar utan att man blir förvirrad (det är inte Mabinogion).
 
Den senaste svenska översättningen anses vara fantastisk, och är helt läsbar utan att man blir förvirrad (det är inte Mabinogion).
Jag tänkte mer på saker som att jag läste igår att dom trodde att norrsken var en astralräv som viftade på svansen. Sådant är ascoolt.
 
Jag avslutade veckan med att se om The Cabin in the Woods, som jag vid något tillfälle skaffat på bluray men inte sett (i det formatet). Det visade sig att anledningen till att jag inte sett den, var att den bara hade svenska undertexter, och sånt tycker jag generellt mycket illa om.

Det här är en helt OK film, vars huvudsakliga subversiva element avslöjas direkt, och återkommande genom hela filmen. Det är lite skojjigt, men gör också filmen ganska… well, kanske inte förutsägbar, men ospännande. Inga intressanta plot twists, direkt.

Men ja, den är väl skoj, det är den.

BETYG: 4−/5
 
Back
Top