WRNU:s filmklubb 2025 v52

krank

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
37,771
Location
Rissne
Detta är WRNU's filmklubb för v52 2025 – #674 sedan starten.

Klubben är ganska prestigelös och du får gärna vara med.

Du behöver inte "anmäla dig" för att vara med. Det är bara att hoppa på precis när som helst.

Jag brukar iaktta följande "regler"; ni andra följer naturligtvis vilka regler ni vill*:
  1. Jag tänker se minst en film i veckan (även om jag inte lovar något just de här veckan).
  2. Det ska vara minst en film jag inte tidigare skrivit om i Filmklubben, varken innevarande eller tidigare år. UNDANTAG: Om jag har sett en film på bio eller streaming, och sedan köpt den, så kan filmen ses igen.När jag sett en film skriver jag något om den, mycket eller lite i mån av tid och relevans.
  3. Jag skriver bara om filmer jag sett innevarande vecka.
  4. Jag kommer att betygsätta enligt det här betygssystemet som jag knåpat ihop. Tanken med det är att få konkreta kriterier och därmed mer rättvis/jämn betygsättning.
Mina betyg tenderar att flockas kring 4–5, eftersom jag främst ser till att se film jag redan vet att jag gillar eller har god anledning att tro att jag kommer att tycka om.

Betyg jag satt tidigare: LÄNK TILL GOOGLE SPREADSHEET (sällan uppdaterat).

* VIKTIGT: Det finns en regel som inte är frivillig: INGA SPOILERS. Med spoilers menas inte "actionhjälten överlever till slutet" eller så utan mer att avslöja relationerna i familjen Skywalker, vad soylent green är gjort av eller Tyler Durdens bakgrund. Ni vet vad som menas; saker i filmer som är tänkta att vara hemliga och vars avslöjande liksom är en grej. Vissa av oss älskar oväntade vändningar i filmer och vill inte få vårt nöje förstört. Om du vill diskutera något som kräver att du spoilar, använd spoilertaggarna. De ser ut såhär:

1591730152931.png
 
Vikingarna (1958)
Krankisk 4.

Bra inspirerande om man ska spela fantasy eller någon typ av glada barbarfolk i andra genrer. Jag rekommenderar att man ser den åtminstone en gång.
 
Jag såg The Voyeurs (2021)

Sidney Sweeney är en söt helylletjej som flyttar in i en stor lägenhet med sin pojkvän. I en lägenhet på andra sidan gatan visar det sig att det händer spännande saker att titta på.

Det är en erotisk thriller, och den genren svämmar ju inte direkt över med nyproduktion nuförtiden, så när jag blev varse att den fanns så skaffade jag den omedelbums. Den kommer från Amazons websatsning, så jag har inte lyckats hitta den på skiva. Litet minus i kanten för det. :-(

Är den lika bra som Basic Instinct? Nä, men det är svårt att slå Basic Instinct. Är den bra alls då? Tja, det är helt OK, fotot är stundtals väldigt fint, handlingen blir bara tossigare och tossigare ju längre den går, men det är OK. Filmen börjar som fyra stjärnor men den slutar som tre stjärnor, och jag är inte sur för det.
 
Nu är det ju ändå jul, så jag satte mig ner med mina föräldrar för att för första gången se mammas favoritjulfilm: The Polar Express.

Det är en film jag tänkt se "nån gång", men det har liksom aldrig blivit av.

Jag… jag tror att min mamma blev lite besviken på min reaktion. För jag tyckte helt enkelt inte om den.

Och det handlar inte bara om att den är ganska ful. Det är 3D från 2003, så alla (särskilt barnen) ser ut som någon form av mardrömsmonster byggda i trolldeg. Men jag har ganska hög tolerans där, och skulle absolut kunna uppskatta en film om mardrömsmonster gjorda i trolldeg.

Om de haft någon form av personlighet bortom extremt endimensionella drag, och ifall filmen haft en plot. För det har den inte. Den här filmen har ett koncept, och sen får vi ett gäng vignetter längsmed detta koncept. Varje scen är i princip fristående – något går snett, det löser sig, nästa scen. Lösningarna är ofta inte beroende av att någon faktiskt gör något eller kommer på något eller lyckas med något.

Filmen ska handla om huvudpersonens begynnande misstro på tomten – och det finns något intressant att utforska där; när hjärnan liksom precis blivit så klar att man blivit misstänksam men kanske egentligen hellre stannat kvar. Tyvärr är det extremt få scener som utforskar eller ens berör det här.

Men, det finns egentligen inget övergripande problem, ingen antagonist, ingenting står på spel och det finns aldrig någon anledning att komma ihåg något längre än en minut.

Filmen har… fin 3D för sin tid, effektfulla berg- och dalbanesekvenser som säkert sparkar röv i 3D, Tom Hanks som konduktör och ett par scener som drar i hjärtsträngarna genom att använda musik och kända troper på ett effektivt sätt. Och den har absolut en julstämning.

Men det är inte en bra film och jag är väldigt osugen på att se den igen.

Jag ångrar inte att jag såg den; den är ett stycke filmhistoria. Men.

BETYG: 2/5
 
Igår såg jag och mamma De tre musketörerna: D’Artagnan (2023), den ”nya franska versionen” av den kända berättelsen, som redan hunnit bli inte alldeles så ny.

Vi tänkte bara se den här första delen och spara film två... MEN DET VAR JU SPÄNNANDE NÄR DET SLUTADE. Så vi såg De tre musketörerna: Milady (2023) också.

Jag har aldrig läst romanerna om dessa män med våldskapital som verkar i ett hederssamhälle, men kollade upp lite inför/efter musketöräventyret @verlandes. spelledde tidigare i år. Det var kul att ha lite mer på fötterna kring berättelsen när jag tittade.

Gillade filmerna och ser fram emot en tredje som sägs ska göras men inte börja spelas in förrän 2027...

Nåja, en krankisk fyra vardera. Finns att se på SVT Play till nån gång i januari!
 
Last edited:
Det är dagen före dopparedagen och det betyder att jag kollat på Die Hard. Eller ja, jag har haft Die Hard igång på sekundärskärmen medan jag krånglat med att migrera en WordPress-installation.

Men det är ju inte filmens fel att jag inte gav den all min uppmärksamhet. Tvärtom är den ju tacksam på det viset, att jag sett den så många gånger att jag kan ha på den bredvid och ändå hålla koll på vad som händer och då och då titta dit och nicka och tänka "gud så bra den är, ändå".

BETYG: 5/5
 
Jag har, liksom @krank , sett The Polar Express och då jag är på hans mammas sida och tycker att detta är en bra film så kände jag mig manad att skriva en recension för att kontra hans 😊

Jag satte på filmen då min son är i julstämning och han älskar tåg. Han är snart fyra år så han är väl egentligen lite för liten för filmen, jag var lite orolig att han skulle bli skrämd av de lite läskiga delarna. Men det gick bra, han var inte alls rädd och tyckte tåget var jättespännande.

Så, för att bemöta Kranks kritik. Han har helt rätt i allt han säger. Det visuella är daterat. Och det går det ju inte att säga så mycket annat om. Det är en film med flera år på nacken som använder en teknik som var rätt ny vid den tiden. Dock tycker jag att det visuella har såpass mycket stämning och personlighet att åtminstone jag kan tänka bort att framförallt karaktärerna ser rätt uncanny ut. Vidare menar Krank att karaktärerna är tunna och att de inte själva löser saker utan snarare reagerar på saker som sker. Han har helt rätt i det. Och i många filmer hade detta varit problem.

Jag skulle dock säga att detta är en berättelse som inte drivs på av karaktärer och handling, utan av stämning och eskapism. Det är en berättelse där karaktärerna deltar i en resa, men där själva resan är viktigare än vad karaktärerna praktiskt uträttar. Alice i Underlandet är det mest tydliga exemplet på denna typ av historia, men jag skulle även påstå att Mio min Mio, Bilbo och Sagan om Ringen i viss mån är samma typ av berättelse

Det viktigaste för mig i denna film är att den förmedlar en fantasi till barnen som tittar som är såpass bra att barnen själva skulle vilja uppleva ett sådant magiskt äventyr. Och jag vet att om jag hade sett filmen när jag var liten hade jag blivit förundrad och önskat att ett magiskt tåg skulle plockat upp mig natten till julafton.

Det finns mycket annat som jag tycker om med denna film. Trots att effekterna är föråldrade är filmen som sagt väldigt vacker. Musiken är bra. Den tar julen på allvar och har inte en präktig ton. Den balanserar fina stunder med spänning och rena läskigheter.

Med med allt detta sagt så vill jag vara supertydlig med att detta inte ska ses som något ”bevis” på att filmen är bra, eller någon argumentation om att Krank skulle ha fel eller att han ser filmen på fel sätt eller något sådant. Som jag tidigare skrev tycker jag att Krank har helt rätt i allt han skriver. Jag vill bara ge ett alternativt synsätt på filmen. Och dessutom säga att jag tycker att Kranks mamma verkar ha en utomordentligt bra filmsmak 😊
 
Jag har sett om Sagan om Karl-Bertil Jonssons Julafton, den otecknade alltså, på SVT Play.

Jag såg den tecknade också, såklart. Det är ju ändå julafton, och det hör till.

Jag vet inte om jag har så mycket att tillföra det jag skrev första gången.

BETYG: 4/5
 
krank said:
Jag har sett om Sagan om Karl-Bertil Jonssons Julafton, den otecknade alltså, på SVT Play.

Jag såg den tecknade också, såklart. Det är ju ändå julafton, och det hör till.

Jag vet inte om jag har så mycket att tillföra det jag skrev första gången.

BETYG: 4/5
Click to expand...
Jag har också sett den. Tycker nog den är en solklar 5/5 dock. No notes.
 
Franz said:
Jag har, liksom @krank , sett The Polar Express


Så, för att bemöta Kranks kritik. Han har helt rätt i allt han säger. Det visuella är daterat. Och det går det ju inte att säga så mycket annat om. Det är en film med flera år på nacken som använder en teknik som var rätt ny vid den tiden. Dock tycker jag att det visuella har såpass mycket stämning och personlighet att åtminstone jag kan tänka bort att framförallt karaktärerna ser rätt uncanny ut.
Click to expand...
Jag minns tydligt när filmen kom och den blev sågad för hur "uncanny" den såg ut.
Det är viktigt att komma ihåg att den inte var "fantastiskt" för sin tid.
Det var ny teknik, som sågades rätt hårt.

Jag upplever faktist att folk är betydligt snällare emot den idag än de var då.
Till vis del tror jag att folk som vuxit upp med den är idag nostalgiska till den.
Men framför allt tror jag det är lättare att ha överseende till dåliga specialeffekter när man tänker sig att de är gammla. Även om de är lika dåliga som de alltid varit.
 
Jag har sett Caramelo (2025), en brasiliansk film som jag visste handlade om en kock som tog sig an en hund. Från 7 år, så den är ju snäll tänkte jag. Och det var den ju typ också.

Men de ploppade in ett tredje tema också som jag inte snappat upp i förväg. Vår unge kock
har inte bara vanliga migränanfall, utan det visar sig vara en hjärntumör. Vips handlar den snälla filmen om hur man tar sig an livet med en mycket osäker framtid, och det är för all del snällt fortfarande men inte så ljust och lätt längre, utan ljust med lite tyngd.

Allt som allt skulle jag säga att det var en ganska klassisk sentimental tv-film i stil, men med en lite ovanligare inramning.

En solid krankisk trea.
 
Jag har sett The Roses (2025) på Disney+
Ivy och Theo Rose tycker själva att deras relation är rätt så bra, men alla runt dem förstår inte hur de kan hänga ihop.
När Ivys karriär tar fart så kraschar Theos, och under fem-sex år får vi se hur deras liv blir till följd av detta.

Många scener handlar om hur något som borde anstränga deras förhållande inte gör det, tills vissa saker då och då faktiskt gör det.
Det är en bra cast med Olivia Coleman och Benedict Cucumberbath i huvudrollerna, Doctor who, Brookyn 99, Kate McKinnon och fler därtill i birollerna.

Filmen är lagom knasig, välspelad och när jag i tredje halvlek förstod att
filmen är en version av / komentar på War of The Roses frpn 1989 så kände jag först att jag var lite korkad som inte fattat det tidigare. Men The Roses ändå är en egen film som varken kräver att du har sett föregångaren eller blir sämre om du minns den som 80-talet var igår.

Jag tycker inte det här känns som en blivande klassiker, men den var väl värd att se!
4 av 5
 
Lukas said:
Jag minns tydligt när filmen kom och den blev sågad för hur "uncanny" den såg ut.
Det är viktigt att komma ihåg att den inte var "fantastiskt" för sin tid.
Det var ny teknik, som sågades rätt hårt.

Jag upplever faktist att folk är betydligt snällare emot den idag än de var då.
Till vis del tror jag att folk som vuxit upp med den är idag nostalgiska till den.
Men framför allt tror jag det är lättare att ha överseende till dåliga specialeffekter när man tänker sig att de är gammla. Även om de är lika dåliga som de alltid varit.
Click to expand...
Jo när jag skrev ”Det är en film med flera år på nacken som använder en teknik som var rätt ny vid den tiden” så menade jag just att tekniken kom med mycket barnsjukdomar. Kanske var otydlig där. Men jag tror inte att jag någonstans skrev att den var fantastisk för sin tid?
 
Franz said:
Jo när jag skrev ”Det är en film med flera år på nacken som använder en teknik som var rätt ny vid den tiden” så menade jag just att tekniken kom med mycket barnsjukdomar. Kanske var otydlig där. Men jag tror inte att jag någonstans skrev att den var fantastisk för sin tid?
Click to expand...

Jag kan ha löst in saker du inte sa också då det är en åsikt jag sett många andra ha som försvarat den
 
The Mummy Returns finns på Disney+ och har 6.4 i betyg på imdb vilket (lägre än 7) brukar betyda att det inte är något att jubla över. Men nu gillar jag ju den här och föregångaren (som har 7.1) mer än jag kan motivera.

Brendan Fraser och Rachel Weisz är helt fantastiska som film-par (igen), 30-talet har aldrig varit charmigare, John Hannah håller humoristisk side-kick-roll på rätt nivå, Freddie Boath är aldrig för irriterande som sonen. CGI'n funkar helt ok. Skurkarna är precis rätt nivå av skurkiga.

Har du spelat något CoC-äventyr i Egypten och inte sett de här båda Mummy-filmerna får du omgående skärpa dig och se dem. Annars borde du också se dem, men inte lika akut.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top