WRNU:s filmklubb 2025 v47

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
37,599
Location
Rissne
Detta är WRNU's filmklubb för v47 2025 – #669 sedan starten.

Klubben är ganska prestigelös och du får gärna vara med.

Du behöver inte "anmäla dig" för att vara med. Det är bara att hoppa på precis när som helst.

Jag brukar iaktta följande "regler"; ni andra följer naturligtvis vilka regler ni vill*:
  1. Jag tänker se minst en film i veckan (även om jag inte lovar något just de här veckan).
  2. Det ska vara minst en film jag inte tidigare skrivit om i Filmklubben, varken innevarande eller tidigare år. UNDANTAG: Om jag har sett en film på bio eller streaming, och sedan köpt den, så kan filmen ses igen.När jag sett en film skriver jag något om den, mycket eller lite i mån av tid och relevans.
  3. Jag skriver bara om filmer jag sett innevarande vecka.
  4. Jag kommer att betygsätta enligt det här betygssystemet som jag knåpat ihop. Tanken med det är att få konkreta kriterier och därmed mer rättvis/jämn betygsättning.
Mina betyg tenderar att flockas kring 4–5, eftersom jag främst ser till att se film jag redan vet att jag gillar eller har god anledning att tro att jag kommer att tycka om.

Betyg jag satt tidigare: LÄNK TILL GOOGLE SPREADSHEET (sällan uppdaterat).

* VIKTIGT: Det finns en regel som inte är frivillig: INGA SPOILERS. Med spoilers menas inte "actionhjälten överlever till slutet" eller så utan mer att avslöja relationerna i familjen Skywalker, vad soylent green är gjort av eller Tyler Durdens bakgrund. Ni vet vad som menas; saker i filmer som är tänkta att vara hemliga och vars avslöjande liksom är en grej. Vissa av oss älskar oväntade vändningar i filmer och vill inte få vårt nöje förstört. Om du vill diskutera något som kräver att du spoilar, använd spoilertaggarna. De ser ut såhär:

1591730152931.png
 
Jag har sett Us (2019)

Det är en skräckfilm om en familj som får påhälsning av våldsamma home invaders, som… visar sig se ut precis som dem.

Överlag är det en rätt effektiv premiss; doppelgangers är alltid läbbiga och här görs de – åtminstone till en början – rätt läbbiga också. Tyvärr förklaras mytologin kring dem lite för fort, de tappar sin mystik och sin skrämsel, och plot twisten på slutet är exakt vad du tror att den är, från det att mamman i familjen i flashbacken träffar sin doppelganger när de är små, dvs att mamman i familjen är doppelgangern hela tiden.

Men ja, det var väl en helt okej film ändå. Jag gillade hur vardagligt småaktiga alla i familjen fortsatte vara trots den livsfarliga situationen, och jag gillade hur snabbt de blev totalt avtrubbade inför det här med att mörda vad som ändå är människor.

Är det här den bästa av Jordan Peeles filmer? Nej, jag får nog ändå erkänna att jag tycker att av Get Out, Us och Nope så är nog Nope den jag tyckte varit bäst, följt av Get Out och sist den här. Budskapet om klass och privilegier finns här, men jag vet inte om jag tycker att det är lika snyggt levererat som budskapen i de andra filmerna.

Fatta mig inte fel nu: Alla de här filmerna är väldigt bra. Det är mest det att Us i mina ögon funkade lite mindre väldigt bra än de andra två.

BETYG: 4+/5
 
Being Eddie
2025

Det här är lite vad jag hade trott en Zlatan-film hade varit: en snubbe som sitter och berättar om hur helt otrolig han är, uppbackad av en hyllokör. I detta fall är det Eddie Murphy tillsammans med vår tids största komikerskara. Det är några tankevärda saker som att Boomerang, även om den inte är sevärd i sig, är bland den första dramafilmen för svarta (enligt han själv). Eddie Murphy är en storstjärna men historierna kring hans faktiskt helt galna liv blir inte presenterade mer än två meningars anekdoter. Det finns inget riktigt djup i filmen. Det enda jag får med mig är att han är en riktigt chill dude och det visste jag redan, så jag tyckte den här "dokumentären" funkar att slökolla på.

BETYG: 2/5
 
Last edited:
Igår kväll såg jag äntligen Eggers nyversion av Nosferatu.

Vad skall man säga, detta är den bästa film som någonsin gjorts inom genren gotisk skräck.
Det är filmhantverk på en så fruktansvärt hög nivå att det nästan blir löjligt. Allt sitter, verkligen allt.
Från skådespeleri till regi, dialog och manus, kostym, ljussättning, klippning, kameraarbete, effekter, ljudet, våldet och allt tillsammans skapar ett så stämningsladdat, vackert, romantiskt, känslosvallande, spännande och förtrollande stycke cinema att man bara sitter och njuter.

Det är extra allt på det mest delikat tänkbara sättet, och greppet med vampyren som en allegori för psykisk ohälsa och undertryckta perversioner är ju inte direkt nyskapande, men det sitter som ett jävla smäck.

Eggers är ju en modern filmauteur på ett sätt vi verkligen inte är bortskämda med längre, och här skjuter han verkligen på alla cylindrar och resultatet är ren filmmagi.

En enkel 5/5!
 
Last edited:
Red Sonja
2025

Dom började spela in kort efter att Conan-filmen släppts, men när den floppade skrotades projektet. Robert Rodriguez var då producent, efter att Rose McGowan gett honom manuset. Det vi fick i år har ingenting med det att göra: en ny manusförfattare och en regissör som ersatte den ursprungliga. Det är ett starkt kristet tema över denna film med en antagonist som är en avfälling till ateist som använder teknologi över religion för att förstöra världen. Sonja ställs mot honom som en återuppstånden Jesusgestalt. Det finns ingen direkt backstory varför Red Sonja är så jäkla bra. Hon bara är. Martina Lutz fungerar väl i rollen, väldigt vältränad, och har något bättre engelska och mycket bättre skådespelartalang än av Brigitte Nielsen, men saknar mycket Brigittes pondus. Jag hade velat se någon som Angela Basset i rollen som Sonja och Hannah "Killjoys" John-Kamen var faktiskt involverad från början vilket hade passat perfekt. Dom två bästa i filmen är Robert "Misfits" Sheehan och hästen.

Det här känns som en högbudget b-film. Det finns några bra saker - det finns några bra koncept därunder - och fotot är bra men att klippa sönder actionscener på det sättet i en film där action borde vara vad som säljer är oförlåtligt. Dom borde dessutom ha snabbat upp filmen under actionsekvenserna för nu ser man verkligen att dom håller tillbaka och gör allting långsamt. Det är ren okunskap jag ser framför mig. Det sagt, skön keltisk musik - inget direkt skeppsvrak till film men det är inte heller något att hänga i julgranen. Funkar att softa till.

BETYG: 3/5

ping @Magnus Seter
 
Last edited:
Igår såg jag Eagles of the Republic. Biografföreningen bjöd sina medlemmar på fribiljetter men jag borde väl se sånt här oftare.

Fares Fares har fullt upp i år och spelar George Fahmy, "faraon av vita duken". Han blir tvångsvärvad till att spela president Al-Sisi i en propagandafilm, där syltas han in i regeringskomplotter samtidigt som han balanserar exfru, son, partner och älskarinna. Det är thriller, jäkligt mörkt och deppigt.

Trailern är åt helsike. I början slänger George Fahmy ur sig att staten vill att han "spelar presidenten", och sen är man inställd på att det ska vara nån arabisk variant på Dave, där han också ligger med presidenthustrun. Så är det alltså inte (Fares Fares/George Fahmy är heller inte ett dugg lik den riktige president Al-Sisi, eller snubben som spelar honom i filmen). Sen eskalerar ju trailern under två minuter det som händer på två timmar i filmen, så det ser ut som det är blåaction från början till slut. Filmen är förstås betydligt lugnare.

Bra grejer, 5 på krankskalan.
 
Jag har sett den genre-överskridande filmen Sinners från 2025. Den börjar som en typ av film men går sedan över i något helt annat. Jag vet inte hur hemlig genrebytet egentligen är, man har varit ganska öppen med de redan från början. Jag visste i alla fall om det innan jag såg filmen och jag gissar att de flesta som som läser detta också gör det. Men jag väljer i alla fall att vara spoilerfri ifall det trots allt finns någon som missat försnacket eller inte sett trailern och vill gå in blind.

Det är tidigt 1930-tal och ett tvillingpar, Elijah och Elias, kallade Smoke och Stack, båda spelade av Michael B Jordan, återvänder till sin hemtrakt i Mississippi med erfarenhet av både världskrigets skyttegravar och Chicagos gangstervärld. De har pengar på fickan och vill starta om sina liv genom att starta upp en Jukejoint-verksamhet. De skaffar en lämplig lokal, återupptar gamla bekantskaper och skrider till verket.

Filmen börjar som något som bäst kan beskrivas som ett drama. Vi får följa bröderna. Vi lär känna dem. Vi får se dem återförenas med familj och gamla både vänner och fiender. Vi introduceras till en rad bifigurer, den ena mer färgstark än den andre. Det är en köttig och svettig bild av den amerikanske södern vi får. Det är hett som fan och luften står stilla så att det dallrar.. Vi har två parallella samhällen, det vita och det svarta, som existerar sida vid sida på samma yta men som ändå bara delvis överlappar. Vi möter rasism av den mest nattsvarta sort, men även livsglädje av den typ som bara kan uppstå i kontrast med det djupaste elände.

Allt detta ackompanjeras av den mest fantastiska musik. Becksvart Deltablues och himmelsk Gospel. Gud och Djävulen. Anden och köttet. (För svenskar kan det vara värt att notera att filmmusiken är gjord av vår nationella stolthet Ludwig Göransson.) Filmens bästa scen är när vi får ett surrealistiskt, musikaliskt kollage av öppningskvällens höjdpunkt. Musik, sex, dans, glädje och allt vad det innebär att vara människa i en enda extatisk, metafysisk röra.

Här ligger filmens betyg på en stark fyra, nosandes på en femma. Det är nära på magnifikt. Sedan sker genrebytet.

Filmen blir inte dålig vid den punkten. Det vill jag poängtera. Men den andra halvan är inte i närheten av lika bra som den första. Betyget sjunker 1-2 steg ner till en trea. Som sagt, det är inte dåligt. Allt är habilt genomfört. Men samma höjder som uppnåddes under den första akten återtas inte igen. Det vi såg i filmens första akt var något vi inte sett tidigare. Sedan fick vi något som, som sagt, inte är dåligt men som vi sett många gånger innan i andra filmer.

Finns det då något jag rakt av inte gillade med filmen? Ja, hämndscenen med Ku Klux Klan kändes publikfriande, men som om man även missbedömt vad publiken vill ha. Den var forcerad och hade passat bättre in i en film i still med Django Unchained. Det var bara en uppvisning i stiliserat slow-motionvåld som det det inte fanns något behov av och som inte tillförde någonting.

Betyget då? Tja, om filmens första del får en femma och dess andra del en trea så får filmen som helhet då medelvärdet av dessa. Sinners får alltså en klar fyra av fem. (4/5.)

Filmen finns tillgänglig på flera ställen. Jag såg den på HBO Max men den finns även på Viaplay och SF Anytime.
 
Jag har sett Us (2019)

Det är en skräckfilm om en familj som får påhälsning av våldsamma home invaders, som… visar sig se ut precis som dem.

Överlag är det en rätt effektiv premiss; doppelgangers är alltid läbbiga och här görs de – åtminstone till en början – rätt läbbiga också. Tyvärr förklaras mytologin kring dem lite för fort, de tappar sin mystik och sin skrämsel, och plot twisten på slutet är exakt vad du tror att den är, från det att mamman i familjen i flashbacken träffar sin doppelganger när de är små, dvs att mamman i familjen är doppelgangern hela tiden.

Men ja, det var väl en helt okej film ändå. Jag gillade hur vardagligt småaktiga alla i familjen fortsatte vara trots den livsfarliga situationen, och jag gillade hur snabbt de blev totalt avtrubbade inför det här med att mörda vad som ändå är människor.

Är det här den bästa av Jordan Peeles filmer? Nej, jag får nog ändå erkänna att jag tycker att av Get Out, Us och Nope så är nog Nope den jag tyckte varit bäst, följt av Get Out och sist den här. Budskapet om klass och privilegier finns här, men jag vet inte om jag tycker att det är lika snyggt levererat som budskapen i de andra filmerna.

Fatta mig inte fel nu: Alla de här filmerna är väldigt bra. Det är mest det att Us i mina ögon funkade lite mindre väldigt bra än de andra två.

BETYG: 4+/5
Jag tycker den är bäst av de tre, men gillar alla mycket så det är hårklyverier.
 
Nu kanske jag har missat något i trådreglerna men ska man inte skriva i den veckotråd man såg filmen och inte i den veckotråd för veckan det råkar vara i skrivande stund?
Jo. Så det är fortfarande fritt fram att skriva här om filmer man såg v47!
 
Back
Top