WRNU:s filmklubb 2025 v38

krank

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
37,288
Location
Rissne
Detta är WRNU's filmklubb för v38 2025 – #660 sedan starten.

Klubben är ganska prestigelös och du får gärna vara med.

Du behöver inte "anmäla dig" för att vara med. Det är bara att hoppa på precis när som helst.

Jag brukar iaktta följande "regler"; ni andra följer naturligtvis vilka regler ni vill*:

  1. Jag tänker se minst en film i veckan (även om jag inte lovar något just de här veckan).
  2. Det ska vara minst en film jag inte tidigare skrivit om i Filmklubben, varken innevarande eller tidigare år. UNDANTAG: Om jag har sett en film på bio eller streaming, och sedan köpt den, så kan filmen ses igen.När jag sett en film skriver jag något om den, mycket eller lite i mån av tid och relevans.
  3. Jag skriver bara om filmer jag sett innevarande vecka.
  4. Jag kommer att betygsätta enligt det här betygssystemet som jag knåpat ihop. Tanken med det är att få konkreta kriterier och därmed mer rättvis/jämn betygsättning.
Mina betyg tenderar att flockas kring 4–5, eftersom jag främst ser till att se film jag redan vet att jag gillar eller har god anledning att tro att jag kommer att tycka om.

Betyg jag satt tidigare: LÄNK TILL GOOGLE SPREADSHEET (sällan uppdaterat).

* VIKTIGT: Det finns en regel som inte är frivillig: INGA SPOILERS. Med spoilers menas inte "actionhjälten överlever till slutet" eller så utan mer att avslöja relationerna i familjen Skywalker, vad soylent green är gjort av eller Tyler Durdens bakgrund. Ni vet vad som menas; saker i filmer som är tänkta att vara hemliga och vars avslöjande liksom är en grej. Vissa av oss älskar oväntade vändningar i filmer och vill inte få vårt nöje förstört. Om du vill diskutera något som kräver att du spoilar, använd spoilertaggarna. De ser ut såhär:

1591730152931.png
 
Borde jag göra en grej om sex veckor? Jag borde göra en grej om sex veckor. Men vad?
 
Vimes said:
View attachment 25681
Click to expand...
Bra tanke, även om jag ju redan skrivit om den. I och för sig skulle jag ju kunna räkna den ändå om jag köper den… Men helt ärligt vill jag inte ha den.

Så antingen får jag ta något i samma riktning men en annan film, eller så får jag komplettera den med nå't.


…vänta, räknar jag rätt om jag säger att filmklubben #666 infaller på höstlovet, dvs allhelgonaveckan dvs halloweenveckan? Jag tänkte ju bara 666, inte alls vilken timing det blev.

Men då måste jag ju verkligen göra en grej. Och eftersom jag har lov då så lär jag ju ha tid för en och annan film…
 
Curiosa (2019)
Ett verklighetsbaserat drama om författarna Pierre Louÿs och Marie de Régniers relation i slutet på 1800-talet.

Fransk kulturell film, inte riktigt min genre. Pierre är en entusiastisk fotograf, så det var lite överlapp med min andra hobby, men nä, filmen var inte riktigt för mig. En kul grej är att de har valt någon sorts techno-musik som dyker upp i en del scener, mycket oväntat.

Den har nog kvalitet, för rätt publik. Men för mig blir det två stjärnor, som väl kan få bli starka för fotogrejernas skull.
 
Jag har sett ytterligare en film i träsket av dåliga kampsportsfilmer - blood and steel ifrån 1990

Detta är ett vanity project med en vit medelålders Bruce Lee fanboy som tror sig vara den vite Bruce Lee.

Detta är en av dom där filmerna där written, directed and staring in the lead role positionerna fylls av samma person.

Huvudrollsinnehavarens syster blir mördad viket avslöjar en hemsk knarkliga och nu måste huvudrollsinnehavaren använda sina kung-fu kunskaper för att besegra en rad onda kung-fu mästare i sin jakt på hämnd

Betyg 2,5/5: En fördel filmen har är att även om skådespelet och dialogen är låt oss säga mindre bra och huvudrollsinnehavaren tror sig vara den vite Bruce Lee så kan hen slåss, det verkar som att hen har en bakgrund i martial arts så det hela är inte ren sifu Seagal bullshito.
 
Gods and Generals (2003)
En film om det amerikanska inbördeskriget i allmänhet, och syd-generalen Thomas "Stonewall" Jackson i synnerhet.
(Är du inte så påläst om kriget så kan det vara en poäng att INTE läsa IMDB sidan eftersom den innehåller en tänkbar spoiler redan i kortsammanfattningen.)

Den dök upp som småsnuttar bland Facebooks kortfilmer och verkade lite småspännande. Kommentarerna liknade den vid Gettysburg som jag sett tidigare och gillat, så jag skaffade Gods and Generals från Ginza. 279 minuter lång, hoppsan, mastodontfilmen är inte död.

Nå, jag såg den igår, och den är inte lika bra som Gettysburg. Inte direkt dålig, men gjord med för låg budget för vad som skulle krävts för att den skulle haft en rättvis chans att tävla med Gettysburg enligt mig.

Ganska mycket av dialogen i hela filmen känns väldigt onaturlig som om folk stod på scen och skådespelade en pjäs. Kanske rimligt när generaler tilltalar sina trupper, men det skaver när de småpratar med sina fruar ...

Två stjärnor, inser jag nu när jag försöker berättiga för mig själv att sätta tre stjärnor men jämför med andra filmer jag satt tre stjärnor på förr.
 
Spirited Away

En delkomponent i att dra ner min sambo djupare i nörd-träsket är att göra henne mer mottaglig för animerad film.
Hon gillar Pixarfilmer sedan tidigare (Inside Out var en stor hit, och Toy Story-filmerna älskar hon), kan se disneyfilmer som hon har en nostalgisk relation till, och annat som hon gillade som ung typ Sailor Moon och Cartoon Network/Hanna-Barbera (The Jetsons är en favorit), men det har funnits en tveksamhet/ovilja mot traditionellt tecknad film som hon inte sett tidigare.

Det bästa litmustestet för om någon har ett potentiellt intresse för animerad kvalitetsfilm utanför Disney-sfären är såklart Studio Ghibli, och igår såg vi vår tredje film; min personliga Ghibli-favorit Spirited Away.

Den är lika underbar som alltid, fantastiskt fantasifull portalfantasy om en flickas inre resa från att uppleva sig utsatt av sina omständigheter (tvingad till ett uppbrott i form av en flytt) till självständighet och acceptans av sin nya situation genom att få uppvisa både stort mod och omtanke i en svår situation. Det är en väldigt härlig film som verkligen tar sin huvudroll på allvar på ett sätt som nästan bara Hayao Miyazaki kan hantera, gjord med en enorm empati och underbar fantasifullhet.

Dessutom är det något av det visuellt vackraste som skapats, det är verkligen Studio Ghiblis stab av talang i full uppvisning, varje bildruta är ett konstverk.

Sambon gillade den, även fast hon ändå tyckte att Kikis Delivery Service var bättre, vilket också är en film som ligger närmare den typen av historier som hon brukar gilla. Jag insåg efter att inte ha sett Spirited Away på många år att det nog är en film som växer av att man ser den flera gånger, den kan nog vara lite rörig att hänga med i första gången (det händer mycket på kort tid, missar man lite dialog eller liknande kan den nog vara lite osammanhängande), men när man ser om den så håller den ihop bättre.

Självklart 5/5 (sambons betyg skulle nog vara 4/5)

apiritedaway.webp
 
wilper said:
Gods and Generals (2003)
En film om det amerikanska inbördeskriget i allmänhet, och syd-generalen Thomas "Stonewall" Jackson i synnerhet.
(Är du inte så påläst om kriget så kan det vara en poäng att INTE läsa IMDB sidan eftersom den innehåller en tänkbar spoiler redan i kortsammanfattningen.)

Den dök upp som småsnuttar bland Facebooks kortfilmer och verkade lite småspännande. Kommentarerna liknade den vid Gettysburg som jag sett tidigare och gillat, så jag skaffade Gods and Generals från Ginza. 279 minuter lång, hoppsan, mastodontfilmen är inte död.

Nå, jag såg den igår, och den är inte lika bra som Gettysburg. Inte direkt dålig, men gjord med för låg budget för vad som skulle krävts för att den skulle haft en rättvis chans att tävla med Gettysburg enligt mig.

Ganska mycket av dialogen i hela filmen känns väldigt onaturlig som om folk stod på scen och skådespelade en pjäs. Kanske rimligt när generaler tilltalar sina trupper, men det skaver när de småpratar med sina fruar ...

Två stjärnor, inser jag nu när jag försöker berättiga för mig själv att sätta tre stjärnor men jämför med andra filmer jag satt tre stjärnor på förr.
Click to expand...
Gods and Generals har blivit starkt kritiserad, inte bara för dess filmiska kvalitéter, utan för att många anser att den har ett Lost Cause-tema och försöker spela ner den roll som slaverifrågan hade i kriget och, framförallt, orsakerna till dess utbrott.

Här finns en gedigen genomgång av filmen och argument för att den framställer saker och ting på ett inkorrekt sätt.

 
Jag har sett Bone Tomahawk från 2015. Filmen kan närmast beskrivas om en Western-slasher, i det närmaste The Hills Have Eyes eller Texas Chainsaw Massacre med cowboyhatt (en svart).

När den kom blev den ganska omtalad och när jag minns att jag verkligen gillade den när jag såg den. Då hade jag utan tvekan gett den en stark 4/5. Jag blev inte riktigt lika imponerad när jag nyligen såg om den. Jag tycker fortfarande att den är bra men den här gången såg jag brister i den jag inte minns från förra gången. Till exempel så tar den sin tid att komma igång. Det behöver inte vara något dåligt men i det här fallet så sitter man en bra stund under första halvan och tänker "Men kom iväg någon gång då!". Sedan hade man även kunnat klippa lita i färden genom öknen när man väl gett sig iväg. Sedan tycker jag att slutet var lite väl abrupt. Det finns även ett par lösa trådar jag tycker man gott kunnat nysta upp istället för att bara låta hänga och dingla.

Resten av filmen är däremot bra. Det finns ett flertal scener som det skär i kroppen att se och bara de inledande tjugo sekunderna sätter filmens brutala ton på pricken. Helt ok skådisar också. Och filmens bad guys, eller monster snarare, är isande otäcka.

Filmen är som sagt inte riktigt så bra som jag minns den och är något ojämn men den får ändå tre blodiga benyxor av fem möjliga. 3/5.

Jag såg Bone Tomahawk på Amazon Prime Video.
 
Organ said:
Jag har sett Bone Tomahawk från 2015. Filmen kan närmast beskrivas om en Western-slasher, i det närmaste The Hills Have Eyes eller Texas Chainsaw Massacre med cowboyhatt (en svart).

När den kom blev den ganska omtalad och när jag minns att jag verkligen gillade den när jag såg den. Då hade jag utan tvekan gett den en stark 4/5. Jag blev inte riktigt lika imponerad när jag nyligen såg om den. Jag tycker fortfarande att den är bra men den här gången såg jag brister i den jag inte minns från förra gången. Till exempel så tar den sin tid att komma igång. Det behöver inte vara något dåligt men i det här fallet så sitter man en bra stund under första halvan och tänker "Men kom iväg någon gång då!". Sedan hade man även kunnat klippa lita i färden genom öknen när man väl gett sig iväg. Sedan tycker jag att slutet var lite väl abrupt. Det finns även ett par lösa trådar jag tycker man gott kunnat nysta upp istället för att bara låta hänga och dingla.

Resten av filmen är däremot bra. Det finns ett flertal scener som det skär i kroppen att se och bara de inledande tjugo sekunderna sätter filmens brutala ton på pricken. Helt ok skådisar också. Och filmens bad guys, eller monster snarare, är isande otäcka.

Filmen är som sagt inte riktigt så bra som jag minns den och är något ojämn men den får ändå tre blodiga benyxor av fem möjliga. 3/5.

Jag såg Bone Tomahawk på Amazon Prime Video.
Click to expand...
Zahler skriver ju böcker också. Snarlika. Läste nyligen Wraiths of the Broken Land som jag fick låna av en vän. Gillade den, och det är några riktigt råa scener i den som är svåra att glömma. Det är inte för inte en skorpion på omslaget... Inspirerades faktiskt lite till min Delta Green-kampanj.
 
The War Lord (1965)

Charlton Heston är en normandisk riddare som får ett torn och en by mitt i ett träsk att förvalta av sin herre hertigen. Charlton drar dit med sitt följe och upptäcker att byborna är hedningar och har någon sorts fruktbarhetskult för sig.

I den kvinnliga huvudrollen finner vi Rosemary Forsyth som nog är den roll i hela filmen som jag känner minst motvilja mot. Hon dyker upp i Skamgrepp/Disclosure typ 30 år senare, då tillsammans med allas vår favorit Michael Douglas. Det är en mycket bättre film än The War Lord.

Som film betraktat får den två stjärnor, kanske starka om du har hög tolerans för sättet man gjorde filmer förr i tiden.

Men som rollspelsinspiration är den katten inte så dum. Hela premissen är en minikampanj som väntar att bli gjord. Bybornas knäppa vanor hade gått att dumpa i valfri fantasy-setting och skulle nog inte kännas så jättekonstiga. Och jag anar att tornet och dess invånare hade blivit en rätt juste setting till något sådant där indiespel där allas agendor pekar kors och tvärs inom gruppen.

Införskaffad på Ginza som så mycket annat av senaste tidens filmer.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top