Nekromanti Wilhelm: Hur får man styrsel på speltillfällena?

[Magnus Seter]

Lite OT, men en sak jag skulle tyckte var kul den här gången vi spelade Altdorf var att få en färdig karaktär. Slippa skriva ner sina tokdåliga stats = win.

Till detta hade det varit kul att få en liten palett med personlighetsdrag, ambition och dylikt. Så att man får en liten hint om hur just den här iterationen av Wilhelm/ina är funtad i huvudet.

Aha! Här har vi något!

Mer personlighet i färdiga gubbar. Det kan ge nått bra.

/M

 

[Rymdhamster]

Lite OT, men en sak jag skulle tyckte var kul den här gången vi spelade Altdorf var att få en färdig karaktär. Slippa skriva ner sina tokdåliga stats = win.

Till detta hade det varit kul att få en liten palett med personlighetsdrag, ambition och dylikt. Så att man får en liten hint om hur just den här iterationen av Wilhelm/ina är funtad i huvudet.

Aha! Här har vi något!

Mer personlighet i färdiga gubbar. Det kan ge nått bra.

/M

Jag här tror jag att du lätt skulle kunna ge en folk en riktning som leder dem bort från våld lite.

 

[Magnus Seter]

Krigsflyktingen däremot. Eh... Wilhelmina var kanske aningen övernitisk i sitt försök att skrämma resten av de som stormade.

Övernitiskhet är en dygd!

Men en rudimentär code of conduct kanske kan vara vettig att ha? Alltså som man delar ut med rollpersonen, och som sätter vissa ramar?

Eller försvinner charmen med närapå total frihet att agera då? Blir det tråkigt?

/Magnus

 

[Magnus Seter]

Insats, konsekvenser och avslut alltså?

Som någon som aldrig spelat Wilhelm:
Hur funkar det nu?
Hur skulle en drömomgång Wilhelm se ut?

Jag måste återkomma om detta. Bra frågor.

/M

 

[Korpen]

Övernitiskhet är en dygd!

Men en rudimentär code of conduct kanske kan vara vettig att ha? Alltså som man delar ut med rollpersonen, och som sätter vissa ramar?

Eller försvinner charmen med närapå total frihet att agera då? Blir det tråkigt?

/Magnus

Något litet som stöd kan nog vara vettigt att ha, för det gör det enklar att som spelare veta om det man gör är övervåld, normalvåld eller bara rent nöjesvåld.


Vill minnas att vårt insamlande av beskyddarpengar och lynchningen av den gamla tanten var fantastiskt!

 

[Rymdhamster]

Något litet som stöd kan nog vara vettigt att ha, för det gör det enklar att som spelare veta om det man gör är övervåld, normalvåld eller bara rent nöjesvåld.

Ja, det här är nog också en väldigt bra idé då det ger spelarna en liten referensram utan att binda dem till något.

 

[Storuggla]

Eftersom alla sätter sig vid bordet med vetskapen att det är i praktiken ett oneshot så kommer de därför att spela sina wilhelms som glatt sociopatiska övervåldsmaskiner.
De kontrollmekanismer som håller rollpersoner i schack i en spelvärld i vanliga fall är satta ur spel, eftersom wilhelmarna är stadsvakten och därmed kontrollmekanismen. När stadsvakten begår idioti och folkmord dröjer det innan rättvisan hinner ikapp dem, eftersom i wilhelmarnas fall är det rollpersonerna som har den nischen i settingen.
Och eftersom det är en oneshot kan man bete sig som en galning utan att behöva frukta hämnd från andra samhällsliga våldsverkare, eller ilskna bagare med vassa brödkavlar som ropar efter hämnd. Rättvisan eller hämnden hinner dock nästan aldrig i kapp dem, eftersom spelmöten inte är långa nog för det.

Jag vet inte hur du ska lösa det, men jag skulle fundera på om du inte skulle ta en sida från West Marches (vill spela!) och införa att en grupps handlingar faktiskt sker i spelvärlden och efterföljande spelmöten och spelgrupper får leva med resultatet och utfallet. Visst, Grupp A hade skitkul när de eldade upp alkemistens hus i jakt på vad de trodde var en skaven (men det var egentligen en averländare), men efterföljande grupp får ta hand om konsekvenserna där alkemistgillet klagar hos sina kontakter som protesterar, nya regler tillkommer och vaktens överordnade tar i med hårdhandskarna.
Grupp A märker inte av det... än. Men jag tror att med tiden kommer det kanske fostra en viss... eftertänksamhet. "Visst vi kan slå ihjäl bankgubben nu det är ju enklast, men med alla dessa vittnen? Shit vad jobbigt det kommer att bli..." tänker spelarna, med nästa spelmöte i åtanke. Kanske.
Det var bara en tanke.


Storuggla, inkluderar inte en plött

 

[Simon]

Men också, från min sida, en desperat kamp att sätta en riktning på spelomgångarna, så att det inte blir pannkaka av alltihopa. Det ska ju hända saker, men hur ska jag spelleda så att alla handlingar har konsekvenser, när man egentligen bara plockar upp en gubbe som man aldrig ser igen sen.

Mina tankar, som kanske inte är kompatibla eftersom jag inte tittat närmare på Wilhelm: man kommer långt på lite tid om man hämtar angelägenhet och sammanhang från spelarna. Alltså typ "här står ni, halvvägs genom gryningspasset, utanför världshuset där tjuven sägs finnas. Varför är det så viktigt för er att ni fångar henne både snabbt och diskret?"

Min erfarenhet är att när spelarna är med och definierar rollpersonernas motiv så bryr de sig mer, och min tes är att det är ganska allmängiltigt. Alltså även om man som sl mer eller mindre säger åt dem vad det är de ska vara motiverade mot.

Men en rudimentär code of conduct kanske kan vara vettig att ha? Alltså som man delar ut med rollpersonen, och som sätter vissa ramar? Eller försvinner charmen med närapå total frihet att agera då? Blir det tråkigt?

Jo, försvinner ganska mycket, skulle jag vilja svara. Bättre då att ställa styrande frågor som ovan. "Varför är det så viktigt för dig att försöka sköta saker snyggt och prydligt nuförtiden?"

 

[chrull]

Hur skulle en drömomgång Wilhelm se ut?

Altdorf brinner ner till grunden.

Var kan du ha fått den idén ifrån?

(+1)

 

[chrull]

Lite OT, men en sak jag skulle tyckte var kul den här gången vi spelade Altdorf var att få en färdig karaktär. Slippa skriva ner sina tokdåliga stats = win.

Till detta hade det varit kul att få en liten palett med personlighetsdrag, ambition och dylikt. Så att man får en liten hint om hur just den här iterationen av Wilhelm/ina är funtad i huvudet.

Aha! Här har vi något!

Mer personlighet i färdiga gubbar. Det kan ge nått bra.

/M

Slumpade karaktärsdrag på separata papper. Dra ett rollformulär, dra en karaktärsdragslapp.

Mina två Wilhelmina under DanCon bekrivs lättast som "Lat Judge Dredd" och "Morsa med Ninja-komplex".

 

[Guest]

Hur skulle en drömomgång Wilhelm se ut?

Altdorf brinner ner till grunden.

Var kan du ha fått den idén ifrån?

(+1)

En gång i tiden var jag en mycket karaktärsstark människa med en moralisk kompass som alltid pekade rätt. Sen träffade jag dig.

 

[gizmo]

Aha! Här har vi något!
Mer personlighet i färdiga gubbar. Det kan ge nått bra.
/M

Men du frågade ju (oss) i början varför vi tog jobbet. Där kan spelaren iofs antingen ge ett svar som den har i huvet av sig själv, eller, istället för långt "ööööhm....", plocka upp en slumpdrivkraft.