Nekromanti Vindarnas Ö

[ikaros]

Hej!

Jag har inte mycket tid till rollspel just nu men jag tänkte ändå att det vore kul att dela med mig av mitt nuvarande projekt (i träda ).

Vindarnas Ö! (Tsoy mytologi)
För några generationer sedan upphörde den stolta handelsnationen Lyrion att existera. Ön finns där fortfarande men de två stolta städerna och dess otaliga handelsskepp är försvunna. Kvar finns en sparsamt bebodd ö med ett fåtal fiskebyar, vindarnas Ö kallad av den egna befolkningen.

Äventyret ska vara ett gåtfullt men stillsamt äventyr, där spelarna utforskar ön utifrån en karta från Lyrions storhetstid, ställs inför gåtor från öns långlivade invånare; draken Oriximyos och andra personer med intresse av öns historia.

Jag har spelat en kväll med två vänner där den ena, på uppgift av sin orden, letade efter ett stulet föremål som haft en central del i öns historia (Hon vet inte hur) och alven som i sitt förra liv stal föremålet från orden och som dött för det på ön, vid samma tid som riket gick under (Men han kommer inte ihåg några detaljer).

Jag vill att spelet ska handla om hur långt man är beredd att gå för att få vad man vill ha (sorcerer citat) men jag är kass på att spelleda tsoy .

Jag har istället ett enkelt regelsysem, inspirerat av solvebrink och kanske ännu mera Genesis (om jag kommer ihåg rätt) som kanske kan lyfta fram vad jag vill att det ska handla om:

Står du inför en utmaning: Säg vad du offrar för att övervinna hindret.

ex. Korsar du en öken: spelaren kan t.ex. pressa sin häst hårt och den sista biten ta det mesta av vattnet för sig själv. Även om öknen genomkorsas överlever inte hjältens trogna springare.

Variant två (mindre samberättande), inspirerat av polaris: Säg vad du offrar och de andra deltagarna godtar eller avslår ditt offer (deterministiskt eller ett tärningsslag som påverkas av om de andra spelarna accepterade offret)

3: TSOY för hela slanten så att jag någon gång kan ta en bdtp på ett snyggt och intressant sätt utan att all samberättande försvinner.

Låter det intressant? Vad tycker ni om samberättarsystem 1 (eller de övriga två)?

 

[ikaros]

Vad jag är mest intresserad av egentligen:

Hur tacklar spelare ett sådant regelsystem, offrar de något som säger något om deras karaktärer, offrar de något ointressant och minimalt, uppmuntrar det spelarna att beskriva sin handling (jag tror det)?

Har ni spellett något liknande öppet gåtrollspel? Hur gör man ett gåtrollspel kul och utmanande? Jag kan komma på en viktig punkt: ge spelarna många vägar så att de inte fastnar om de inte klarar en gåta!

P.S. jag gillar regelsystemet i all sin enkelhet, jättemycket.

 

[bozar_UBBT]

Jag skulle säga att variant två är mer spelteknisk lösning, om det är positivt eller negativt är svårt att avgöra.

I ditt fall med öknen så offrar de egendom eller förmåga (hästar kostar ju pengar och alternativet är törst som kan resultera i död eller permanenta skador). Jag tycker alltid det ska finnas flera val dock, ett tredje val kanske tar lång tid osv. Allt för att de själva ska få avgöra vad det är värt.

 

[ikaros]

Tanken är att det inte finns ett begränsat antal möjligheter, spelaren hittar på fritt och precis som du säger kan hon offra tid om hon så vill.

Äventyret kommer ju vara ett prestationsrollspel, men inte i fråga att det som står på spel kommer vara karaktärens liv! Utmaningen ligger i att uppdaga mysteriet. Frågan är om spelare, med möjligheten att slippa undan med petitess-offer alltid tar den nesliga vägen ut? Det finns inga regler som uppmuntrar stora offer men inte heller några regler som straffar stora offer då allt bara hör till SIS (heter det så?).

Offer regelmekanismen kommer uteslutande handla om friform/samberättande.

 

[Rickard]

Äventyret kommer ju vara ett prestationsrollspel, men inte i fråga att det som står på spel kommer vara karaktärens liv! Utmaningen ligger i att uppdaga mysteriet. Frågan är om spelare, med möjligheten att slippa undan med petitess-offer alltid tar den nesliga vägen ut?

Det beror på hur du hade tänkt att lägga upp mysterie-utmaningarna. För uppoffringen tycker jag mer handlar om att åtgärna problemet efter det att spelarna redan har löst mysteriet. Exempelvis har spelarna redan kommit fram till att bibliotikarien är den onda kultistledaren men de har också lyckats komma fram till att bibliotikarien i själva verket är besatt av en demon. Uppoffringarna handlar sedan om att åtgärda problemet.

Så hur hade du tänkt att lägga upp mysterierna?

/Han som brukar använda sig av en pusslande utmaning, där spelarna inte kan lösa något genom att använda sina värden

 

[ikaros]

Re: Vindarnas Ö, spoiler

Mysteriet kommer att bestå i en massa ledtrådar, pusselbitar, som tillsammans ger en bild av händelserna för så länge sedan. Ju fler pusselbitar, ju tydligare blir bilden. Det är tanken. För att få pusselbitarna behöver man resa runt på ön och titta sig omkring, prata med folk och sånt.

Pusselbitar kan vara: ett gammalt fält visar sig vara ett slagfält, en runsten till minne över en persons öde (kanske en del är bortskrapad vilket ger två ledtrådar). Föremål undangömda i en grotta vid havet. Fabler och barnsagor med en uns av sanning i sig. Träd med samma antal årsringar. Likheter och skillnader mellan den gamla kartan över Lyrion och vindarnas Ös nuvarande geografi. Pusselbitar helt enkelt.

Jag har även klurat på ett antal klassiska gåtor i stil med dom i Bilbo, även om de inte kommer att spela en central roll (ifall de inte skulle bli lösta).

Nu är jag osäker på efter att ha tänkt igenom allt är ifall jag är beredd att ge upp rollspelsupplevelser som strid och smyga och dyrka dörrar. För det har nog inte samma charm med deterministiska regler...