Nekromanti Vill ha SL-tips (spiolerrisk)

[Andy]

Jag ska dra igång en kampanj som ska starta med Ärans väg trilogin (Döda skogen, Maktens portar och Mörkrets hjärta).

Jag undrar om det finns några SL:s som har några tips om hur man ska öka spelupplevelsen, främst för spelarna, men även för mig som SL? Är det någon som har några schyssta tips, trix och idéer?

Jag ska (självklart) använda Sagas regler när jag spelleder.

För att se delar av min egna kampanjevärld som jag ska använda kan ni gå in på min blogg som det finns en länk till nedan.

 

[Johan K]

Är det någon som har några schyssta tips, trix och idéer?

Ha skoj !!
Närå, se till att var förbredd bara. Det är nog det bästa tipps jag kan ge dig. Är inte skoj att bläddra allt för micket.. Har hänt mig som sl ibland.
Sean så tror jag xåå på at du ska ha lite spelarinflytande. Att de kasnke kan tvista till historien lite. Samt att du har några tirx i backfickan, utifall spelarna hittar på nått oväntat.

 

[Andy]

Jag ska försöka vara förberedd (läser som bara den).

Jag ska ta det där med samberättande. Jag ska använda mig av en mycket enkel regelvariant på Berättarpoäng.

Jag hade tänkt att köra så här. (Anledningen till att jag ska använda poäng är att "tvinga" spelarna att använda dom).

Så här tänkte jag att det skulle funka: Varje spelar har 1-5 Berättarpoäng. Vid olika tillfällen då de vill få historien att ta en rikting som de anser så behöver de offra Berättarpoäng och tar då över berättelsen och beskriver vad som händer samt planterar den del som kanske gynnar dom.

Exempel: Rollpersonerna möter en ond mörkerpräst som vill förgöra dem. En av spelarna skickar en lapp till SL där det står att han vill ta över (eventuellt en kort beskrivning av vad han vill berätta, inte nödvändigt) och SL godkänner. Spelaren börjar berätta att mörkerprästen ser bekant ut och det visar sig att den onda trollkonstnären är hans bror. Där slutar spelarens berättande och SL tar över igen men måste förhålla sig till det faktum att rollpersonens fiende är också hans bror. SL bestämmer att det kostade 2 Berättandepoäng (det var inte storbossen).

Jag har inte speltestat detta men jag hoppas att det kan funka ungefär som jag har tänkt mig.

 

[Johan K]

Well, jag gillar idéen medberättarpoängen faktikst. Det tror jag kan funka bra. Dock så vet jag inte om det är så bra tt använda tvång att använda berättarpoängen. Känns som det kan bli lite krystat isåfall.

 

[Andy]

Jag menar inte att man ska tvinga dem att använda dom. Men eftersom alla har Berättarpoäng så är det ju också meningen att dom ska användas.

När en spelare offrar Berättarpoäng så är det meningen att det ska vara till fördel för rollpersonen. Så det är bra att använda sig av dem.

 

[Johan K]

Då är jag med.

Aha, jaja då är jag med. Då är det bara att tuta & köra då med det tycker jag.
Gilalr iden som daggt, alltid kul som spaelre att kunna vara med & vara delaktig.

 

[Frank_UBBT]

Överraskningar är alltid roliga, både fina och hemska.

 

[Rickard]

Jag spelade väl triologin med brorsan när jag var tio, så jag kommer knappt ihåg vad den handlade om. Vi har börjat spela Döda skogen, men knappt kommit någonvart. Med andra ord så kommer mina råd vara rent allmänna.

Fokusera mycket på det episka. Jag vet inte om du har fått tag på mina spelledarartiklar som ska komma till Saga, men där har jag förslag på regeländringar för att spela matinéstrider.

Testa olika berättarstilar. Tänk igenom vad som skulle vara häftigt och saker som kan inträffa och släng in det när spelarna kommer dit. Här är några saker som du kan leka med, rent berättarmässigt.
- Du beskriver inte objektivt utan rollpersonerna följs av en berättarröst som beskriver deras handlingar. Tänk dig den berättarröster i filmer som i scenbyte kan förklara saker, tankar och i vissa fall vad som ska hända eller vilka konsekvenser som rollpersonernas agerande kommer att mynna ut i.
- Berättarröster kan du också experimentera med genom att visa upp rollpersonerna utifrån ett annat perspektiv. Det kan vara träden som uppfattar dem, småfåglarna, bäckanden, vinden (kallas också att "göra en Robert Jordan") med mera.
- Sceninramning. Testa hur det är att skippa resandet och istället börja beskriv direkt när de kommer till ett ställe. Det här kan du använda för att, i början av spelmötet, direkt slänga in rollpersonerna i en handlng. In media res.
- Mellanscener där spelarna får bevittna "den andra sidan". Det kan vara när det kommer till att få de att inse en större del av handlingen, typ vem som är ledaren i en orchflock, varför en viss byggnad har blivit byggd med mera.
- Fundera ut stämningar och beskriv utifrån den tanken. Ta gärna dystra stämningar osm svält, tomhet, smuts, torka, förfall med mera. Med detta kan du också påvisa motsatser och hopp. I den dystra skogen finner de grottan som de var ute efter och på något sätt så känns grottan trygg mot skogens omvälvnad, trots allt som kan finnas i grottan.
- Att tänka ut saker i förväg som kan vara häftiga är en rejäl stämningshöjare när det kommer till strid, där du kan presentera annorlunda stridstekniker. Framföralt om rollpersonernas motståndare använder miljön i största möjliga mån.

/Han som undrar hur folk kommer att klara sig, för man blir rätt kass i Saga

 

[Andy]

Det fanns en hel del matnyttiga idéer.

Tack för hjälpen.

(Och jag har INTE fått lägga händerna på din spelledarbok ännu. Jäkla Tomas, )