Vilken sorts spel- are/ledare är du?

Vilken sorts spel- are/ledare är du?

  • Total voters
    25
Är frågan ifall det är spelet eller sällskapet som avgör vilken sorts spelare jag är? Eller är frågan ifall jag är en spelare som tycker att det är spelet eller sällskapet som avgör (och i så fall avgör vad?)
 
Jag kan ha jättekul med min spelgrupp även om spelet skulle vara lite dassigt. Jag kan ändå inte reglerna något vidare. Men om jag skulle hamna i en grupp med sura, osympatiska eller bara extremt tystlåtna spelare, då hjälper det förstås inte om vi spelar världens bästa rollspel.
 
Alltså, med rätt sällskap skulle jag nog kunna ha roligt med precis vilket spel som helst. Ja, inklusive något helt groteskt regeltungt. Ja, inklusive såna där djupa Genesis-spel som ger mig stark ångest att spela.

Och det finns inget spel som i sig är så bra eller tvingar på spelgruppen så bra spel att det skulle bli roligt med fel folk.
 
Förstår inte helt hur frågan är ställd, men jag har definitivt olika hattar på mig beroende på vilken grupp jag spelar med (och i viss mån vilket spel jag spelar).

Med min vanliga grupp är jag mer en deltagare och litar på bordet att vara kreativa ihop. När jag spelar med ungdomar i biblioteksaktivitet så tar jag på mig något slags pedagoghatt och kör mera uppstyrt.
 
Last edited:
Quadrante said:
Ja, det är ju antingen fokus på sällskapet och de perspektiv som kommer med det eller spelet och de perspektiv som kommer då.
Click to expand...
Okej, då var det lättare (eller?). Då är det fokus på spelet och de perspektiv som kommer då som avgör vilken sorts spelare jag är.

Fokus på sällskapet brukar jag försöka bli klar med innan vi börjar spela, men det i det samtalet är jag inte spelare, då är jag kompis.
 
Last edited:
Jag vill nog ha bådadera! Och en grym lokal kan lyfta spelet, en gång satt vi i ett skjul utanför ett ödehus o lirade Kult på 90-talet, med levande ljus som en massa nattfjärilar cirklade för nära, det satt som en smäck.
 
Sömniga Isaac said:
Jag trodde förr att ruppen var det viktigaste. Men klickar jag inte med spelet så dör hela mitt intresse och jag blir tyvärr en jäkligt destruktiv spelare.
Click to expand...
Det ska nog mycket till innan jag hade börjat sabotera ett spel. Genomlider spelträffen jag skrivit upp mig på och tackar sen artigt för mig!
 
Spelgruppen är viktigast.
Är det en dålig spelgrupp vill jag nog inte spela med dem, oavsett vilket spel det gäller.
Men spelet är inte helt oviktigt det heller.
Även om spelgruppen är jättebra så blir jag inte road av att spela sådana spel jag ogillar eller tycker är tråkiga.
Däremot så kan även medelmåttiga spel vara okej med rätt grupp.
 
Jag är i stort sett alltid spelledare. De spelgrupper jag är SL för låter jag styra story:n och tar det som det kommer. Det blir mycket improviserande och Ad hoc emellanåt; Men kul blir det! Regler är bra, men jag anpassar där jag ser det behövs och situationsanpassad därtill. Jag är inte bokstavstroende och regelfanatist...
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top