Född 85, rollspelare sedan 95, jobbar idag som gymnasielärare inom svetsteknik på Industritekniska programmet sedan 4 år, innan dess 17 år som svetsare och montör (främst inom industrirör/process med mycket resjobb).
Rollspelandet har haft en enorm påverkan på varför jag hamnat där jag hamnat, på en väldigt snårig väg.
Som liten älskade jag att rita, främst muskelmän med tvåhandssvärd.
Rollspelen var fulla av bilder på just detta, så jag fascinerades av dem långt innan jag spelade dem.
När jag väl fick chansen att spela rollspel så blev jag förälskad i dem. Det boostade mitt intresse för att teckna och rita ännu mer, jag blev besatt.
När det var dags att söka till gymnasiet så sökte jag och kom in på Estetisk Bild och Form. Mitt mål var att bli illustratör till rollspel och/eller eventuellt serietecknare. Gymnasieskolan dödade tecknarintresset något brutalt, det var plågsamt.
Estetiska programmet leder inte till jobb generellt, särskilt inte om det enda resultatet är att det intresse man hade som skulle kunnat ha lett vidare till jobb längre fram är det som försvunnit. Så jag blev arbetslös.
Jag var arbetslös i två år efter gymnasiet, och kom in i "jag skiter verkligen i vilket jag vill bara ha ett jobb"-läge. Arbetsförmedlingen skickade in mig på en yrkesutbildning som svetsare, och svetsare blev jag. Rollspelsintresset och intresset för att teckna hade dött av, tiden fanns inte heller för jobbet tog all tid. Mycket av den energin som tidigare gått åt till detta gick istället till att försöka bli så kompetent svetsare som möjligt, jag lärde mig massor.
Bytte stad, lärde känna en ny kompis som också var svetsare, bondade över gemensamt rollspelsintresse i ungdomen. Rollspelsintresset återuppstod. En tid senare återuppstod också intresset för att rita muskelmän med tvåhandssvärd.
Tröttnade på svetsjobbet, det tog för mycket tid (resjobb betalar bra men äter upp ens liv). Vidareutbildade mig till Svetsspecialist för att kunna få ett jobb med mindre resor, så att jag skulle kunna lägga mer tid på rollspel och tecknande.
Utbildningen ledde till att jag fick jobb som gymnasielärare. Som jag upptäckte först efter att jag börjat med att jag hade genuin nytta av massa skills man fått från åratal av rollspelande och SL-ande i den yrkesrollen.
Så mycket fritid jag har som lärare jag inte haft sedan jag själv gick i gymnasiet.
Det ledde till en enorm boost i både rollspelsintresse och teckningsintresse, vilket ledde vidare till att alla relaterade och sammanhängande intressen (läsande, TV-spelande, filmtittande) också ökade och gick in i varandra. Det ledde i sin tur till att jag på allvar kunde dedikera stora sjok av min fritid på en genuin satsning på rollspelsskapande, och så halkade jag på ett bananskal in på Eloso förlag och har vart kvar där sedan dess, som är någonstans i gränslandet mellan en hobby och en bisyssla.
Så rollspelen, och mina andra relaterade intressen, har påverkat mina livsval i en enorm utsträckning.
Idag som 41 åring vill jag egentligen mest göra samma saker som när jag var 12, alltså spela rollspel och rita muskelmän med tvåhandssvärd, och i större utsträckning är någonsin (eller iaf sedan dess) är det ju också det jag faktiskt lägger min tid på.