Vem spelar Mutant Hindenburg?

Spelar du Mutant Hindenburg

  • ja

    Votes: 7 11.9%
  • nej

    Votes: 52 88.1%

  • Total voters
    59
Sorry, menade såklart 1900-talet, inte 1800-talet. Men det var egentligen inte poängen. Poängen var att MUA var ett lapptäcke. Hindenburg har en mer renodlad estetik som mycket tydligare är rotad i vår egna historia. Jag saknar helt enkelt zonen och har för den delen även kritiserat senare produkter från Järnringens Mutant för att lägga för mycket fokus på civilisation (framför zon och oredlighet).
Det här var ju också en kritik mot Mutant 2-produkter som Efter Ragnarök, så det verkar vara ett bekymmer som alla Mutant-författare behöver brottas med.
 
Men kan det vara att Mutant Hindenburg egentligen bara behövde mer?
Lite det är jag inne på med. Det är lite "orättvist" att jämföra MUA med sina vad är det närmare 3000 sidor över en mängd böcker med Hindenburg som klockar in på runt 400 för Regelbok+Äventyrsbok. Hade till och med kunna tänka mig andra kvartersfoldrar etc lite som äventyrskompendierna till År noll men med stadsdelar i Hindenburg. Sen ytterligare ett par världsböcker så hade det kunna vara en mer rättvis jämförelse. Men jag är glad över det vi fick för jag har haft extremt kul med spelet och världen
 
Jag tycker frågan om vilken estetik som är den önskvärda för Mutant är intressant men kanske förtjänar en egen tråd. Framför allt tycker jag att det är lite tråkigt om det alltför mycket handlar om 1800-tal vs 1900-tal. Mutant är intressantare om framtidsutvecklingen inte så tydligt återspeglar det förflutna, utan lyfter några grunddrag men tillför en stilblandning som skapar något mer främmande, men ändå med en sorts progression från mer primitivt till mer civiliserat.
 
Jag tycker frågan om vilken estetik som är den önskvärda för Mutant är intressant men kanske förtjänar en egen tråd. Framför allt tycker jag att det är lite tråkigt om det alltför mycket handlar om 1800-tal vs 1900-tal. Mutant är intressantare om framtidsutvecklingen inte så tydligt återspeglar det förflutna, utan lyfter några grunddrag men tillför en stilblandning som skapar något mer främmande, men ändå med en sorts progression från mer primitivt till mer civiliserat.
Ja, det tycker jag också att de har uppnått. Vissa delar känns tidigt 1900-tal, andra delar känns 1800, vissa delar (som laserpistoler) känns framtida, och ytterligare andra känns bara främmande. Jag tycker också att det är lite rätt val att just Hindenburg är mer åt det moderna hållet för att sedan få en mer äldre stil när man kryper längre ifrån civilisationen.
 
För mig är just utvecklingen det som inte funkar i världsbygget. Är det givet att ett postapokalyptiskt kejsardöme som Pyri utvecklas linjärt och blir alltmer likt vår världs 1900-tal? Och framför allt - är det konceptuellt intressant med en progression från primitivt till civiliserat? Jag tycker snarare att det motsatta hade varit intressantare - ett Pyri i förfall med tilltagande resursbrist och konflikter.

I Mutants arv finns förstås också Mutant 2. Det är en rätt kul expansion att förhålla sig till idag, men den har i mina ögon inte åldrats väl. Världsboken påminner rätt mycket om 80-talets OÄ-böcker med sina till synes orubbliga fakta om världen. Halland och Jämtland är till och med egna stater. Världen tycks dessutom ha formats av en utveckling som är lik verkligheten - ungefär som i Mutant Hindenburg.
 
Last edited:
För mig är just utvecklingen det som inte funkar i världsbygget. Är det givet att ett postapokalyptiskt kejsardöme som Pyri utvecklas linjärt och blir alltmer likt vår världs 1900-tal? Och framför allt - är det konceptuellt intressant med en progression från primitivt till civiliserat? Jag tycker snarare att det motsatta hade varit intressantare - ett Pyri i förfall med tilltagande resursbrist och konflikter.
Gamla Pyrisamfundet var ju lite av en blandning – en tydligt postapokalyptisk gränstrakt med nybyggaranda, kombinerat med centrala städer vars kultur tycktes spänna från Napoleontid till 1980-tal (ylrock, bodybombing, etc).
 
Jag tycker att man mycket väl kan tänka sig en civiliserande utveckling utan att för den skull behöva linjärt kopiera historien.
 
Jag tycker att man mycket väl kan tänka sig en civiliserande utveckling utan att för den skull behöva linjärt kopiera historien.

Jo, precis. Men utvecklingen i Mutant Hindenburg är ju rätt linjär. Plötsligt finns det saker - järnvägsnät, urbanisering, biografer etc. - som hör till vår världs industrialisering. Hindenburg blev ett pyriskt Grandville. Jag tycker inte att det designvalet var särskilt lyckat.
 
Medhåll. En del av charmen i Mutant är just anakronismen. Jag skulle gärna se att detta betonades mer, även med ett övergripande utvecklingsperspektiv som skapar framsteg inom många områden.
 
En del av charmen i Mutant är just anakronismen. Jag skulle gärna se att detta betonades mer, även med ett övergripande utvecklingsperspektiv som skapar framsteg inom många områden.

Det här håller jag 100% med om. Anakronismen och blandningen. Muterade vargar med silverskinn och vingar. Mördarrobotar som håller poesiföreläsningar i en nedlagd manufaktur. Cyborgar i skinnpaj och stetsonhatt som rider på ridödlor. Älgdrottar med brunkrutbössor och kokkaffe.
 
Det här håller jag 100% med om. Anakronismen och blandningen. Muterade vargar med silverskinn och vingar. Mördarrobotar som håller poesiföreläsningar i en nedlagd manufaktur. Cyborgar i skinnpaj och stetsonhatt som rider på ridödlor. Älgdrottar med brunkrutbössor och kokkaffe.
Ja, ska man generalisera lite kring hur illustrationerna framställts så har ju just det här med konstiga djurmutanter sällan representerats. De är antropomorfa djur, helt enkelt, men de framställs sällan med avvikelser som bryter från detta.
 
Ja, ska man generalisera lite kring hur illustrationerna framställts så har ju just det här med konstiga djurmutanter sällan representerats. De är antropomorfa djur, helt enkelt, men de framställs sällan med avvikelser som bryter från detta.

Det var väl ett grundläggande designval f.om. Genlab Alpha - man ville lyfta fram de djurspecfika (eller kanske snarare djurstereotypa) dragen, snarare än att luta sig åt att de är mutanter, och kaotiska. Det blev mer lika Drakar och Demoners djurfolk. Vilket jag känner förtog en del av charmen.

Jag älskade hur det var i Mutant 1, där man slog fram sina grundegenskaper och fick sedan bestämma vilket djur det passade bäst som - eller spela en tanig björn eller massiv iller. DET är mutant för mig.
 
Last edited:
Jag uppskattade att det var en värld som gick att sätta sig in i utan att behöva vara så insatt i det äldre Mutant och Undergångens Arvtagare. Det gick snabbt för gruppen att greppa grundkonceptet med djurmutanter i sekelskiftesmiljö.
Saker som "etterbestar" (som inte finns beskrivna annat än med statistik) och andra koncept var bara förvirrande.
Men vi kom in i den lite märkliga världen allteftersom, med den kunskap om Mutant år noll som vi kände till sedan tidigare.
 
Back
Top