Nekromanti Varför tror vi att vi spelar annorlunda/bättre i grupper med jämnare könsfördelning?

[kloptok]

Min upplevelse är att skillnaden i de olika 100%-snubb-grupperna jag spelat med är mycket större än skillnaden mellan dessa och de grupper där det varit kvinnor med och spelat. Det som inte är "tillåtet" (t.ex. mer känslomässigt spel) i en grupp jag spelar med, där vi känt varandra sedan barnsben och det sociala kontraktet är satt i sten sedan många år, är vanligt förekommande i andra grupper jag spelar med, oavsett könssammansättning. Hur spelandet blir handlar så mycket mer om gruppens sammansättning och spelarnas inställning till spelet.

Jag jobbar väldigt hårt i mitt liv på att inte förvänta mig att personer jag träffar ska agera på ett visst sätt utifrån vilket kön de har, var de kommer ifrån, vilken färg de har på huden, vilka sexuella preferenser de har eller motsvarande. Därför skulle jag vara väldigt ointresserad av att ta in fler kvinnliga spelare för att tillföra någon sorts "kvinnligt" perspektiv.

 

[Magnamund]

Min personliga erfarenhet av att ha med minst en tjej i ett spelgäng med grabbar (innan nuvarande grupp var det drygt 20 år sen jag spelade rollspel) är att grabbarna skärper till sig en smula. De skär ned på de barnsliga skämten för att inte framstå som just barnsliga, lämnar kobolden bakom sig, eftersträvar mer rollspel än rullspel, fokuserar mer på karaktärer och story än på att kötta och jaga xp. De anstränger sig mer för att vara seriösa än annars för att inte göra bort sig.

I min nuvarande spelgrupp är det en tjej med men hon säger inte mycket trots uppmuntran. Tyvärr.

 

[RasmusL]

Min personliga erfarenhet av att ha med minst en tjej i ett spelgäng med grabbar (innan nuvarande grupp var det drygt 20 år sen jag spelade rollspel) är att grabbarna skärper till sig en smula. De skär ned på de barnsliga skämten för att inte framstå som just barnsliga, lämnar kobolden bakom sig, eftersträvar mer rollspel än rullspel, fokuserar mer på karaktärer och story än på att kötta och jaga xp. De anstränger sig mer för att vara seriösa än annars för att inte göra bort sig.

Jag har hört många, många liknande vittnesmål och det är ju egentligen väldigt märkligt hela grejen. Skärper man sig för att det är en "tjej" eller för att det är någon man inte upplever sig känna lika väl som resten av gruppen? Är det bra att folk "skärper" sig? Det låter en aning påtvingat?

I min nuvarande spelgrupp är det en tjej med men hon säger inte mycket trots uppmuntran. Tyvärr.

De tysta lirarna återfinns som tur är bland alla genus

 

[Tell]

...därför att de flesta aktiviteter fungerar bäst med 60/40 könsfördelning, oavsett dominant kön?

Minimerar groupthink, korrigerar de värsta tendenserna hos båda socialiseringslinjerna, skapar större utrymme för kreativitetet och gränsöverskridande, och öppnar för asociala(-iserade) beteenden. Tjejarna får vara manhaftigare, killarna mindre manhaftiga.

 

[Cissi]

Jag tror inte att det har så mycket med kön att göra, snarare var man kommer ifrån (utbildning, ålder och lite sånt). I mitt eget fall tror jag att det påverkar grupperna jag spelar med mer att jag är socionom än att jag är kvinna och det finns större likhetet mellan mig och den manlige socionomkollegan i samma grupp än mellan mig och den kvinnliga biologen som tidigare var med i vår grupp.

 

[Mundo]

Jag har hört många, många liknande vittnesmål och det är ju egentligen väldigt märkligt hela grejen. Skärper man sig för att det är en "tjej" eller för att det är någon man inte upplever sig känna lika väl som resten av gruppen? Är det bra att folk "skärper" sig? Det låter en aning påtvingat?

Nä jag tror det är logiskt. Pojkarna har lekt med pojkarna i förskola, skola och fritids. Flickorna har lekt med flickorna i förskola, skola och fritids. Plötsligt kommer en flicka med i pojkleken och då vill pojkarna inte att hon ska tycka att de är en fjant. Flickor har ända sedan pojken var en liten trall alltid varit lite mer 'mogen' än vad pojken var, lite mer vuxen. Lite mer av anledning att skärpa sig när de är med i leken.

Besök en förskola eller ett fritids och se hur pojkarna leker när de leker själva och jämför sedan med hur två pojkar leker med två flickor. Det betyder inte att alla pojkar är vilda och alla flickor är rara och söta. Det betyder bara att i den kultur som vi har så är det vanligare att när flickorna ska vara med så "skärper" pojkarna sig.

Vår kultur kanske växer ur det en dag.

Sen är det ju än mer logiskt att om man bara lirar med "gänget" som man känt sen barnsben så blir det lite lösare, lite annorlunda än om man plötsligt tar in en eller två nya spelare, oavsett om de har snopp eller snippa.

 

[Mutanten]

Jag tror inte att det har så mycket med kön att göra, snarare var man kommer ifrån (utbildning, ålder och lite sånt). I mitt eget fall tror jag att det påverkar grupperna jag spelar med mer att jag är socionom än att jag är kvinna och det finns större likhetet mellan mig och den manlige socionomkollegan i samma grupp än mellan mig och den kvinnliga biologen som tidigare var med i vår grupp.

Jag tycker att ditt påstående talar emot feministernas åsikter om könsrollernas betydelse. Tänk om det är så att "utbildning, ålder och lite sånt" har tusen gånger större betydelse också utanför rollspelet än vilket kön människor har?

Själv tror jag att kön har betydelse men inte nödvändigtvis störst betydelse och framförallt inte ner på individnivå alla gånger.

Jag vill också ha en tjej i "min" spelgrupp. Mocklis er som får spela rollspel med tjejer.

Jag upplevde att grupper med killar i skolan hade en hård och ganska rå machojargong och att killarna mjuknade väsentligt om gruppen blandades ut med några tjejer. Om det beror på arv, sociala faktorer eller vad vet jag inte men klart är att killarna "taggade ner" om det kom in några tjejer i gruppen. Det är min erfarenhet iaf.

Nu slog det mig. En kille i spelgruppen jag var med i när jag var tonåring var hårdrockare. Han skydde allt vad pop hette som pesten. Sedan blev han tillsammans med en tjej. Efter ett par månaders förhållande med tjejen så berättade han för oss hur fantastisk Michael Jackson var som artist. Haha. Att vi inte smällde av.

 

[obak]

Vi snackade om detta på klubben idag, om att vi borde försöka annordna en tjejkväll och få med våra respektive att spela rollspel. En av killarna hade nämnt att vi spelade dungeons and dragons för sin tjejj och hon hade nästan garvat ihjäl sig. Jag har legat på min sambo ett par månader om att åtminstone prova men hon tycker dels att det är jobbigt om hon är den enda kvinnan vid bordet, dels så spelade vi lite Hero quest och det första hon sa var "Men, det här är ju ett killspel!".
En av gubbarna nämnde att jargongen nog skulle bli lite bättre med några fruntimmer på klubben, han arbetar själv innom verkstadsindustrin och tyckte sig sett en tydlig nedgång av antalet "runka med en hamster" -skämt sedan det kom några damer till arbetsstyrkan.
Om två veckor är det iaf. Vårt årliga fylleslag och den här gången skall det tydligen komma ett par lökar till korvsoppan, får se hur det urartar.

 

[Mutanten]

En av killarna hade nämnt att vi spelade dungeons and dragons för sin tjejj och hon hade nästan garvat ihjäl sig.

Rollspel var och är en hobby av och för nördar. Det är bara att tugga i sig. Det hjälper inte mycket att precis som 1%-arna prata om "klubben" när det är en rollspelsklubb och inte en MC-klubb det handlar om.

Jag undrar varför tjejerna tycker det är så viktigt att inte vara ensam tjej i spelgruppen. Om de nu tycker det men det verkar ju så. Men det kanske är en fråga för en annan tråd än den här.

 

[Magnamund]

Jag har hört många, många liknande vittnesmål och det är ju egentligen väldigt märkligt hela grejen. Skärper man sig för att det är en "tjej" eller för att det är någon man inte upplever sig känna lika väl som resten av gruppen? Är det bra att folk "skärper" sig? Det låter en aning påtvingat?



De tysta lirarna återfinns som tur är bland alla genus

Min erfarenhet är att killarna skärper sig för att inte framstå som för barnsliga och omogna. De tjejer jag spelat rollspel med har varit mer intresserade av storyn, stämning och rollspelande (i betydelsen att verkligen spela en karaktär) än av det rent speltekniska, tärningsrullandet, crit-tabeller, xp, leveljagande, strid och optande av karaktärernas stats.

Andra har säkert andra erfarenheter.

 

[chrull]

Jag har hört många, många liknande vittnesmål och det är ju egentligen väldigt märkligt hela grejen. Skärper man sig för att det är en "tjej" eller för att det är någon man inte upplever sig känna lika väl som resten av gruppen? Är det bra att folk "skärper" sig? Det låter en aning påtvingat?

Det här är ju något som är tydligt att det händer med vissa personer oavsett om det är kring spelbordet, i mötesrummet eller runt bordet på krogen (och avsett av vilket kön den nyss homogena gruppen bestod). Och i vissa fall verkar det handla om att inte verka grabbig, i andra fall om att inte verka tjejjig och i ytterligare fall om att verka ball och stöddig. Bara i de mest extrema fallen har jag sett att det påverkat det faktiska spelandet i någon märkbar riktning (mötet och krogkvällen kan däremot helt byta riktning).

 

[Cissi]

Jag har läst den här tråden uppifrån och ner två gånger nu och upptäcker att mina upplevelser egentligen inte har speciellt mycket bäring. Jag tycker aldrig att spelgrupper har förändrats speciellt mycket från det att vi startade spela och tog in en tjej (till) men eftersom jag hela tiden varit där så har ju min grupp hela tiden haft en tjej med. Så jag kan inte jämföra med hur det var innan eller mina kompisars erfarenhet av att spela i en mycket med homogen grupp.

Men jag har några reflektioner.

Jag har aldrig känt mig utsatt i en spelgrupp med mig själv och endast killar, ibland har det varit ganska grova skämt och stämningen har varit väldigt grabbig så förstår känslan hos tjejer som inte vill vara ensamma, speciellt om hon inte känner killarna sedan innan och kanske inte riktigt vet vad rollspel innebär.

Att tjejer drar in sex mer än killar handlar nog som många skriver om att dels så öppnar det dörren för sex när gruppen inte längre består av endast kobolder och riddare men framförallt så ska ni killar som har tjejer som vågar spela ut sexscener och dra in sex i spelet känna er lite stolta. Då har ni varit med och bidragit till att hon vågar röra sig in på det området och det är positivt.
Å andra sidan så kan tjejen kanske tro att det är det hon ska göra så det finns även en vinst i att fråga varför hon drar in sex i spelet, för att det är kul och spännande eller för att hon tror att gruppen förväntar sig det av henne.

Sen håller jag med Magnamund, i alla fall för min egen del. Jag tycker att det speltekniska faktiskt kan kvitta. Det finns ett spänningsmoment i att rulla tärningar ibland men sen... jag är en värdelös Power gamer för jag kommer alltid att plocka på mig förmågor eller karaktärsdrag som jag tycker är roliga eller spännande före att försöka matcha ihop dem för maximalt levlande. I det spel jag spelat mest, DoD, har jag efter tio års spelande fortfarande inte lärt mig träfftabeller, höjningskostnader osv osv. Så för min del så stämmer det Magnamund skriver perfekt. Sen har jag tjejkompisar som är vassare än majoriteten killar jag känner i hobbyn när det kommer till att förstå och utnyttja spelsystemen till sin fördel.

Jag har spelat i en ren tjejgrupp också. Och om ni killar tror att det var mjukt och fluffigt och "tjejigt" (vad nu det är) så kan jag säga att ni har fel. Det var gore och blod och våldsamt sex, backstabbing och vilda fighter. Den gruppen var nog den hårdaste rent spelmässigt som jag spelat i. På ett sätt tror jag att tjejer kan ha ett behov av att få utlopp för såna här tankar och fantasier då vi faktiskt blivit uppfostrade med att det inte är "tjejigt" att fundera på hur man snittar någon med ett tvåhandssvärd eller spränger dörrar. "Det är faktiskt ganska omoget, faktiskt. Men Guuuu va fin du är i håret! Du har samma frisyr som Emma i Spice Girls! Eller huuuuur!? iiiiiii...." Ursäkta raljerandet.

För mig har det varit fantastiskt att hitta ett forum där jag faktiskt kan få utrymme att vara mer än en kvinna som ska göra kvinnliga saker och det lilla som jag kräver av en spelgrupp med killar är att de lyssnar på mig om jag tycker att något är jobbigt (sexuellt våld in game jag inte har kontroll över tex) och inte försöker lägga omkull min RP (om jag spelar en kvinna) hela tiden utan faktiskt respekterar mig och min RP som personer.

 

[Eksem]

Mång resonemang i den här tråden förs som om folk nyss lämnat högstadiet (killar som inte vill verka löjliga inför de snabbare mognande tjejerna, et al); men jag är rätt säker på att medelåldern i den här tråden är närmare 30 än 15.

 

[RasmusL]

Mång resonemang i den här tråden förs som om folk nyss lämnat högstadiet (killar som inte vill verka löjliga inför de snabbare mognande tjejerna, et al); men jag är rätt säker på att medelåldern i den här tråden är närmare 30 än 15.

Det där var faktiskt rätt drygt skrivet av dig även om det var en aning förtäckt. Kan du inte berätta lite snällt och pedagogiskt om vad det är du upplever vara fel/rätt/konstigt istället?

 

[Eksem]

Att det är faktorer som kanske är relevant när man är kiddas men inte borde ha någon vidare impact när man är vuxen, vilket en överväldigande majoritet av det här forumet och den här trådens deltagare är.

 

[RasmusL]

Att det är faktorer som kanske är relevant när man är kiddas men inte borde ha någon vidare impact när man är vuxen, vilket en överväldigande majoritet av det här forumet och den här trådens deltagare är.

Det är ju i sig lite spännande. När vi är riktigt små finns inga skillnader, skolgången påtvingar oss upplevda skillnader men när vi är vuxna förväntas vi genomskåda utbildningssystemets lögner? Jag är nog rätt mycket inne på den linjen iaf.

 

[Mutanten]

Jag har spelat i en ren tjejgrupp också. Och om ni killar tror att det var mjukt och fluffigt och "tjejigt" (vad nu det är) så kan jag säga att ni har fel. Det var gore och blod och våldsamt sex, backstabbing och vilda fighter.

Backstabbing är något av det "tjejigaste" jag vet. Sex är du själv inne på att det är lite typiskt tjejer i rollspel även om du inte explicit nämner våldsamt sex.

Jag väljer rollspel i sex framför sex i rollspel om jag måste välja.

 

[Mutanten]

Det är ju i sig lite spännande. När vi är riktigt små finns inga skillnader, skolgången påtvingar oss upplevda skillnader men när vi är vuxna förväntas vi genomskåda utbildningssystemets lögner? Jag är nog rätt mycket inne på den linjen iaf.

Jag är nog rätt mycket inne på linjen att det är biologiskt och att skilnaderna infinner sig i framförallt förpuberteten av framförallt biologiska skäl. Barn är inte samma barn när de är riktigt små som de är några år senare. Det händer ganska mycket i en människa från det att hon föds till dess att hon är vuxen och framförallt några år däremellan. I puberteten slår skillnaden mellan män och kvinnor till med full kraft. Därefter är sig "ingenting" likt mellan könen om det någonsin har varit det.

 

[RasmusL]

Jag är nog rätt mycket inne på linjen att det är biologiskt och att skilnaderna infinner sig i framförallt förpuberteten av framförallt biologiska skäl. Barn är inte samma barn när de är riktigt små som de är några år senare. Det händer ganska mycket i en människa från det att hon föds till dess att hon är vuxen och framförallt några år däremellan.

Ja. Jag upplever att sociala modeller har mer som talar för dem än medicinska när det kommer till hur vi formas som människor. Båda varianterna är givetvis legitima och jag tror att vi kan komma till spännande slutsatser både var och en för sig och genom att diskutera och kombinera våra metoder men så långt som att sammanföra våra grundläggande axiom tror jag inte att vi kan nå. Jag respekterar ditt sätt att se på saken men drar andra slutsatser från andra data via andra metoder.

 

[chrull]

Mång resonemang i den här tråden förs som om folk nyss lämnat högstadiet (killar som inte vill verka löjliga inför de snabbare mognande tjejerna, et al); men jag är rätt säker på att medelåldern i den här tråden är närmare 30 än 15.

Trots det finns det ju gott om vuxna pojkar som tror att ett mötesrum med bara snubbar går att behandla som det är omklädningsrummet hos ett fotbollslag med 15-åringar och det brukar upphöra såfort det inte längre är bara snubbar i rummet.

Jag ser det nog oftare på andra ställen än kring spelbordet dock, men det kan bero på rätt mycket annat än vad som ligger på bordet.


(men jag håller med dig egentligen)