Nekromanti Varför är rollspel som sex?

Wilmer

Hero
Joined
9 Jan 2005
Messages
1,086
Location
Grindmaiden
kranks tråd om att tappa glöden påminde mig om en tråd jag tänkt starta länge: varför är rollspel som hobby så likt sex? Eller är det bara min erfarenhet?

Särskilt förhållandet SL-spelare, många spelare vill liksom att "saker bara ska hända" istället för att man tar tag i saker och säger "nu gör vi så här och så här för det kommer att bli roligast".

Att föreslå rollspel helt spontant brukar också kännas lite genant, smutsigt på något vis. Liksom, det ska inte ske mitt i skogen utan man ska kunna mysa i källaren när mörkret fallit på.
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,615
Location
Rissne
Intressant!

Jag driog ju själv jämförelsen till barnfamiljer som känner att sex tar för mycket tod och att de inte orkar ha sådär fantastiskt sex jämt, att förväntningarna skruvas upp etc, och att det kan botas med "slarvsex" enligt nån tidning jag läste - och att detta borde gälla rollspel också.


Jag tror att det handlar om att rollspel är en ganska intim sysselsättning, där det gäller att känna varandra, vara försiktiga, respektera varandras gränser och upplevelse, och om att utelämna sig själv, visa upp sidor av sig själv man kanske inte ser i vardagen.
 

chrull

Stockholm Kartell
Joined
17 May 2000
Messages
8,418
Wilmer said:
Särskilt förhållandet SL-spelare, många spelare vill liksom att "saker bara ska hända" istället för att man tar tag i saker och säger "nu gör vi så här och så här för det kommer att bli roligast".
Får stå för din spelgrupp och ditt sexliv. Kommunikation om hur man vill ha det kan hjälpa i bägge fallen.

Wilmer said:
Att föreslå rollspel helt spontant brukar också kännas lite genant, smutsigt på något vis. Liksom, det ska inte ske mitt i skogen utan man ska kunna mysa i källaren när mörkret fallit på.
Att det skulle ske i en spelgrupp kan jag känna igen mig i, men det där med spontant handlar oftast mest om folk som säger "nej, inte en spontan vi-vet-inte-vem-som-ska-spelleda-vad-kväll igen".

Spontant rollspel suger oftast.
Spontant sex gör det inte.
 

Wilmer

Hero
Joined
9 Jan 2005
Messages
1,086
Location
Grindmaiden
Får stå för din spelgrupp och ditt sexliv. Kommunikation om hur man vill ha det kan hjälpa i bägge fallen.
Det var som sagt ett problem tills jag körde över alla inblandade och de märkte att allt blev roligare när jag fick bestämma! Men jag undrar hur vanligt det är och varför isåfall, även om krank nog dödat tråden genom att hitta ett bra svar.
 

2ma2

Veteran
Joined
17 Oct 2005
Messages
71
Den meningen lät ganska BDSM, men har man visioner så ska man gärna tvinga på dem på ont anande spelare. Lyhördhet för deras respektive vilja är bra, men att klart gå ut med vilken typ av spelande som kommer att ske och göra karaktärer därefter är bara sunt. När ett äventyr barkar åt helsike beror det oftast på konflikterande visioner. Gör du en deckargåta kan en actionsugen spelare måla in dig i ett hörn. Och om du gjort en fin grotta späckad med monster och fällor kan en spelare som maxat sina sociala färdigheter, att vilja spendera all speltid i staden du bara lade dit som en fond att starta i.

Att däremot gå ut och förklara sin vision för ett samlag kan vara ganska dödande för passionen. Kommunikationen är betydligt mer subtil i det fallet.

Att rollspela sex, inte i sängkammaren, utan vid spelbordet, är också ett tveeggat svärd. Ren erotik kan sällan gestaltas, utan det reduceras till buskishumor eller ett tärningsslag (Vad har du i Charisma + Empathy?). Detta eftersom få spelkompisar är så bekväma med varandra, sin sexualitet eller både och, att de kan gestalta händelserna utan att behöva distansera sig från det. Humor är en försvarsmekanism i detta fall, och om du som spelledare märker att sexuella influenser väcker mer skämt än andra ämnen kan det vara en god idé att lämna den biten till förmån för annat.
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,615
Location
Rissne
2ma2 said:
Att däremot gå ut och förklara sin vision för ett samlag kan vara ganska dödande för passionen. Kommunikationen är betydligt mer subtil i det fallet.

Att rollspela sex, inte i sängkammaren, utan vid spelbordet, är också ett tveeggat svärd. Ren erotik kan sällan gestaltas, utan det reduceras till buskishumor eller ett tärningsslag (Vad har du i Charisma + Empathy?). Detta eftersom få spelkompisar är så bekväma med varandra, sin sexualitet eller både och, att de kan gestalta händelserna utan att behöva distansera sig från det. Humor är en försvarsmekanism i detta fall, och om du som spelledare märker att sexuella influenser väcker mer skämt än andra ämnen kan det vara en god idé att lämna den biten till förmån för annat.

Eller så ser man det som sin samhälleliga plikt att fixa till sina töntiga rollspelspolare så att de slutar fnissa så snart nån säger "kuk". I vår grupp har vi haft lite för många trumatiska gruppvåldtäkter och liknande för att bekommas sådär jättemycket, så vi går snarare åt andra hållet - det blir pornografiskt.
 

2ma2

Veteran
Joined
17 Oct 2005
Messages
71
Missförstå mig rätt, jag brukar sända mina stackars medspelare ned i perversionens mörker. CoC, WoD, ja tillochmed Trudvang har fått en släng av provocerande erotika. Men jag är också lyhörd för när ämnet blir för påträngande för att det fortfarande ska bli underhållande. Det är definitivt INTE vår samhällsenliga plikt att fixa till "töntiga" polare. Men jag vill heller inte undvika mörkare aspekter av sex, som det är närmast praxis att göra på lajv.

Att som orch släpa in en piga i skogen och gruppvåldta är ganska meningslöst - ett uttryck för snedvriden humor allena, och det kan vi gott vara utan. Att som orcher slå ihjäl alla män och våldta alla kvinnor och barn i en by - det är psykologisk krigsföring, ett uttryck för brukande av makt och förnedring av fienden. Som att doppa pungen i munnen på fallna fi. Handlingen i sig är ointressant medan motivet bakom lyfter frågan och gör den mer otäck. Och när våra mörka aspekter lyfts fram, det är då många retirerar till humorn för att klara av situationen. Även förövarna.

Ett utmärkt exempel från (den utmärkta?) filmen "Ichi the Killer": Ichi bevittnar en gruppvåldtäkt. Han ingriper inte, trots bedjanden från flickan. En av våldtäktsmännen ser honom, och även att han faktiskt får erektion av det som händer. Det här är ett pikant dilemma som är intressant att spela på. Skillnaden mellan "god" och "ond" suddas ut när mörka aspekter finns, likväl som de goda, inom oss. Ichi vill ingripa, men han vill också göra dem sällskap i gruppvåldtäkten. Som en kommisarie på roteln för sexualbrott som blir upphetsad av de utsatta kvinnornas berättelser.

Den dualiteten behöver inte handla om sex. I rollspel handlar den allt som oftast av våld. Min poäng här är något diffus. Det jag vill peka på är att även om den sexuella aspekten av mänskligheten är god uppsjö av spel så finns dualiteten inom så mycket mer. Du har spelare A, som bevittnar en våldtäkt. Du berättar att han får erektion av det. Om spelaren börjar skruva på sig, eller meddelar hur han "klubbar ned förövarna med sin svullna lem", har spelet glidit från underhålling till psykoterapi - och dit ska man fanimej inte komma. Det finns andra dualiteter att använda, men som Tarantino sa: "Om man blandar in sex och våld, så försvinner allt annat" (paraphrasing). Eftersom brutalt övervåld är något vi aldrig kommer i kontakt med i våra vanliga svensson-liv, är det en säker aveny att traska ned för.

Inget ont menat. De flesta gillar sex. De har det ensamma eller i sällskap med andra. En del gillar hjälpmedel, andra gillar det au naturelle. Men alla gillar det inte i sin hobby. Men nivån på ämnen som behandlas inom en spelgrupp är inte baserat på den med minst hämningar, utan på den med mest.

Peace out!
 

Eleas

Hero
Joined
31 May 2000
Messages
855
Location
Malmö
Hm, ett mycket kort inlägg för att vara mig...

Jag håller för det första med om att man måste anpassa sig efter den spelare som har mest hämningar. Min lösning på det problemet är att helt enkelt spela med människor som har ganska lite av den varan.

Sex är laddat, varesig man anser att det borde vara så eller inte. Men sex, eller frånvaron av det, är också en viktig del av livet och av karaktärens inre liv. Jag har märkt att sexuella sessioner som i alla fall delvis spelats ut påverkar spelarens rollgestaltning mer än en scen som bara hafsats över. Själv hade jag snabbt tappat intresset för en kampanj sopm helt hoppat över en så stor del av livet och de mänskliga drifterna. Det skulle kännas som om jag spelade en halv karaktär.

Dock är det viktigaste för mig inte att man spelar sexuella situationer utan _hur_ man gör det. Det är upp till SL och den berörda spelaren att forma en stämning som bäst beskriver det som scenen innehåller, varesig det är ömhet, lust, skräck eller humor. (För humor behöver inte vara att fnissa om någon säger "kuk".) Om man har med en mer privat spelare att göra så kan man låta de andra gå ut ur rummet.

Jag menar inte att allt sex man spelar måste beskrivas med pornografisk nogrannhet dock, men jag vill ändå förmedla en bild av stämningen, platsen och vad som händer och sägs. Det kan visa mycket om de inblandade karaktärerna och utveckla relationerna mellan dem.

Om det sedan skulle pirra lite i kroppen på SL eller spelare så får man hantera det. Vuxna människor (som jag antar att vi kan kalla oss i vår grupp i alla fall) brukar kunna hantera en sexuell frustration och separera den från relationerna i verkligheten. Några av de bättre sexscener jag har spelat har jag fått till med Pendragon, som skall nämnas är någon jag har ett helt platoniskt, nästan broderligt förhållande med privat. Våra karaktärer var tämligen frustrerade, förälskade katoliker, och kampen mellan deras drifter och deras övertygelser var ganska viktig för hur vi spelade just den perioden när de var nya i sitt förhållande.

Ok då, det här blev inte så kort.

//Alva
 

Vavva

Swordsman
Joined
26 Jan 2001
Messages
529
Location
Malmö
ARGH, fel användare!

Man ska kolla vem som är inloggad innan man skriver. Inlägget ovan av Eleas är alltså egentligen mitt...

//Alva - slarvmaja
 
Top