Nekromanti Var går gränsen för rollspel?

[tdh]

Jag håller på med ett projekt. Eller ja, flera projekt, men just nu tänkte jag bara fokusera på ett av dem.

* Det använder en spelplan, med rutor och grejer.
* Du spelar en människoliknande karaktär.
* Karaktären har något i stil med egenskaper/färdigheter/förmågor.
* Karaktären formas efter yrke, samt utvecklas med erfarenhet.
* Det finns en "spelledare" som styr allt annat.
* Det finns äventyr, men de utspelas alltid på brädet.
* Mellan äventyr kan man handla, träna etc.
* Det är väldigt mycket dungeon crawl över det hela.
* Det kommer finnas riktlinjer för lättare rollspelande.

Har jag gjort ett rollspel eller ett brädspel? Äventyrsspel kanske man bör kalla det, kort och gott.

Rollspelsbiten är inte lika ingående som den i exempelvis Warhammer Quest, men samtidigt så har du större kontroll över din karaktärs utveckling här och kan forma den mer efter vad du vill att den skall vara. Det kommer även finnas konversationsmallar (typ) åt spelledaren (annat namn i spelet, vet ej?) i de fall karaktärerna möter icke-fientliga varelser i spelet. Må så vara att det är simpelt och inte alltför vanligt, men ändå.

Slänger mest ut det här för synpunkter, tankar och funderingar - dels kring om det är ett rollspel, och dels kring vad jag bör presentera det som? Jag är själv inte helt säker.

 

[Krille]

"Har jag gjort ett rollspel eller ett brädspel?"

Kan man kalla friform för rollspel så kan man även kalla det här för rollspel.

 

[PAX]

För min egen del så började jag tänka på de första tafatta äventyren vi spelade med Drakar och Demoner någon gång i slutet av 80-talet. Det du beskriver är ungefär vad vi spelade då. Det blev mycket pappfigurer på spelbordet som klampade omkring på rutade pappgolv. Det var rollspel då och vi hade jäkligt kul...

Men idag ställer jag nog högre krav på vad som är ett rollspel. Åtminstone för att det skall finnas en chans att jag spelar det över huvud taget. Jag vill ha en rollfigur med väl bearbetad bakgrund, egenskaper och personlighet vilket kan ge mig något att rollspela efter. Likaså ställer jag nog högre krav på själva äventyret eller kampanjen. Att springa runt i korridorer och bekämpa monster förekommer ju naturligtvis fortfarande men det är inte den stora delen av rollspelet. Bara en kul sak som inte får upprepas alltför ofta.

Du har nog gjort något i mitten som rent av kan vara mycket retro.

 

[tdh]

Den naturliga följdfrågan blir då förstås om det här då är ett brädspel med lite rollspelsaktiga inslag, och om det då automatiskt blir ointressant?

 

[PAX]

Jag tror nog inte att det blir ointressant. Snarare tvärtom. Många spelbolag har ju skapat brädspel med rollspelsinslag som en inkörsport till deras rollspel. Spelvarianten finns ju redan menar jag.

Förövrigt så var det ett bra tag sen sist jag spelade ett spel som kräver en spelplan på bordet.

 

[Rising]

Jag har någon gång beskrivit bordsrollspel såsom "man säger både vad ens karaktär säger, och vad den gör" för att kunna separera lajv och en del rollgestaltningslekar från bordsrollspelshobbyn.

Det här låter ganska mycket som ett avancerat brädspel. Doom, Space Hulk, och... Heroquest(?) har alla en spelledare och karaktärer med individuella egenskaper.

Jag skulle personligen inte kalla det för rollspel, utan mer peka på likheterna med andra individfigurspel. Kanske kalla det för brädspel, helt enkelt.

I vilket fall som helst så låter det intressant. Jag gillar den här typen av spel mycket, och är särskilt intresserad av just Doom (av de spel jag räknat upp ovan) - då det i mitt tycke har en del mekanismer som verkar bidra till att det både kan bli skitspännande första gången man lirar ett scenarie, men att det också kan finnas ett högt återspel-värde, då det ser ut att finnas många strategier att förfina mellan spelomgångarna och ett högt inslag av slumpmässiga förutsättningar som gör att varje speltillfälle bör kunna bli väldigt olika.

Så... även om jag inte skulle kalla det för rollspel så är det ändå ett spel som direkt gör mig nyfiken och sugen på att veta mer.

 

[Snow]

Doom

vad är det för spel? jag gjorde en liten sökning på boardgamegeek men fick inget entydigt svar.

Du menar inte Space Hulk tror jag... kanske Space crusade. Är det bra? Jag är lite nyfiken

EDIT: Doom, The boardgame... var ju ganska uppenbart eg

 

[Gordeg]

Har jag gjort ett rollspel eller ett brädspel? Äventyrsspel kanske man bör kalla det, kort och gott.

Äventyrsspel är nog ett bra namn eftersom det är en hybrid med tanke på hur rollspelen ser ut idag.

Jag tror inte att ditt spel konkurrerar med varken brädspel eller rollspel, utan snarare med dataspel i RPG-genren. Jag tycker att den har sortens spel blivit mindre vanliga i takt med att dataspelen gått från att vara fula till att bli snygga. Eller är det bara jag som är okunnig om rollspelsbrädspel?

Gordeg

 

[Snow]

Är reglerna strikta? kan man göra mer än tre sorters handlingar (Gå/Slå/Skjuta)?

Kan man säga till spelledaren att man kravlar under en hög med skräp för att gömma sig för monstret?
Finns det alternativ till att slakta allt och alla, typ att förhandla med monster?
Dvs måste spelledaren vara en människa för att spelet ska komma till sin rätt?
Alternativet är att alla möjliga händelser är uppskrivna i reglerna och det enda spelledaren gör är att bokföra dolda enheter.

Strikta regler -> brädspel
Flexibla regler -> rollspel


En annan synvinkel jag har är om spelet går ut på att någon vinner (över de andra spelarna). Då känns det mer som brädspel än rollspel i mina ögon.

Du är på gränsen men de två grejorna här ovan får dig att dimpa ner på endera sidan tycker jag.

 

[Rising]

Re: Doom

Yeah, Doom the Boardgame. Om ngn är nyfiken så kan de läsa mer här.

Eller så kan jag berätta om de bästa delarna, eftersom den där länken går till ett forum som kanske är svårnavigerat. Det här är godbitarna:

1. I början så får varje marine två kort ur en hög med egenskaper. Det kan vara allt från att man får röra sig längre när man inte skjuter, eller att man får skjuta mer när man står still, eller att man får bättre räckvidd, eller att man gör mer skada i närvidd, eller att man blir medic, eller att man får en sorts ledarskapsförmåga som gör att ens polare blir bättre när de befinner sig i ens närhet. Bara genom de här korten så får man alltså helt olika förutsättningar varje gång, även om man spelar ett scenario man redan betat av.

2. Tärningarna är specialtärningar i olika färger. I grund och botten kan man säga att man slår en tärning som kan, om man har otur, se till att man automatiskt missar, och sedan en massa andra tärningar som alla har angiven räckvidd och skada. Om fienden står utanför den kombinerade räckvidden så har man missat, annars så utdelar man den sammanlagda skadan. Det gör alltså att det blir svårare att träffa fiender på långt avstånd, även fast man kan missa automatiskt på vilket avstånd som helst. Sedan, genom att kombinera tärningar av olika färger så kan man på ett finurligt sätt göra olika vapen starkare/med mer räckvidd än andra utan att det blir särskilt tydligt. Och så, framförallt, så slår man fram både träffchansen och skadan i ett enda slag (inte nog med det, man slår också fram huruvida man förlorar ammunition eller inte).

3. Marinsen kommer i tre färger, och fienderna finns i samma tre färger + en neutral färg. På scenarierna så ser man alla fiender utsatta i deras respektive färger. Om man bara spelar två spelare, med blå och röd marine, exempelvis, så tar man bara med de blå och de röda fienderna, inte de gröna. Man tar däremot alltid med de vita, neutrala fienderna. På så vis så balanseras spelet beroende på hur många man lirar, och man kan spela med två marines på hela tre olika sätt.

4. Det finns många finurligheter i scnarierna. När varje area öppnas (man kan inte se vad som finns bakom en dörr förrän man öppnat den) så läser spelledaren en liten rumsbeskrivning. Särskilda händelser kan också utspelas om marinsen gör vissa saker. Typ, om någon slutar sitt drag på samma ruta som den liggande professorn så får de prata med honom och ta den röda nyckeln som han håller i sin hand - sådana grejer. I det första scenariet finns det både ett fällrum där en massa spindlisar kan komma nerdimpandes från taket och en stackars kemist som håller på att slitas i stycken av diverse zombies. Varje drag förlorar han en wound, och efter tre wounds så dör han. Marinsen måste döda fienderna och prata med honom innan det sker för att få veta lösenordet till den BFG som ligger på annat ställe i basen. Ska man satsa på att rädda honom, eller tjänar man mer på att ta den snabbare och säkrare vägen genom banan?

5. Det finns en hel del skoj bland spelledarens kort också. En av mina favvosar var möjligheten att stänga en dörr bakom en marine som just gått in i en ny area - och se till att dörren förblir stängd hela rundan. Det kan nog bli rejält svettigt om det väntar snabba, farliga saker på andra sidan!

Osv. Jag tycker kanske att det är lite synd att det handlar om Doom 3 då jag tycker att Doom 2 eller första Quake är häftigare spel, men jag tycker ändå att det ser bra ut.

 

[wilper]

Det låter som Hero Quest, vilket är ett brädspel.

 

[Jocke_898]

Alla har ju sin egen grund för vad gränsen går för rollspel och vad gränsen inte går.. Alla har ju nästan i någon form i alla fall haft något med rollspel att göra.. Om inte filmer, datorspel eller klassiska rollspel son DoD och Eon... MEn för mig så måste jag säga att... Innehåller inte rollspelet dvärgar alver monster å dylikt så känns hela situationen inte riktigt äkta... I och för sig så finns även neotech... Men

I alla fall så bräd spel kan ju kallar ett sorts rollspel.. För den gamla klassikern dragborgen är ju ett rollspel i sig.. Så därför tycker jag i att spelet du skapat är ett rollspel mera än ett brädspel.. torts att det bygger på de simpla principerna för ett normalt brädspel

 

[tdh]

Re: Doom

Verkar vara ett ganska kul spel. Köpt i Sverige?

 

[Snow]

Re: Doom

jag var inne i min lokala spelaffär igår och de hade precis fått in lådorna... 599:-

 

[tdh]

Välsaltat, men värt det...? (NT)

NT = No Text

 

[tdh]

Lite att fundera på, onekligen. Inte för att jag vill göra endera typen av spel, utan för att jag är nyfiken på vad jag skall kalla det hela till slut.

Det här sammanfattar det hela rätt bra tycker jag själv:

Kan man säga till spelledaren att man kravlar under en hög med skräp för att gömma sig för monstret?

I mitt fall, nej - inte om inte äventyret statuerar att det går att göra. Däremot så finns det inslag i spelet - objekt om man vill - som går att interagera med enligt givna regler. (Visserligen skulle skräpet ovan kunna vara ett sådant interaktionsobjekt...) Tolkningarna är hållna på ett minimum, helt enkelt.

Nåja, tack för alla intressant svar!