Vampire V5, Skymning över Chicago, DEL 2, "En Sabbat ibland oss" – Soloäventyr

Skymning

Nattens barn
Joined
3 Feb 2020
Messages
144
Vampire V5, Skymning över Chicago, DEL 2, "En Sabbat ibland oss" – Soloäventyr

Här fortsätter mitt soloäventyr i Vampire.

För att läsa del 1, och för min karaktärs bakgrund och rollformulär, se länk:
https://www.rollspel.nu/threads/75165
 
Last edited:

Skymning

Nattens barn
Joined
3 Feb 2020
Messages
144
SKYMNING ÖVER CHICAGO, DEL 2, "EN SABBAT IBLAND OSS"

SCEN 1
Primära Threads: Crooks Boon
Sekundära Threads: Stalker, Skuld till Jesse Tucker
Chaos Factor: 5 //CF börjar alltid på 5.//
Health: 5
Willpower: 5
Humanity: 7
Hunger: 2 //Jag slår 1d4 för att avgöra vilken hunger jag ligger på när äventyret börjar.//

Datum: 2019 12 18, Onsdag
Tid: 18.12
Plats: Fulton River District, hemma

//Varning för vuxet innehåll!//

En vecka kvar till jul. Jag har inte hört ett knyst från Camarilla eller Charlene på flera veckor. De behandlar mig lika kallt som vintervädret, lika kallt som isen på Chicago River. Jag träffar inga andra vampyrer, inte ens Anarchs. Det är som om jag inte existerar.

Utanför mitt fönster viner vinden och små, hårda snöflingor virvlar runt i förvirrade mönster. Överallt lyser juldekorationer upp det vita snötäcket. Rött, blått, grönt och gult. Jag hör alkoholiserade jultomtar som tigger pengar och plingar med sina klockor, och grupper av ungdomar som sjunger julsånger.
På gatan nedanför är det snökaos. Bilar köar och tutar, chaufförer skriker. Människor halkar och slår sig, och jag ser några idioter som tror att det går att cykla i 20 centimeter tjock snö. Barnfamiljer är på väg hem efter aktiviteter och julklappsshopping, affärsmän är på väg ut för att ta en öl, och städpersonal och nattvakter har just klivit upp för att börja sina pass.

"Hur är det?" undrar Michael.
Han bor hos mig nu, vill inte vara någon annanstans än i min närhet. Vill inte lämna min sida. Han måste ha sett hur jag drömmande stirrar ut genom fönstret istället för att arbeta.
"Det är ok", säger jag, men det är det inte alls. Jag vill säga till Michael att jag har tvingat honom att älska mig, att jag har tvingat honom att sluta ta droger mot sin vilja, att jag har tvingat honom att bli min slav. Men Michael skulle bara förlåta mig direkt och förklara att det inte gör något. Vad annars skulle han säga? Han är bunden av mitt blod.
"Jag har städat och tvättat!"
Jag tittar upp mot Michael med rödskimrande tårar i ögonen. "Det behöver du inte", säger jag. "Jag har ju sagt att…"
"Men jag gör det så gärna. Jag vill att du ska ha det bra, att det ska vara fint här. Och jag vet att du hatar att städa."
Något spricker inom mig och tårarna trillar över. Den Michael jag kände skulle hellre ta sitt liv än att städa. "Ok. Tack."
"Men du gråter ju."
"Det är ingen fara."
Jag torkar snabbt bort tårarna, reser mig och slår ihop min lap top. Jag borde egentligen fortsätta att arbeta. Jag håller på att nysta upp en härva med korrumperade bankmän som lurar investerare på pengar. Det går sådär.

Så fort jag kan, skyndar jag in på toaletten för att tvätta av mig blodet. När jag ser min spegelbild brister allt och rött strimmar mitt ansikte. Vem är jag egentligen? En syster? En dotter? Ett monster? Jag vill inte titta mer på mig själv och slår sönder spegeln. Blod och skärvor flyger överallt.
"Natalie!?" skriker Michael och kommer genast inspringande.
"Det gick bra", säger jag och lindar en handduk om handen. "Bara en liten olycka."
"Ok", säger Michael. "Finns det något jag kan…" Men sedan ser jag hur hans blick fastnar på mitt blod. Han får något frånvarande i ögonen. "Vet du vad? Jag städar upp här på en gång…"
När jag lämnar badrummet hör jag hur min bror sitter på golvet och suger på spegelskärvorna.

Jag står inte ut med mig själv längre. Jag måste bort. Bort från mina tankar. Jag tar min ryggsäck och slänger på mig en mörk rock, inte för att jag fryser, men för att vi vampyrer kan bli stela av kyla. Vi har ingen inneboende värme som mjukar upp oss.

Just när jag ska öppna ytterdörren ringer min telefon.
"Natalie Takeda", svarar jag.
"Hej, min sköna", säger en ljus, skärande röst på andra sidan linjen.
Åh, nej, tänker jag. Inte det också…
"Hej, Charles."
"Crook!" säger Crook. "Har jag inte sagt att alla mina vänner kallar mig Crook?"
"Är vi vänner, då?"
"Självklart! Självklart! Ställde jag inte upp när du behövde det?"
"Jo", säger jag. "Men som jag minns var det inte bara en vänskaplig gest. Du sa något om att jag skulle bli skyldig dig en…"
"Ja, just det!" säger Crook. "Vad bra att du nämner det. Jag skulle nämligen vilja att du kommer förbi Steel Horse Lounge så fort som det går. Jag behöver tala lite med dig."
"Jag är precis på väg ut för att…"
"Perfekt!" avbryter Crook. "Då ses vi om en liten stund!"


SCEN 2
Primära Threads: Crooks Boon
Sekundära Threads: Stalker, Skuld till Jesse Tucker
Chaos Factor: 5 //CF ±0.//
Health: 5
Willpower: 5
Humanity: 7
Hunger: 2

Datum: 2019 12 18, Onsdag
Tid: 19.03
Plats: Steel Horse Lounge, Albany Park

//Modifieras scenen? 7. Nej.//

"Något att dricka?" undrar Ina Miller, kvinnan som driver Steel Horse Lounge. Hon har en tomteluva på huvudet och baren är full av ljusslingor och julfiguriner.
"Nej, tack", säger jag.
"En Budweiser", säger Charles. När Ina försvinner bort i den stimmiga baren förklarar han: "Vi är vänner, men hon vet inte vem jag är. Inte egentligen."
"Jag förstår", säger jag.
Jag har fortfarande inte vant mig vid Crooks utseende. Han ser ut som ett brännskadeoffer. Jag växlar mellan att stirra på honom och att inte titta alls.
"Kolla på du", säger Charles och ler. "Det är gratis. För hundrafemtio år sedan skulle de ha tjänat pengar på att visa upp mig på freak shows, men inte nu längre. Nu för tiden ska alla vara så finkänsliga."
Jag tittar bort.
"Oh, den här gillar jag", säger Crook när den blinkande jukeboxen byter låt och börjar spela "Spinning Top" med XTC. Han börjar gunga fram och tillbaka och sjunga med.
"Varför är jag här?" undrar jag och pillar på några kladdiga reklamcoasters som ligger på bordet.
"Rakt på sak."
Jag nickar.
"Du är en fena på grävande journalistik", säger Charles. "Eller hur?"
"Varför tror du det?"
"Bara för att jag råkar vara hundra år gammal betyder inte det att jag inte fattar hur en dator fungerar. Jag skulle inte ens behöva det kasserade SchreckNet för att söka på dig. Det räcker med Google."
"Jag förstår", säger jag. Jag borde ha tagit förgivet att en Nosferatu skulle ta reda på allt om mig. De lever på information. Ja, kanske på blod också…
"Jag behöver utnyttja din expertis", säger Crook och lägger fram en manillafolder på bordet.
Jag öppnar den. Inuti ligger ett suddigt foto och en lapp med ett namn på.

//Är det en kvinna? 50/50. 73. Nej.

Jag slår 1d100 för att ta reda på hur gammal personen är eller ser ut att vara. 52.

Är personen amerikan? 50/50. 43. Ja.

Jag slumpar fram ett namn på en namngenerator och får "John Turner".//

"John Turner" står det på lappen, och fotografiet föreställer en vit man i 50-årsåldern som är på väg ut från en flygplats. Han är bredaxlad och har ljust, nästan vitt hår. Han är klädd i kostym och trenchcoat.
"John Turner?" säger jag och höjer på ögonbrynen. "Låter påhittat."
"Det är det förmodligen också", säger Crook. "Den här mannen anlände till O'Hare International Airport igår vid 24-tiden. Det är den sista plats han har synts till på."
"Ok?" säger jag.
"Jag vill att du ska ta reda på vem den här mannen egentligen är, var han håller till och vad han gör i Chicago. Men jag vill inte att han ska veta att vi kollar upp honom. Låter som något för dig, eller hur?"
"Är han farlig?" undrar jag.
Crook rycker på axlarna. "Utgå från att jag inte har den blekaste aning om vem han är."
"Men du misstänker något?"
Crook rycker på axlarna igen. "Du har mitt nummer. Håll mig uppdaterad."
"Ok", säger jag. Jag har inget annat val än att göra det här. Jag är skyldig Charles en boon, en tjänst för att han hjälpte mig när jag låg illa till.
"En Budweiser", säger Ina och ställer ner ett glas framför Charles.
Innan hon går tar jag tag i hennes arm. "Tack för att du hjälpte mig förut", säger jag.
"Det var så lite", säger Ina. "Jag hoppas allt klarade upp sig?"
"Det gjorde det."
Ina ler och klappar mig på axeln. "Är det säkert att du inte vill ha något? Huset bjuder!"


SCEN 3
Primära Threads: Crooks Boon
Sekundära Threads: Stalker, Skuld till Jesse Tucker
Chaos Factor: 5 //CF ±0.//
Health: 5
Willpower: 5
Humanity: 7
Hunger: 2

Datum: 2019 12 18, Onsdag
Tid: 19.35
Plats: Taxi till O'Hare International Airport

//Jag slår 1d10 mot CF för att se om någonting händer som kommer att modifiera den här scenen. Jag slår 1, under CF. Något oväntat händer. Udda nummer ger en förändrad scen. GME vill att jag ska använda min logik för den troligaste förändringen.

Min tanke var att ta en taxi till O'Hare, och på vägen söka efter John Turner på internet. Är det så att jag hittar något på nätet som ändrar mitt resmål? 50/50. 49. Ja.

För att ta reda på vad slår jag på "Event Meaning: Action" och får "Struggle", sedan på "Event Meaning: Subject" och får "Success".

Jag tolkar detta som att John har fått kämpa med något problem, och att detta i sin tur ger mig framgång i att hitta honom.

Hände något vid flygplatsen? 50/50. 80. Nej.

Hände något på vägen därifrån? 50/50. 23. Ja.

Tog han taxi? 50/50. 58. Nej.

Blev han hämtad? 50/50. 62. Nej.

Är det så att de som skulle hämta honom aldrig kom? 50/50. 43. Ja.

Fick han ta Chicago "L"? 50/50. 5. Exceptionellt ja.//

"Till O'Hare International Airport", säger jag till kvinnan i förarsätet på taxin. Bilen är sliten och luktar inpyrt av rök, hot dogs och burritos.
Jag tänker börja min undersökning på flygplatsen för att se om jag hittar några spår. På vägen passar jag på att hacka övervakningskamerorna.

Jag plockar upp min lap top ur väskan och delar internet med min mobil. Jag skyddar mig noga. Jag har uppgraderat min programvara sedan jag sist försökte dölja min identitet på nätet. Jag är inte säker, men det finns en chans att Camarilla lyckades knäcka mitt förra försvar. Nu har jag blivit ännu mer försiktig, och jag vill absolut inte bli upptäckt av flygplatsens säkerhetsavdelning.

//Wits+Technology, Dif: 5. Blood Surge. Rouse Check lyckas. 6s.//

"Jobb, jobb, jobb", säger taxichauffören med rivig whiskeyröst och vänder sig mot mig. "Nu för tiden kan man aldrig slappna av. Eller hur?"
"Mm", säger jag.
"Jag ser det hela tiden. Folk som inte kan sluta jobba fast de har slutat för da…"
"Du kanske ska titta på vägen!" säger jag. Det kommer ut hårdare än tänkt.
Kvinnan vänder surt tillbaka huvudet, men tack och lov håller hon käften. Jag behöver koncentrera mig.

//Hacka: Wits+Technology, Dif: 5. Blood Surge. Rouse Check misslyckas. Hunger 3. 2s. Jag använder Willpower och får 5s.//

Det tar inte lång tid innan jag har tagit mig förbi flygplatsens säkerhetssystem och kan komma åt deras kameror. Däremot känner jag hur hungern börjar riva inom mig. Jag tittar framåt och ser hur chaufförens blodådror pulserar på halsen.
Inte nu, tänker jag och tvingar bort blicken. Jag har viktigare saker för mig.

Jag letar upp de arkiverade inspelningarna från igår runt midnatt. Då fotot var taget vid en utgång börjar jag söka igenom klippen från flygplatsens entréer. Det är inte svårt att hitta mannen med det vitblonda håret. Han rör sig smidigt från folksamling till folksamling, och ett tag tror jag att jag har tappat bort honom, men sedan finner jag honom på ett klipp från ett av flygplatsens många garage.

Han väntar i cirka tjugo minuter. Han ser irriterad ut och kollar återupprepade gånger på sin klocka. Tillslut ser jag hur han lämnar garaget och börjar gå mot the "L". Jag vet att den blå linjen går in till Chicago, och inser att det är dags att hacka deras nätverk.

//Wits+Technology, Dif: 4. 6s.//

Kollektivtrafikens säkerhet är svagare än flygplatsens och jag är inne på några få minuter. Det visar sig att jag har gissat rätt. John köper en Chicago Tribune och hoppar på the "L".

//Går han av i centrala Chicago? Troligtvis. 4. Exceptionellt ja.//

Han sitter och gömmer sig bakom tidningen på tåget och hoppar sedan av vid Clark/Lake Station. Där tappar jag spåret.

"Vänd!" säger jag till chauffören.
"Va?"
"Vänd! Jag har ändrat mig. Vi ska till Clark/Lake."
"Ok", säger hon och suckar. "Men då gäller inte flygplatstaxan. Bara så du vet."
"Ok."
Chauffören suckar igen och slänger in ett nikotintuggummi i munnen. Yay, nu kommer jag få höra hennes smaskande resten av vägen.

Jag gör en sökning på "John Turner" och de passuppgifter som han har lämnat till flyget.

//Ger det något? Väldigt otroligt. 91. Exceptionellt nej.//

Hans identitet är uppenbart fingerad och jag kommer ingenstans. För att gå vidare med detta behöver jag ta till mer konkreta åtgärder.

Jag inser att jag är för hungrig för att fortsätta mitt uppdrag utan att äta. Risken är stor att jag begår ett misstag om besten hela tiden pockar på mig, så när taxin närmar sig slutdestinationen börjar jag spana efter mindre gränder där det inte rör sig så mycket folk. Då nästan ingen gått och lagt sig, tänker jag att chauffören är mitt bästa val. Dessutom har hon suttit och suktat mig med sina blodådror hela vägen.

//Wits+Awareness, Dif: 3. 2s.//

Tyvärr är klockan inte mycket och människor rör sig överallt, även i gränderna. Jag får helt enkelt chansa och hoppas på att ingen tittar in i bilen.
"Du kan stanna här", säger jag och pekar mot en trottoar där det i alla fall inte är proppfullt med dödliga.
Jag betalar och medan chauffören räknar min växel böjer jag mig framåt och sätter huggtänderna i hennes hals. Jag dricker fort och försöker få det att se ut som att jag tittar på vad hon gör.

//Ser någon? 50/50. 61. Nej.//

Chauffören sluter ögonen och stönar när ämnet på mina tänder tar henne till extas. Hon smeker sin kropp. Först smakar blodet lojt och flegmatiskt, men snart börjar det smaka sangvinisk. Jag kan inte låta bli att fnittra till. Det här är förmodligen det trevligaste hon fått uppleva på länge. Det känns lite sorgligt att jag inte kommer låta henne minnas något. //Hunger 1.//

När jag tillfredsställt min värsta hunger slickar jag igen såren.
"Glöm det här", säger jag först. //Cloud Memory.// Sedan: "Tack för skjutsen!"
När jag lämnar taxin sitter chauffören kvar med ett leende på läpparna och blicken långt, långt borta.


SCEN 4
Primära Threads: Crooks Boon
Sekundära Threads: Stalker, Skuld till Jesse Tucker
Chaos Factor: 4 //Det gick bra i förra scenen. CF -1.//
Health: 5
Willpower: 4/5
Humanity: 7
Hunger: 1

Datum: 2019 12 18, Onsdag
Tid: 20.42
Plats: Theatre District

//Modifieras scenen? 5. Nej.//

Theatre District. Blinkande baldakiner, lysande skyltar, fantastisk arkitektur. Stilen tar en tillbaka till tidigt 1900-tal. Här finns över 250 teatrar, biografer och Amerikas största komediscen. Snön ligger tjock, men det hindrar inte limousiner och finklädda människor från att trängas på gatorna.

Jag vet inte vart John har tagit vägen, men en gissning är att han behöver någonstans att bo. Jag söker på min telefon och hittar fyra hotell som ligger i närheten av Clark/Lake Station: "Kimpton Hotel Allegro", "Cambria Hotel", "Renaissance Chicago Downtown Hotel" och "theWit Chicago".

//Har John tagit in på något av dem? Troligtvis. 51. Ja.

För att ta reda på vilket slår jag 1d4. 1. Kimpton Hotel Allegro. Praktiskt, det var det jag tänkte börja med.//

Jag börjar med det första hotellet på min lista. Jag går sydväst mot Hotel Allegro, som bara ligger några få kvarter bort. En teater spyr ut parfymdoftande, halvfulla människor och jag får kämpa för att tränga mig förbi tweedkavajer, finklänningar och pälsar. Längre ner på gatan står en blåsorkester, från Salvation Army, med sina svartröda, militära skärmmössor och spelar jullåtar. Jag lägger några mynt i deras röda hink när jag skyndar mot hotellet.

Allegro ligger på 171 West Randolph Street. En pärla från 1924. Huset är gigantiskt, byggt i grå- och röd sten. Det osar lyx. Jag går in i den stora lobbyn och möts av mörka träpaneler, skinnmöbler och mässing. Piccolos hjälper gäster klädda i smokings och aftonklänningar med deras bagage.

Jag går till baren och beställer en Cosmopolitan av en tunnhårig bartender. Sedan sitter jag och låtsassmuttar på den i väntan på att kön till receptionen ska avta. Jag är inte klädd för en plats som denna, men trots det får jag avvisa två män som inte har något emot att betala min nästa drink.

När klockan är lite över nio får jag min chans. En större grupp människor lämnar lobbyn och ingen står längre kvar framför receptionsdisken. Jag skyndar fram.
"God afton", säger mannen bakom disken. Han är i 40-årsåldern. "Vad kan jag hjälpa till med?"

//Jag prövar först med Johns namn, men gissar att han tagit in under ett annat namn. Stämmer det? Väldigt troligt. 43. Ja.

Jag använder Awe.//

Jag koncentrerar mig och låter min vampyriska charm stråla omkring mig. Jag ler stort. "Jag skulle behöva veta om det bor en John Turner här."
Mannen hajar till och börjar blossa om kinderna. "Jag får tyvärr inte lämna ut…"
"Du kanske kan göra ett undantag?" säger jag och lägger min hand över den som receptionisten håller på datormusen. "Bara den här gången? För min skull?"

//Manipulation+Persuasion (+Presence och Looks), Dif: 3. 5s.//

"Ok, då", säger han och ler tillbaka. "Men bara för att du ber så snällt."
"Tack!"
Mannen letar på sin dator. "Det ser inte ut som att vi har någon som heter så här."
"Jag kanske hörde fel på efternamnet?" säger jag och plockar fram fotot på John. "Men jag har en bild här. Har du sett honom?"

//Har han det? 50/50. 20. Ja.

Jag slumpar fram ett nytt namn: "Thomas Fox".//

"Ja", säger mannen. "Han checkade in igår natt. Det var inte jag som hjälpte honom, men jag stod i receptionen."
"Va bra!" säger jag och ler ännu större. "Kan du se om han bor kvar?"
"Mm", mumlar mannen och knappar på datorn. "Runt ett var det. Jovisst, här är han. Han heter Thomas Fox." Receptionisten höjer på ena ögonbrynet. "Det är ju inte ens i närheten av John Turner."
"Oops", säger jag.
"Varför undrar du egentligen?"
"Jag är privatdetektiv", ljuger jag.

//Manipulation+Subterfuge, Dif: 2. 3s.//

"Ok", säger mannen. "Jag förstår. Han bor kvar på hotellet."
"Vilket rum?"
"213."
"Är han inne nu?"

//Är han det? 50/50. 73. Nej.//

"Nej."
"Ok. Tack så mycket för hjälpen", säger jag. "Och du, glöm att du någonsin sett mig!" //Cloud Memory.//

Jag lämnar mannen. Han står förvirrat och ser sig omkring, som om det var något han skulle göra fast han glömt vad det var.

Jag går bort från lobbyn. Det här gick bra. Jag har fått ett nytt namn "Thomas Fox", men det är säkert också ett alias. Jag bestämmer mig för att passa på att söka igenom Johns hotellrum medan han är ute. Jag hade kunnat tvinga till mig ett nyckelkort från receptionisten, men jag vill inte bli fångad på en övervakningskamera när jag gör det. Jag vet inte vad för slags kontakter John har. Istället försöker jag hitta en städare eller en piccolo.

//Gör jag det? Väldigt troligt. 39. Ja.

Är det en piccolo? 50/50. Nej.//

Jag letar runt i de närmaste korridorerna och ser snart en städerska som är på väg ut ur ett rum.
Jag går fram och säger: "Ursäkta? Har du en toalettrulle jag skulle kunna få?" Samtidigt försöker jag sno hennes nyckelkort.

//Dexterity+Larceny, Dif: 3. Blood Surge. Rouse Check misslyckas. Hunger 2. 4s.//

"Sí! Självklart!" säger hon med latinamerikansk brytning och böjer sig ner.
Jag drar snabbt ut kortet från hållaren som sitter fast med ett clip i hennes knutna bomullsbälte.
"Varsågod, chika!" säger städerskan och räcker mig en pappersinslagen rulle. Hon har inte märkt någonting.
"Tack", säger jag och skyndar bort mot hissarna.


SCEN 5
Primära Threads: Crooks Boon
Sekundära Threads: Stalker, Skuld till Jesse Tucker
Chaos Factor: 4 //CF ±0.//
Health: 5
Willpower: 4/5
Humanity: 7
Hunger: 2

Datum: 2019 12 18, Onsdag
Tid: 21.13
Plats: Kimpton Hotel Allegro

//Modifieras scenen? 6. Nej.//

Jag åker upp till våning två. Korridoren har vit träpanel på väggarna, bruna dörrar, guldmönstrad matta och vinröda soffor. Det är inte svårt att hitta rum nummer 213. "Stör ej" står det på en lapp som hänger på handtaget. Då ingen befinner sig i korridoren använder jag städarens nyckelkort och slinker in.

Innanför hittar jag ett välstädat hotellrum. Vita, sträckta lakan över en stor dubbelsäng. Prydnadskuddar i guld och mörkblått. Det finns en soffgrupp med mässingsfärgade möbler och en hörna med skrivbord. Väggarna är ljust beigea och bakom sängen finns en fondvägg med art deco-mönster.

Jag vet inte hur lång tid jag har på mig innan John kommer tillbaka, så jag låter snabbt min blick glida över rummet.

//Det är dags att ta reda på lite mer om John Turner/Thomas Fox. För att få något att gå på slår jag fram två Descriptors. Jag får "Loosely" och "Pale". "Pale" måste betyda att han är vampyr. "Loosely" kanske betyder att han inte är knyten till Camarilla.

Stämmer det? 50/50. Ganska troligt. 38. Ja.

Det är uppenbarligen något speciellt med honom eftersom Crook vill att jag kollar upp honom. Kan det vara så att han är en Sabbat? 50/50. 15. Ja.

Jag slumpar fram en klan: "Malkavian".

Har John lämnat något i rummet? Ganska troligt. 29. Ja.

För att ta reda på vad slår jag fram två Descriptors: "Dangerously" och "Amusing." Jag tänker att det är något som visar att han är mycket farlig, men som ändå har ett underhållningsvärde. Jag bestämmer att John jobbar som psykolog (det passar fint för en Malkavian) och att han har lämnat sin anteckningsbok.//

På skrivbordet ligger någon slags anteckningsbok, och på golvet står en liten resväska. Då ingen städare borde varit här med tanke på stör ej-skylten, och för att sängen verkar vara orörd, börjar jag med att titta in badrummet. Om John är vampyr är det stor chans att han har sovit här för att undvika dagsljuset.

//Har han det? Ganska troligt. 18. Ja.

Jag gör en undersökning för att se om jag hittar spår. Intelligence+Investigation, Dif: 2. 5s.//

Jag tittar i badkaret och hittar några ljusa, korta hårstrån och ludd från kläder. Det finns inga spår av fukt. Det skulle kunna tyda på att John har sovit här. Då är han förmodligen vampyr.

Jag fortsätter min undersökning med att leta igenom hans resväska. Jag tittar noggrant efter dolda utrymmen.

//Wits+Awareness, Dif: 3. 4s.//

Några klädbyten, ett par lackskor och en necessär tar upp det mesta av väskan, men det finns också böcker om psykologi. I necessären hittar jag dubbla bottnar och under dem fyra falska pass och fyra kreditkort. John Turner finns här, liksom Eric Craig, Kevin Yates och Roman Keller. Alla bär Johns ansikte. Jag antar att Thomas Fox saknas för att John använder det som alias för tillfället. Jag fotar snabbt av allt och lägger sedan tillbaka det.

Jag sätter mig vid skrivbordet och tittar på anteckningsboken. Den har omslag i svart läder med ordet "Journal" i guld på framsidan. Jag vänder på den och ser att det står "American Psychological Association" på baksidan. Ett läderband med lås håller ihop den. John jobbar eller har jobbat som psykolog, tänker jag och försöker dyrka upp anteckningsboken med ett gem.

//Dexterity+Larceny, Dif:2. 2s.//

Låset är löjligt enkelt att få upp. Mitt huvud börjar snurra när jag öppnar boken och ser innehållet. Jag får en klump i magen. Den är full av förvirrade anteckningar i olika storlekar och handstilar. Tecknade bilder blandas med utklippta delar från magasin och böcker. Allt är kaotiskt, huller om buller. Det finns anatomiska bilder på delar av kroppen, hjärnor med pilar till anteckningar, könsorgan, blodfläckar och massor av påhittade verktyg för att öppna skallar med och dissekera huvuden. John har skrivit om sina patienter, men inte för att hjälpa dem. Det finns långa utläggningar om hur han ska kunna använda deras sjukdomar emot dem, för att manipulera dem eller driva dem ännu längre in i galenskapen.

Jag slår flämtande ihop boken. Jag vill inte se mer. John är galen och farlig. Vad är det jag har hamnat i? Med skakande fingrar låser jag boken och skyndar ut ur rummet. På vägen ner samlar jag mina tankar. John är uppenbarligen psykolog, och om han är en vampyr är jag ganska säker på att han är en Malkavian. Jag tror inte att någon av namnen jag har hittat är hans riktiga, men om han fortfarande arbetar kanske han gör det under något av dem. Det är värt att kolla upp. Jag kunde inte hitta något som berättade vad han gjorde i Chicago, så jag antar att mitt nästa steg är att börja spana på honom för att se vart han tar vägen. Jag är rädd att det kommer bli mycket farligt!

//Här avslutar jag första "sessionen". Jag ger Natalie 2 Experience Points.//

Fortsättning följer...
 

Skymning

Nattens barn
Joined
3 Feb 2020
Messages
144
SCEN 6
Primära Threads: Crooks Boon
Sekundära Threads: Stalker, Skuld till Jesse Tucker
Chaos Factor: 5 //Natalie är skakad över sin upptäckt. CF +1.//
Health: 5
Willpower: 5
Humanity: 7
Hunger: 2

Datum: 2019 12 19, Torsdag
Tid: 16.40
Plats: Utanför Kimpton Hotel Allegro

//Ny session. Jag får tillbaka min fulla Willpower.

Modifieras scenen? 6. Nej.

Rouse Check för att se om jag har blivit hungrigare. Slår 6. Jag har inte blivit hungrigare.//

Klockan tjugo i fem sitter jag och spanar vid Hotel Allegro. Jag har satt mig i fönstret på ett café, på andra sidan gatan, i väntan på att John ska lämna hotellet. Framför mig ryker en kopp nybryggt kaffe med vispgrädde och kanel. Något slags julerbjudande.

Jag tog in på ett hotell i närheten under dagen. När solen gick ner, klockan 16.27, vaknade jag och skyndade mig hit så fort jag kunde. Jag hoppas att John inte hunnit lämna Allegro. Jag har ringt min bror för att lugna honom och sagt att jag är ute på ett jobb, men jag har ännu inte hört av mig till Charles. Jag vill ha mer att gå på innan jag berättar något för honom.

Medan jag väntar googlar jag på "Thomas Fox" och "psykolog" på min lap top.

//Hittar jag något? Ganska troligt. 26. Ja.

Är han från New York? 50/50. 28. Ja.

Arbetar John fortfarande? 50/50. 83. Nej.

Fick han sparken för oetiska experiment på sina patienter? Troligtvis. 43. Ja.

Kommer han ut från hotellet snart? 50/50. 87. Nej.

Får jag vänta en timme? 50/50. 84. Nej.

Två? 50/50. 16. Ja.//

Jag hittar honom direkt. Det visar sig att han är från New York och jag ser att han inte längre är aktiv som psykolog. Han blev avskedad på grund av oetiska experiment och har fått sin licens indragen. Dock har han gett ut några böcker, som verkar vara populära i vissa kretsar, och så håller han fortfarande privata seminarier. Kanske är det därför han är här? För ett seminarium? Men, nej. Då skulle han inte ha flugit hit under ett annat namn.

Jag får tydligen vänta länge, så jag beställer en bit cheesecake och passar på att söka på Johns andra alias. Jag hittar lite grand, men det verkar som att det namn han använder oftast är Thomas Fox. För mig kommer han dock alltid att vara en John. Jag hackar runt lite i bakverket, för att det ska se mer ätet ut, och rör ner grädden i kaffet.

När två timmar har gått håller jag på att ge upp. Jag kanske missade honom i alla fall? Men just som jag funderar över om jag ska göra något annat, ser jag hur han lämnar hotellet.

//Blir han hämtad? 50/50. 65. Nej.

Tar han en taxi? 50/50. 64. Nej.

Går han? 50/50. 9. Exceptionellt ja.

För att ta reda på vart han är på väg slår jag fram två Descriptors: "Dimly" och "Fancy." Jag kommer att tänka på en lyxlokal för något skumt ordenssällskap.

Stämmer det? Ganska Troligt. 55. Ja.

För att ta reda på vad sällskapet gör slår jag fram två Descriptors: "Dangerously" och "Defeated." Det här är uppenbarligen ett sällskap för folk som har hållit på med farliga och tveksamma experiment inom sina områden och som alla har blivit utkastade.//

Jag skyndar mig snabbt ut från caféet och börjar förfölja John. "Följa John!" Jag ler för mig själv, men inser snabbt att det här inte är någon lek. Jag håller ordentligt avstånd och försöker smälta in bland alla människor på de snömoddiga gatorna.

//För att få statistik på John tittar jag på Clan Malkavian i Chicago By Night. Alexa Santos Attributes och Skills vekar stämma ganska bra på vad jag tänker mig att John kan ha. Däremot måste några Specialities bytas ut.

Wits+Stealth mot Johns Wits+Awareness. Jag 5s. John 1s.//

John upptäcker mig inte. Jag går efter honom och ser hur han slinker in genom en port ungefär fem minuter senare. Jag går fram till huset, en gotisk-inspirerad byggnad från slutet av 1800-talet med skulpterade ansikten över de välvda fönstren och gargoyler längst det koppargröna taket. Porten är bevakad av en vakt. Den är gjord av mörkt trä med järnbeslag och har en dörrklapp föreställandes ett lejon. På en lackad skylt vid ingången står det: "ASA – The Association for Wrongly Suspended Academics".

Dörrvakten tittar misstänksamt mot mig när jag läser på skylten, så jag ler avväpnande mot honom och skyndar vidare. Jag skulle kunna ta mig in i huset med hjälp av mina vampyrkrafter, men det verkar tillhöra organisationen ASA, och de vet förmodligen vilka som hör hemma i byggnaden. Jag bestämmer mig istället för att vänta i närheten på att John ska komma ut igen.

//Är John på ASA för att få information av någon? Ganska troligt. 67. Nej.

Är han där för att hämta något viktigt? Ganska troligt. 78. Nej.

Är han där för att möta upp någon? Ganska troligt. 16. Ja.

Ska de gå någon annanstans tillsammans? 50/50. 31. Ja.

För att ta reda på vart slår jag fram två Descriptors: "Powerfully" och "Rare." Det får mig att tänka på ett sällsynt och kraftfullt föremål. Kanske ska John och hans kompanjon gå till en auktion där ett sådant nyligen upptäckt föremål ska auktioneras ut?

Stämmer det? 50/50. 43. Ja.

Är kompanjonen vampyr? 50/50. 15. Ja.

Jag slumpar fram en klan och får: "Caitiff".

Är det en kvinna? 50/50. 14. Ja.

Tar det en timme innan de kommer ut? 50/50. 32. Ja.//

Jag sätter mig på en trappa till en entré lite längre bort, klämmer fast en cigarett i mungipan och plockar fram min mobil. Om John är så farlig som jag tror, kan det vara bra att ha lite backup. Jag ringer till Kase.

//Svarar han? 50/50. 1. Exceptionellt ja.

Är han sur? Jag har inte hört av mig och inte svarat på hans samtal, så troligtvis. 81. Ja.//

Han svarar innan första signalen hinner låta klart.
"Kase."
"Hej. Det är jag. Natalie."
Det blir tyst i luren.
"Förlåt", säger jag.
"Jag har ringt dig flera gånger", säger Kase. "Och skickat meddelanden. Du har inte svarat. Jag har varit orolig för dig."
"Förlåt", säger jag igen. "Jag är skitdålig på sociala grejer. Jag blir obekväm. Jag vet inte hur man gör. Det är lättast att bara skita i allt. Det handlar inte om dig. Jag är en dålig person."

//Förlåter han mig? 50/50. 37. Ja.

Om jag ber honom om hjälp, kommer han att hjälpa mig? Kase Nature är "Eye of the Storm (Find yourself constantly in the centre of unrest)", så han gillar när det händer saker och när han får vara delaktig. Troligtvis. 21. Ja.//

Det blir tyst ett tag på linjen, men sedan säger Kase: "Ok. Jag fattar. Det är lugnt."
"Tack."
"Vad vill du?"
"Jag vet att det är sjukt att inte höra av sig på jättelänge och sedan ringa och be om hjälp, men… jag behöver hjälp."
"På flykt från Camarilla igen?"
Jag kan inte låta bli att le. "Nej, men jag behöver lite backup."
Jag förklarar allt för Kase.
"Ok", säger Kase. "Om Crook är intresserad vet man inte vad det kan vara man har att göra med. Jag älskar honom, men han är en sjuk jävel. Var är du? Jag kommer på en gång."

En halvtimme senare rullar Kase ned för gatan på sin svarta Fatboy. Som tur är har John fortfarande inte kommit ut. Kase stannar bredvid mig.
"Läget, baby?" säger han och ler ett av sina charmigaste leenden.
"Kalla mig baby en gång till och jag kör upp HD:n i röven på dig."
"Ok, ok", säger Kase och håller avväpnande upp sina händer. "Sorry."
Jag pekar mot det gotiska huset. "Han är därinne."
"Kusligt."
"Det är inte det kusligaste", säger jag och berättar vad jag hittade på Johns hotellrum.

//Jag slumpar fram namn och utseende på kvinnan som John träffat. Hon heter: "Joanna Piotrowski".//

Efter ännu en stunds väntan lämnar John ASA tillsammans med en kvinna. Hon ser ut att vara i 50-årsåldern, har långt, svart hår, blågröna ögon och mullig figur. Hon är klädd i en grå power suit och ser ut att komma från Polen eller Ryssland. Hon håller någons slags katalog i händerna som hon visar för John.

//Tar de en taxi? Ganska troligt. 38. Ja.//

John nickar och vinkar sedan till sig en taxi.

"Vi måste följa efter!" säger jag till Kase.
"Ok", säger han och hoppar på hojen.
"Inte på den där", säger jag. "Den mullrar och drar till sig blickar."
"Men jag kan ju inte lämna den här!"
"Den blir inte stulen i Theatre District", säger jag. "Kom igen nu. Skaffa en taxi. Vi har bråttom!"

//Jag behöver en slumptabell för att ta fram svårighet på saker som inte är självklara vad jag ska sätta för Difficulty på. Jag tillverkar den här:

1d100 Difficulty
1-15 Routine, 1 Success
16-25 Straightforward, 2 Successes
26-55 Moderate, 3 Successes
56-75 Challenging, 4 Successes
76-90 Hard, 5 Successes
91-98 Very Hard, 6 Successes
99-100 Near Impossible, 7+ Successes

Sedan försöker jag övertala Kase. Jag slår 33 på min tabell. Svårigheten blir: Moderate, 3 Successes.

Charisma+Persuasion (+2 för looks, stunning), Dif: 3. 1s.//

"Jag åker inte taxi!" säger Kase bestämt. "Jag kör HD. Ska du med eller inte?"
Shit! Kase var kanske fel val för det här uppdraget. Men jag är rädd att jag behöver honom om allt går åt helvete.
"Ok", suckar jag och sätter mig bakom honom på motorcykeln. "Men håll avståndet. De får absolut inte fatta att de är skuggade."

//Kases Wits+Drive mot Johns och Joannas Wits+Awareness.

För att få statistik på Joanna tittar jag på Caitiffs i Chicago By Night och slumpar fram en av dem. Det blir Francois Mamuwalde som jag lånar statistiken ifrån.

Kase använder en Blood Surge för att öka Wits med 1. Rouse Check Misslyckas. Hunger 2. Critical Success! 7s. John slår 0s. Joanna slår 4s.//

Kase rullar ut från trottoaren när den gula taxin kör förbi. Han börjar förfölja den på långt avstånd, och jag måste medge att han verkar kunna det här. Kase håller avståndet och lägger sig bakom stadsjeepar och lastbilar för att inte synas från taxins bakre vindruta.

//För att ta reda på vart auktionen ska hållas slår jag fram två Descriptors: "Judgementally" och "Dark." Jag fastnar för "judge" i "judgementally" och tänker mig en nedlagd domstolsbyggnad. Jag googlar och ser att det har funnits domstolar i River North, och River North ligger i närheten av Theatre District. Perfekt!//


SCEN 7
Primära Threads: Crooks Boon
Sekundära Threads: Stalker, Skuld till Jesse Tucker
Chaos Factor: 4 //Allt har gått som smort. CF -1.//
Health: 5
Willpower: 5
Humanity: 7
Hunger: 2

Datum: 2019 12 19, Torsdag
Tid: 20.02
Plats: River North

//Modifieras scenen? 8. Nej.//

Några minuter senare stannar taxin utanför en gammal domstolsbyggnad i River North. Skyskrapor blandas med låga hus, Chicago River flyter förbi, och här finns gallerier, klubbar och fina matställen i gamla ombyggda lagerhus. Det jättelika theMART ligger här och självklart Charlene Eckharts arbetsplats i The Wrigley Building. Jag tittar mot den terrakottafärgade skyskrapan och får en klump i magen. Det var där allting började med det som skulle vara en enkel intervju med grundaren till advokatfirman Eckhart, Strobel & Hendricksen.

"Sitt inte och dröm!" säger Kase och pekar mot domstolsbyggnaden.
Den är pampig och ser ut att vara från tidigt 1900-tal, men det ser ut som om den är stängd och under ombyggnad. John och kvinnan kliver ur taxin och knackar på dörren. Någon jag inte kan se öppnar och de har en kort konversation innan John och kvinnan släpps in.
"Kom", säger jag och drar med mig Kase.

Vi går fram till dörren. Det ligger byggdamm överallt, fönstren är försatta och byggställningar står vid fasaden. Jag knackar på. En bredaxlad, kostymklädd man, som ser ut att kunna komma från secret service, öppnar dörren och scannar av oss med blicken. Bakom honom ser jag en gammaldags välkomsthall med marmorgolv, kristallkrona och breda trappor.
"Lösenord!" säger han.
"Vad är det här för ställe?" undrar jag.
"Vet du inte det, har du inte här att göra!" säger vakten. "Var vänlig och avlägsna er genast!"
Jag prövar med ett Jedi mind trick. "Berätta vad det här är för ställe!" säger jag och använder min vampyriska övertalningsförmåga.

//Mesmerize. Rouse Check misslyckas. Hunger 3.//

"Döda honom istället", säger besten inom mig. "Slit sönder honom, festa på hans blod och gå in. Det är du som bestämmer, du som är rovdjuret, du som är alfan."
Hungern sliter i min kropp, men jag vägrar låta den bestämma.
"Det är en auktion för rika skitstövlar som vill köpa illegala konstföremål från den svarta marknaden", säger vakten.
"Släpp in oss!" säger jag och försöker dominera honom igen.

//Mesmerize. Rouse Check misslyckas. Hunger 4. Shit!//

"Välkomna!" säger vakten och visar oss in.
"Glöm att du sett oss", säger jag sedan och tar bort vaktens senaste minnen.

//Cloud Memory.//

"Imponerande", säger Kase när vi går upp för en av de mattlagda trapporna mot ljudet av röster. Men sedan ser han hur jag viker mig. "Hur är det?"
"Hungrig", morrar jag.
Kase tittar oroligt på mig. "Hur illa är det?"
"Illa. Jag vet inte hur länge jag kommer kunna kontrollera mig."
"Då går vi."
"Nej", säger jag. "Inte nu när vi kommit in. Jag är för nära för att avbryta. Jag måste få veta vad John håller på med."
"Ok", säker Kase tveksamt. "Men håll dig i bakgrunden."

Vi kommer in i en gammal domstolsal där fullt av besökare sitter på åhörarbänkarna. En auktionsförrättare står längst fram och håller på att auktionera ut en bunt skisser av Joan Miro. Längst väggarna står ett tiotal vakter. Det går tydligt att se att alla bär vapen under sina kostymer. Tavlor, smycken och andra stulna föremål verkar förvaras i ett rum bakom domarbänken.

Jag och Kase sätter oss ner på en av de bakre bänkarna och väntar på att John ska börja buda.

//Dags att ta reda på vad det är för föremål John är ute efter. Först slår jag fram två Descriptors för att ta reda på hur det ser ut. "Officially" och "Graceful." Ett rikligt elegant föremål. Sedan slår jag fram två Actions för att se vad föremålet gör. "Release" och "Weapon."

Jag kommer att tänka på en urgammal sabbatvampyr som ligger i torpor någonstans i eller under Chicago. John är här för att hitta vampyren och väcka den. Jag slumpar fram kön på vampyren: "Man". Föremålet är en figurin i guld som föreställer vampyren. Någonstans på eller i statyn finns en beskrivning på den hemliga plats där vampyren ligger begravd.//

När en liten guldstaty visas upp vaknar John till.
"Här har vi en figurin från 1800-talets mitt", säger auktionsförrättaren. "Den föreställer en man klädd i mantel med huva och är helt tillverkad i guld. Mannen tros tillhöra någon slags hemlig orden och bär ett halssmycke föreställandes en upp- och nedvänd ankh. Märkliga symboler, som vi inte lyckats översätta, täcker undersidan. Figurinen hittades nyligen under en gata som grävdes upp när bredband skulle läggas om. Utropspriset är 5000 dollar."
John håller upp handen och budgivningen kommer igång. Det finns tre personer som är intresserade, men John är hänsynslös och slutar inte buda förrän han har vunnit.
"första, andra, tredje", säger auktionsförrättaren. Han slår en klubba i bänken. "Såld till gentlemannen på tredje raden för 33000 dollar."
"Kom", säger jag till Kase. "Vi går innan han ser oss. Jag måste ringa Crook. Vi väntar utanför."


SCEN 8
Primära Threads: Crooks Boon
Sekundära Threads: Stalker, Skuld till Jesse Tucker
Chaos Factor: 4 //CF ±0.//
Health: 5
Willpower: 5
Humanity: 7
Hunger: 4

Datum: 2019 12 19, Torsdag
Tid: 21.13
Plats: River North

//Modifieras scenen? 10. Nej.//

"Crook", säger Crook när han svarar.
"Natalie här."
"Låt höra."
"Jag är osäker på vad John Turner heter på riktigt, men han går under namnet Thomas Fox. Det verkar vara det alias han använder mest. Thomas har varit psykolog, men har fått sin licens indragen på grund av oetiska experiment. Han bor på Hotell Allegro vid Clark/Lake Station. Jag är ganska säker på att han är kindred och jag tror att han tillhör klanen Malkavian." Jag förklarar vad jag hittade på hotellrummet. "Han har besökt The Association for Wrongly Suspended Academics, där han mötte en kvinna. De befinner sig just nu på en auktion för illegala föremål i River North." Jag berättar vad John budade på och hur det ser ut.
"Sade du en upp- och nedvänd ankh?" säger Crook.
"Ja. Hurså?"
"Det är en av Sabbats vanligaste symboler", förklarar han.
"Sabbat?" säger jag. "Vad är det?"
"En vampyrsekt som förkastar traditionerna som Camarilla instiftat för att skydda oss alla. De struntar i maskeraden. De är farliga och tänker bara på sig själva."
"Det låter inte bra", säger jag.
"Det är det inte heller. Jag behöver foton på statyn och på symbolerna under. Jag måste få veta vad det här handlar om innan jag går vidare. Du får ordna det!"
"Vänta lite, nu", säger jag. "Jag har gjort det du ville. Jag har tagit reda på vem John är och vad han gör i Chicago. Jag har betalat min boon."

//Accepterar Crook det? Jag har faktiskt gjort det han önskade. Ganska troligt. 12. Ja.//

Det blir tyst en stund i luren, sedan säger Crook: "Ok. Vad vill du ha? Jag behöver de där fotona."
Jag funderar en stund. "Du blir skyldig mig en boon. Vad jag vill. Ok?"

//Tycker han att det är ok? Ganska troligt. 66. Nej.//

"Glöm det", säger Crook.
"Jag har gjort ett skitbra jobb", säger jag. "Jag har tagit reda på massor om John och han har ingen aning om att jag skuggar honom. Du sa att det här var viktigt, och jag är din bästa chans att lyckas. Det är värt en boon. Jag behöver inget annat. Deal?"

//Jag försöker övertala Crook. Manipulation+Persuasion, Dif: 5 (Jag slog fram svårigheten på min tabell.) Bestial Failure! Jag får en Compulsion. Den som passar bäst är min Clan Compulsion: Arrogance. Jag måste få någon att lyda en order.//

"Inte en chans", säger Crook. "Jag ger inte boons. Du får välja något annat."
Jag är svinhungrig och känner hur blodet kokar i mina ådror. Mitt tålamod har tagit slut. Jag har gjort allt Crook önskade, uppfyllt hans jävla boon, och nu kan han inte tänka sig att betala tillbaka på samma sätt.
"Helvete heller!" vrålar jag i telefonen. "Jag ska ha min jävla boon. Fattar du det!? Du behöver min hjälp och en boon är priset. Det är mitt jävla odöda liv jag sätter på spel här!"
Folk på gatan börjar vända sig om och titta. Kase tar sig för pannan.
"Hör du det!" skriker jag så att blodiga salivdroppar skvätter över telefonen.
"Inget att se här", säger Kase till människorna runtomkring och försöker sedan rycka till sig mobilen.

//Strength+Brawl mot min Strength+Brawl. Kase 2s. Jag 2s. Kase är "the acting character" och vinner.//

"Va fan!" skriker jag när han sliter den ur min hand.
"Du behöver lugna ner dig", säger Kase. "Folk börjar stirra och du skriker saker som kan bryta maskeraden. Dessutom vill vi inte dra uppmärksamheten till oss. Eller hur? Det vore dåligt eftersom vi håller på att skugga en livsfarlig jävla snubbe."
"Fuck!" vrålar jag, men försöker sedan lugna mig. Det är svårt när ingen gör som jag vill.
"Hon är hungrig", förklarar Kase i telefonen.
"Ge mig mobilen!" beordrar jag Kase. Jag håller fram handen. Det är så nära att jag fäller ut mina hörntänder.
Han ser hur rasande jag ser ut. "Ok, säger han. "Om du lovar att lugna ner dig."
"Jag är lugn", väser jag mellan hopbitna tänder. "G-e m-i-g m-o-b-i-l-e-n!"
Han lägger den i min hand och jag känner hur blodet stillar sig.
"Sorry", säger jag i telefonen medan jag går undan från alla människor. "Jag tappade tålamodet."
"Jag hörde det", säger Crook.
"Det ska inte hända igen." Jag funderar på vad jag kan vilja ha som Crook kanske kan hjälpa till med. "Min mamma dog i Afghanistan", säger jag. "Hon var en Green Beret. De hemlighetsstämplade omständigheterna kring hennes död, men jag vill veta vad som hände. Kan du hjälpa mig med det?"

//Kan han det? Ganska troligt. 51. Nej.

Har han någon kontakt som kan? Ganska troligt. 48. Ja.//

"Kanske", säger Crook. "Själv kan jag inte göra något, men jag känner en person som möjligtvis kan hjälpa. Jag kan se till att han kontaktar dig."
"Ok", säger jag. Möjligtvis och kanske är inte ord som försäkrar mig, men jag har inte lyckats komma någonstans i mina egna undersökningar. Jag får helt enkelt chansa. "Deal!"

//Här avslutar jag sessionen. Jag ger Natalie 2 Experience Points. Jag använder min Experience för att skaffa "Unseen Passage".//


SCEN 9
Primära Threads: Ordna foton på Sabbatfigurin
Sekundära Threads: Stalker, Skuld till Jesse Tucker
Chaos Factor: 5 //Natalie fick inte som hon ville, fick en compulsion och höll på att äventyra maskeraden. CF +1.//
Health: 5
Willpower: 5
Humanity: 7
Hunger: 4

Datum: 2019 12 19, Torsdag
Tid: 21.28
Plats: River North

//Modifieras scenen? 1. Ja. Udda nummer ger en förändrad scen. Min tanke var att vänta utanför domstolen och fortsätta skugga John när han kommer ut, men nu ändras något. Jag tänker att min stalker (Flaw), fotografen Ricky Brandt, råkar vara i närheten på ett jobb och upptäckter mig när jag skriker ute på gatan.//

"Natalie!" hör jag en röst säga när jag knappar bort samtalet med Crook.
Både jag och Kase svänger runt och möts av en blond kille med glasögon, kamera runt halsen och två kameraväskor över axeln.
Nej! tänker jag. Inte Ricki Brandt! Inte nu!
Ricky jobbade som fotograf på Daily Herald ett tag och blev som besatt av mig. Han bjöd ut mig, gav mig presenter och lämnade mig inte ifred. Han skickar mig fortfarande sjukliga mängder sms, gåvor, och jag har sett honom hänga utanför min lägenhet med teleobjektiv.
"Ricky", säger jag torrt.
"Fan va kul att se dig", säger Ricky. "Sjukt snygg som vanligt!" Han skrattar till. "Jag blev just klar med ett jobb, en intervju med borgmästaren, när jag hörde dig skrika. Du är sur på nån, va? Fick inte som du ville? Jag skulle ge dig vad som helst!" Han ler slemmigt, sedan tittar han svartsjukt mot Kase. "Vem är den här snubben, då?"
"En vän."
"Ok", säger Ricky. "En vän, va? Hemlighetsfull som vanligt, Natalie. Du är både mystisk och vacker. Helt perfekt!" Han vänder sig till Kase. "Jag och Natalie har dejtat en del!"
"Vi åt lunch tillsammans några gånger", förklarar jag för Kase.
"Äh!" säger Ricky. "Kom igen, Natalie. Vi är praktiskt taget tillsammans."
Jag skakar uppgivet på huvudet. Ricky har vanföreställningar som jag inte verkar kunna göra något åt. Det värsta är att jag är så hungrig att Ricky går mig på nerverna, och jag vill inte råka mörda honom ute på gatan.
"Vi är upptagna", säger jag.
"Med vadå?" säger Ricky och tittar sig omkring.
Just då ser jag hur John och kvinnan lämnar domstolsbyggnaden.
"Ett reportage."
"Med vem?" undrar Ricky. "Det finns ju ingen här!"
"Kan du bara gå?" säger Kase och går in mellan Ricky och mig. "Natalie förklarade just att vi är upptagna."
"Du behöver inte bli hotfull", säger Ricky. Han flyttar sig runt Kase och fortsätter att tala med mig. "Om du gör ett reportage kan jag fixa fotona. Gratis. Allt för dig, Natalie! Jag har ändå grejorna med mig."

//Kallar John på en taxi? Väldigt troligt. 89. Nej.

Är föremålet så viktigt att skydda att någon hämtar John? Väldigt troligt. 76. Ja.//

En svart limousin med tonade rutor svänger in på trottoaren bredvid John. Chauffören går ut och öppnar dörren för honom och kvinnan. Om vi inte blir av med Ricky snart kommer vi att missa John.
"En annan gång", säger jag stressat. "Jag behöver inga foton. Hej så länge. Vi har lite bråttom!"

//Jag försöker få Ricky att förstå. Charisma+Persuasion (+2 för looks, stunning), Dif: 3. 1s.//

"Jag hakar på!" insisterar Ricky. "Jag älskar att se på när du jobbar! Dessutom kanske jag behöver skydda dig från den här galningen!" Han skrattar och klappar Kase på axeln.

//Jag blir så stressad att jag slår mot Frenzy, Dif: 2. 4s.//

Limousinen svänger ut från trottoaren och börjar försvinna nedför gatan. Jag sluter ögonen och flåsar av irritation. Kase vet hur illa det är med min hunger och försöker få iväg Ricky genom att skrämma honom.
"Skärp dig nu", säger han och lutar sig över Ricky. Kase är säkert ett huvud längre än fotografen och byggd som en björn. "Natalie har inte tid med dig just nu. Fatta!"

//Strength+Intimidation, Dif 5. 4s.//

"Ok då, jag fattar!" Ricky skrattar till. "Jag fattar att du har gått och kärat ner dig i Natalie. Vill ha henne för dig själv, va? Glöm det!" Ricky gör en dålig imitation av Baloo. "Hon är med mig alltså! Jag ska lära henne allt jag kan."

//Det är farligt, men jag måste använda Mesmerize igen. Hoppas Rouse Check lyckas. Jag slår 1. Hunger 5. Shit!//

Det här går inte längre. Jag ser limousinen svänga runt ett hörn. Om vi inte åker efter nu kommer vi att tappa bort den.
"Stick!" säger jag till Ricky och använder mina vampyriska krafter. Det är vansinnigt att försöka nyttja dem när jag är så hungrig, men jag har inget annat val.
"Ok", säger Ricky förvirrat och skyndar iväg mot sin vilja.
Samtidigt viker jag mig av hunger och faller ihop på trottoaren. Allt snurrar. Det pulserar i mina öron och jag känner lukten av blod från varenda människa i närheten. Huden på mina händer dras åt kring musklerna och bleknar ytterligare. Jag är vit som ett spöke.
"Du måste äta", säger Kase och sätter sig på huk bredvid mig.
"Nähä?" fräser jag ironiskt. "Tror du?" Hela min kropp skriker av övernaturlig smärta.
"Vi går in i en gränd. Du kan få dricka av mig."
Jag tvingar mig själv att resa mig upp, tar hjälp av Kases axlar. "Hinner inte", kvider jag och pekar mot hörnet där limousinen försvann. "Hämta hojen!"


SCEN 10
Primära Threads: Ordna foton på Sabbatfigurin
Sekundära Threads: Stalker, Skuld till Jesse Tucker
Chaos Factor: 6 //Det är illa nu. CF +1.//
Health: 5
Willpower: 5
Humanity: 7
Hunger: 5

Datum: 2019 12 19, Torsdag
Tid: 21.32
Plats: River North

//Modifieras scenen? 8. Nej.

Hinner vi ikapp limousinen? Ganska troligt. 56. Ja.//

Kase gasar på och kör enkelt ikapp limousinen. Jag sitter dubbelvikt bakom honom på motorcykeln och håller mig för magen. När vi närmar oss saktar han ner och försöker att inte bli upptäckt.

//Wits+Drive mot Johns och Joannas Wits+Awareness. Kase 2s. John 2s. Joanna 5s.//

Men plötsligt ser jag att limousinen gasar på och svänger runt närmaste hörn.
"Fuck!" skriker jag. "De har upptäckt oss."
Kase ökar farten och svänger efter. När vi rundar hörnet ser jag hur limousinen snabbt svänger in på nästa gata.
"De försöker skaka av sig oss!" säger Kase.
Det här går inte som planerat. Jag måste fatta ett snabbt beslut: åka efter och ta konsekvenserna, eller släppa dem och ta upp sökandet vid ett annat tillfälle. Det värsta är att de nu vet att någon är efter dem och kommer göra allt för att inte bli funna.
"Låt dem inte komma undan!" skriker jag.

//Kases Wits+Drive mot chaufförens Wits+Drive. Jag bestämmer att chauffören är en ghoul, det verkar troligt. Kase 3s. Chauffören 1s.//

Limousinen gasar mot rött, gör skarpa svängar och kör igenom garage. Allt för att få oss att tappa dem med blicken. Men Kase är en jävel på att köra och hans Harley är bra mycket snabbare än limousinen. Vad de än gör så lyckas de inte komma undan. Mitt hår slår i kastvindarna och snöslask sprutar om hjulen. Överallt tvärbromsar bilar och folk skriker och tutar.

//John kommer inte undan. Kommer de att stanna för att konfrontera oss? Ganska troligt. 24. Ja.

Kör de till en öde plats? Väldigt troligt. 74. Ja.//

Jakten fortsätter och limousinen börjar köra ut ur stadskärnan. Vi hänger på och ungefär tio minuter senare ser vi hur den svänger in till den övergivna godisfabriken Brach's Candy Factory på 401 N Cicero Ave.

Fortsättning följer...
 

Skymning

Nattens barn
Joined
3 Feb 2020
Messages
144
SCEN 11
Primära Threads: Ordna foton på Sabbatfigurin
Sekundära Threads: Stalker, Skuld till Jesse Tucker
Chaos Factor: 6 //CF ±0.//
Health: 5
Willpower: 5
Humanity: 7
Hunger: 5

Datum: 2019 12 19, Torsdag
Tid: 21.43
Plats: Brach's Candy Factory

//Modifieras scenen? 9. Nej.//

Chicago var en gång i tiden känt som världens godishuvudstad, men det var länge sedan Brach's Candys Factorys massiva industribyggnad producerade något godis. Den byggdes 1923 för att försöka hinna ikapp konsumenternas ökande efterfrågan på sötsaker, och kunde producera mer än 250 sorters godis. Den överlevde depressionen, men gick under på 2000-talet, då priset på inhemskt socker exploderade, och gjorde det ohållbart för Brach att fortsätta producera. Fabriken står kvar, men är sedan länge övergiven. Åratal av förfall har lämnat den förstörd och ruttnande, med flagande färg och rostande metall. En del av den gamla fabriken användes som Gotham Hospital, och sprängdes i filmen "The Dark Knight" från 2008.

Limousinen stannar på en öde parkering utanför den tegelröda, slitna industribyggnaden. Ett tjockt snötäcke ligger över den skräpiga asfalten, flingor virvlar i luften. Vi stannar cirka tjugo meter bort och jag tar upp min Beretta ur ryggsäcken och trycker in den innanför byxlinningen i svanken. Vi ställer oss bredvid motorcykeln och väntar på att något ska hända.

//För att ta reda på hur John beter sig, så använder jag Behavior Check i Mythic Variations 2. Jag bestämmer hans Descriptors:
Identity: Sabbat
Personality: Galen
Activity: Kall

Temat för scenen är "Dödläge".

Jag bestämmer vilka Descriptors som är aktiva och i det här läget gissar jag att det är alla tre. Det ger +6 på mitt nästa slag.

Jag slår 2d10+6. 20. Disposition tabellen säger att John är "Aggressive" (character acts with the utmost urgency and intensity). +4 på nästa tabell.

Jag slår 1d10+4 på NPC Action Table 1. 12. Det ger att jag ska slå på NPC Action Table 2 med +4 och min Disposition Modifier på +4. 2d10+8. 19. "Causes Harm".

Okej. Det blir strid. Då måste jag veta om någon är beväpnad.

Är John beväpnad? Det är inte troligt. 97. Nej.

Är Joanna beväpnad? Väldigt otroligt. 51. Nej.

Är chauffören beväpnad? Troligtvis. 81. Ja.

Är det en pistol? Troligtvis. 66. Ja.

Jag tar förgivet att chauffören hjälper John, men Joanna har inget vapen och inga krafter som kan användas i strid. Är hon defensiv och väntar ut vad som sker? Troligtvis. 60. Ja.//

Plötsligt slås flera av dörrarna till limousinen upp. John rusar vansinnigt mot oss med sina huggtänder utfällda och ansiktet hopskrynklat i vrede. Han vrålar något obegripligt och hans rock fladdrar i luften bakom honom. Långa skuggtentakler börjar växa upp ur skuggorna runt omkring hans kropp och sträcka sig mot oss likt en bläckfisks slingrande armar.

Samtidigt går chauffören ut på den bortre sidan av bilen och hukar sig bakom motorhuven. Han stödjer sina armar mot luckan till motorn och börjar att skjuta. Även Joanna lämnar bilen och gömmer sig bakom den.

Det går inte att undvika att se hur galen John är. Han rusar rakt emot oss, utan en tanke på att skydda sig själv, trots att han inte vet vilka vi är eller om vi är beväpnade. Jag ryser när jag ser de skugglika armarna ringla sig fram över den vita snön mot mig och Kase. Vi tar båda skydd bakom motorcykeln, drar våra pistoler och börja skjuta mot honom.

//John aktiverar Arms of Ahriman. Rouse Check misslyckas. Hunger 2.

Kase aktiverar Toughness. Rouse Check lyckas.

Anfaller John Kase? 50/50. 84. Nej.

Johns tentakler Wits+Oblivion mot min pistol Composure+Firearms. John bränner blod för att öka Wits. Rouse Check lyckas. John 1s. Jag Bestial Failure. Jag tar 2 Superficial Damage, men det halveras till 1.

Jag slår 4 på Random Compulsions och får Dominance. Jag måste visa vem som bestämmer!

Kases Composure+Firearms mot Johns Dexterity+Athletics (-2, no cover). Kase 2s. John 1s. 4 superficial damage, halveras till 2. Skada 2/5.

Jag känner lukt av blod. Slår mot Frenzy, Dif: 2. 3s.

Anfaller Chauffören Kase? 50/50. 23. Ja.

Chaufförens Composure+Firearm mot Kases Dexterity+Athletics. Chauffören 3s. Kase 5s.//

Några kulor från Kases Desert Eagle slår in i Johns överkropp, men han verkar inte bry sig. Istället fortsätter han att rusa framåt och jag ser hur hans skuggtentakler slingrar sig upp mot mig och attackerar. Jag hinner inte undan och får en smäll över sidan av ansiktet. Mitt huvud flyger runt av kraften och slaget lämnar mina öron ringande och en isande kyla på min kind.
"Dö, för helvete!" skriker jag och ställer mig upp från mitt skydd. Blodet kokar i mina ådror och hungern sliter i min kropp. Det är dags att visa vem som bestämmer. Jag tar tag i min Beretta med båda händerna, riktar pistolen mot John och trycker av skott efter skott.
Samtidigt försöker chauffören träffa Kase, men kulorna studsar mot motorcykeln.

//Fortsätter John att attackera mig? Troligtvis. 91. Nej.

Fortsätter chauffören att attackera Kase? Troligtvis. 19. Ja.

Johns tentakler Wits+Oblivion mot Kases pistol Composure+Firearms. John bränner blod för att öka Wits. Rouse Check misslyckas. Hunger 3. John 4s. Kase bränner blod för att öka Composure. Rouse Check lyckas. 3s. Kase tar 1 skada.

Min Composure+Firearms mot Johns Dexterity+Athletics (-2, no cover). Jag Messy Critical! 7s. John 0s. Jag gör 10 i Superficial Damage som halveras till 5. Det gör att John har 3 Superficial och 2 Aggravated. Impared (-2 på Physical Dice Pools).

Chaufförens Composure+Firearms mot Kases Dexterity+Athletics. Chauffören 4s. Kase 6s.//

John skiftar fokus mot Kase. Han vrålar medan han undviker Kases skott och låter sedan sina tentakler attackera hans kropp från alla håll. Kase lyckas inte undvika och jag ser hur han tar smäll efter smäll. Chauffören skjuter mot Kase, men även denna gång missar skotten.
Jag ser rött. Jag tömmer mitt magasin mott Johns mittparti och ser hur mina kulor sliter upp hans bröst och mage. Det luktar underbart. John håller sig om överkroppen och faller ner på knä någon meter ifrån mig. Jag släpper pistolen och springer fram för att kasta mig över honom. Jag är så hungrig och arg att jag skiter i alla mina spärrar. Jag ska äta John, och jag ska äta honom nu. Jag ska visa vem det är som är herre på täppan.

//Johns tentakler Wits+Oblivion mot Kases pistol Composure+Firearms. John bränner blod för att öka Wits. Rouse Check lyckas lyckas. John 4s. Kase bränner blod för att öka Composure. Rouse Check lyckas. 3s. Kase använder Willpower. 4s. John gör 1 skada. Kase gör 3 som halveras till 2. John har 4 Aggravated.

Jag hoppar på John och försöker slå ner honom till marken. Strength+Brawl mot Dexterity+Athletics (-2). Jag 0s. John 1s.

Chaufförens Composure+Firearms mot Kases Dexterity+Athletics. Chauffören 3s. Kase 3s.//

Medan jag närmar mig John sätter Kase ytterligare några skott i hans kropp. Jag ser hur rött blod skvätter från hans lår och landar på den vita snön. En av hans tenakler träffar Kase i magen så att Kase tappar andan och viker sig. Chaufförens kulor viner i luften omkring oss. Jag slänger mig likt ett galet djur mot sabbatvampyren, men han ser mig och hinner kasta sig undan i sista stund. Jag vrålar av frustration.

//Anfaller John mig nu? 50/50. 98. Exceptionellt nej.

Fortsätter chauffören att attackera Kase? 50/50. 87. Nej.

Johns tentakler Wits+Oblivion mot Kases pistol Composure+Firearms. John 2s. Kase bränner blod för att öka Composure. Rouse Check lyckas. 3s. Kase gör 6 i skada som halveras till 3. John går ner i Torpor.

Chaufförens Composure+Firearms mot min Dexterity+Athletics. Chauffören 3s. Jag 0s. Chauffören gör 6 i skada som halveras till 3.

Jag försöker göra Diablerie på John. John har Blood Potency 2. Min Strength+Resolve, Dif 3. Jag måste klara detta 2 gånger p.g.a. Johns Blood Potency. Första försöket Messy Critical, 4s.//

Kase fortsätter att skjuta mot John och ett av skotten träffar sabbatvampyren i ögat. En bit av bakhuvudet exploderar i ett moln av röda blodpärlor och John faller livlös till marken. Den här gången kastar jag mig över honom utan problem och trycker in mina huggtänder i hans hals. Jag är så frånvarande i min hunger och extas, att jag knappt känner när chaufförens skott slår in i min sida. Blod är allt jag vet.

Jag suger ner den tjocka livsvätskan i stora, ivriga klunkar och känner hur blodet stärker min kropp. Jag dricker så häftigt att blod strömmar nedför min haka, nedför min hals och in mellan mina bröst. Jag kommer inte att sluta, inte innan John är död förevigt.

//Kase rusar fram mot chauffören och försöker ta honom i närstrid. Han aktiverar Prowess. Rouse Check misslyckas. Hunger 3. Chauffören skjuter mot Kase när han ser honom komma närmare.

Composure+Firearms mot Strength+Brawl. Chauffören 1s. Kase 5s. 6 i skada, halveras till 3. Chauffören 3/6.

Diablerie, andra försöket. 3s. Lyckas! Humanity -1. Jag slår min Humanity+Blood Potency mot Johns Resolve+Blood Potency. Jag 4s. John 1s. Jag får 5 xp per Success att använda till att höja Blood Potency eller någon av Johns disciplines. Min Generation sänks från 12 till 11. Jag använder mina xp till att skaffa Oblivion: Shadow Cloak (Level 1) och Arms of Ahriman (Level 2). Hunger 0.//

När Kase ser att John är ute ur spelet rusar han fram mot chauffören. Han använder sina vampyrkrafter för att öka sin styrka och slänger sig sedan mot honom över motorhuven på bilen. Chauffören skjuter för att försvara sig, men missar när Kase träffar honom gång på gång med sina nävar.
Jag känner hur Johns blod börjar sina, men slutar inte suga för det. Jag ska ha allt. Varenda droppe av hans blod och sedan hans själ. Mitt väsen fylls av Johns tankar, minnen och känslor. Jag känner hans vansinne fylla mig, och det är svårt att inte dras med i malströmmen av galenskap.

//Joanna borde förstå att hon ligger illa till. Hoppar hon in i bilen för att försöka fly? Troligtvis. 54. Ja.

Chaufförens Composure+Firearms mot Kases Strength+Brawl. Chauffören 1s. Kase 6s. 7 i skada, halveras till 4. Chauffören Incapacitated.//

Kase fortsätter att slå chauffören tills hans ansikte är en blodig massa. Han landar medvetslös på marken. Samtidigt ställer sig Joanna upp och slänger sig in i förarsätet på bilen. Hon drar igen dörren och startar motorn. Själv kan jag inte göra något annat än att fortsätta dricka John torr. Det här är det bästa och det värsta som har hänt i mitt liv.

//Kase försöker skjuta sönder däcken på bilen för att få den att stanna. Composure+Firearms, Dif: 4 (-1 Success för Called Shot). Blood Surge. Rouse Check lyckas. 0s.//

Medan John förvandlas till aska, som blåser bort för vinden, rycker Kase tag i chaufförens pistol och försöker skjuta sönder däcken på den flyende limousinen. Några skott träffar bakluckan men gör ingen större verkan.

Jag reser mig upp med en känsla av att jag är oövervinnerlig. Blod täcker mitt ansikte, mina händer och min överkropp. Jag vrålar bestialiskt med mina huggtänder utfällda, och snirklande skuggtentakler slår ut från skuggorna under min kropp. Jag har fått Johns krafter och jag väntar inte med att använda dem mot Joanna. När bilen åker förbi mig, för att komma ut på vägen, försöker jag styra dem att krossa framrutan och slita Johns kompanjon ur bilen.

// Kase försöker återigen skjuta sönder däcken på bilen för att få den att stanna. Composure+Firearms, Dif: 4 (-1 Success för Called Shot). Blood Surge. Rouse Check lyckas. 2s.

Min Wits+Oblivion mot Joannas Dexterity+Drive. Blood Surge. Rouse Check misslyckas. Hunger 1. Jag slår 6s. Joanna 1s.//

Kase fortsätter skjuta mot hjulen men får inte in någon träff. Joanna ser mina tentakler slingra upp på motorhuven och försöker svänga åt sidan för att komma undan. Snön sprutar runt däcken, och motorn varvar, när hon girar så hårt att bilens högra sida lättar från marken. Mina skuggtentakler slår sönder framrutan i glittrande spillror och snurrar sig runt Joannas överkropp. Hon har inte hunnit sätta på sig säkerhetsbältet och jag sliter våldsamt ut henne ur bilen. Medan jag håller fast henne voltar limousinen, snurrar ett par varv och landar sedan med en krasch på taket.

//Jag försöker hålla fast Joanna. Min Wits+Oblivion mot Joannas Strength+Brawl. Jag 2s. Joanna 1s.//

"Vad ska ni med statyn till?" morrar jag åt Joanna medan mina tentakler ormar sig tätare runt hennes kropp.

//Jag försöker skrämma Joanna till att svara. Charisma+Intimidation, Dif: 3. Blood Surge. Rouse Check misslyckas. Hunger 2. 2s.//

"Jag kommer aldrig att tala!" säger hon med polsk brytning och jag ser i hennes ansikte att hon talar sanning.
"Hungrig?" frågar jag Kase.
Han nickar.
"Låt det smaka!" säger jag och håller fast Joanna medan Kase tömmer henne på blod.
Hon rasar ner på marken och Kase ändar hennes odöda existens med några skott i huvudet. Medan han gör samma sak med chauffören, går jag fram till limousinen och kryper in genom framrutan. Det tar inte lång tid innan jag hittar guldstatyn.

//Har skottlossningen lockat polisen? Troligtvis. 97. Exceptionellt nej.

Har John fotat av symbolerna på statyn och skickat dem till någon medan biljakten pågick? Troligtvis. 55. Ja.//

"Fuck", hör jag Kase säga när jag kommer ut ur bilen.
"Vad?"
Han håller upp Johns mobil. "Sabbatkillen du just käkade upp har skickat iväg bilder på statyn till någon."
"Fuck", håller jag med. "Fan vad jag har ställt till det! Vi får skynda oss till Crook. Spar telefonen."

Kase slänger in alla tomma kläder och chauffören i bilen, sedan skjuter han på tanken tills bilen exploderar.
"Dags att dra", säger han och lämnar explosionen bakom sig i spelad slow-motion.
"Skitcoolt", säger jag sarkastiskt, men sedan går jag fram och kysser honom.
Kase ryggar först förvånat tillbaka, men ler sedan och trycker sina läppar emot mina.


SCEN 12
Primära Threads: Försöka ordna upp den här röran
Sekundära Threads: Stalker, Skuld till Jesse Tucker
Chaos Factor: 7 //Mord. Diablerie. Explosioner. CF +1.//
Health: 4/5
Willpower: 5
Humanity: 6
Hunger: 2

Datum: 2019 12 19, Torsdag
Tid: 22.50
Plats: Steel Horse Lounge

//Modifieras scenen? 10. Nej.

För att ta reda på hur Crook reagerar, så använder jag Behavior Check i Mythic Variations 2. Jag bestämmer hans Descriptors enligt Chicago By Night:
Identity: Barägare
Personality: Happy-Go-Lucky
Activity: Intrigerande

Temat för scenen är: "Allt har gått åt skogen".

Jag bestämmer vilka Descriptors som är aktiva i det här läget. "Intrigerande" ger +2, men "happy-Go-Lucky" tänker jag ger -2. Det ger ±0 på mitt nästa slag.

Jag slår 13. Disposition tabellen säger att Crook är "Active" (character wants to make their actions known).//

"Det här låter ju inte helt lysande", säger Crook.
Kase och jag sitter i den gröna, silvertejpade soffan i Crooks lagerrum under Steel Horse Lounge. Vi har tvättat oss och bytt kläder. Crook går fram och tillbaka över de luggslitna mattorna och undersöker sabbatfiguren i sina händer.
"Nej", säger jag. "Inte direkt."
"Lite av en katastrof", säger Crook.
"Lite", säger jag.
"Så John har varnat vem det nu är han arbetar med och skickat foton på symbolerna under figurinen?"
"Ja. Men vi har hans telefon", säger jag. "Vi kan söka på numret han skickade dem till."
"Det kommer förmodligen inte att ge någonting."
"Nej. Förmodligen inte."
"Jag gissar på att sabbat vet vad den här figurinen ska användas till, men om vi har lite tur måste de tyda symbolerna."

//Måste sabbat tyda symbolerna? 50/50. 71. Ja.//

Jag nickar.
"Det betyder iså fall att vi har lite tid på oss", säger Crook. "Vi måste försöka tyda dem innan sabbat gör det. Du har inte ställt till det helt, Natalie. Vi har i alla fall figurinen."
"Tack", mumlar jag. "Men vet du ens vad det är för symboler?"
Crook skakar på huvudet. "Nej. Men jag trodde att du var en fena på att ta reda på saker."
"Ska jag tyda dem?"
Crook nickar.
"I så fall behöver jag hjälp", säger jag. "När Anarchs hjälpte mig så träffade jag en Nosferatu, Murnau, som var jäkligt smart. Vet du vem det är?"
"Självklart", säger Crook.
"Han var en jävel på att ta reda på saker. Om vi samarbetar så kommer det här att gå mycket fortare."

//Går Crook med på det? Ganska troligt. 84. Ja.//

"Jag ringer honom på en gång!" säger Crook.


SCEN 13
Primära Threads: Tyda symbolerna under sabbatfigurinen
Sekundära Threads: Stalker, Skuld till Jesse Tucker
Chaos Factor: 7 //±0.//
Health: 4/5
Willpower: 5
Humanity: 6
Hunger: 2

Datum: 2019 12 19, Torsdag
Tid: 23.28
Plats: Steel Horse Lounge

//Modifieras scenen? 1. Ja. Udda nummer ger en förändrad scen. Det första som slår mig är att Murnau inte kommer ensam. Han har givetvis berättat för Anita Wainwright att något är på gång, och hon har sagt till Gérard att följa med honom.//

"Vilka mer vet?" frågar Crook irriterat.
"Bara Anita", säger Gérard med sin franska brytning. Det visade sig att han hängde på Murnau.
"Jag trodde vi Nosferatu kunde lita på varandra", säger Crook och blänger på Murnau. "Jag vet att vi inte litar på andra, men inom klanen…"
Murnau tittar ner i golvet. "Anita tillhör mitt Coterie. Jag är ledsen Crook, men jag berättar allt för Anita."
"Visste du att den här lilla jäveln är helt opålitlig", frågar Crook mig och trycker sitt pekfinger mot Murnaus bröstben.
"Vi känner inte varandra särskilt bra", säger jag.
"Fuck!" skriker Crook. "Men, men. Nu när han ändå är här är det väl lika bra att utnyttja hans expertis. Sätt igång och tyd de där jäkla symbolerna."
Jag och Murnau slår upp våra laptops och börjar arbeta, medan Kase och Gérard snackar om fighten med Chicago Lunatics. Crook öppnar metalldörren till sina fånghålor och serverar nytappat blod till oss alla.

//Jag slår Wits+Investigation (+1 med hjälp av Murnau). Jag avgör att detta är väldigt svårt att lyckas med, så svårighetsgraden blir 6. Jag använder Blood Surge för att öka Wits med 1. Rouse Check misslyckas. Hunger 3. Jag använder en Willpower. Jag slår 8s. Critical Win!

Jag bestämmer att vampyren som ligger i torpor är en Methuselah av femte generationen. Han var en viktig spelpjäs från tiden då sabbat grundades som en reaktion till Convention of Thorns och skapandet av Camarilla (på slutet av 1400-talet).

Jag bestämmer att vampyren heter Njord och var en nordisk viking från början. För stats använder jag "Critias" i Chicago By Night, eftersom det är den enda vampyren från femte generationen jag hittar. Det gör också att Njord blir en Brujah vilket jag tycker passar bra.

Njord blev besegrad av sin Childe Balder i en maktkamp i Chicago på 1830-talet då staden höll på att grundas. Istället för att döda sin Sire begravde Balder Njord levande, djupt under Chicago för att där få lida i evighet. Balder dödade alla som visste var Njord låg begravd, men en av Njords närmaste män lyckades fly. Han startade en hemlig order i Njords ära och skapade guldfigurinen för att han i framtiden skulle kunna hittas när Balders inflytande hade sinat.//

"Symbolerna är en slags krypterad kod", säger jag efter några timmar. "Murnau och jag har lyckats knäcka den. Vi hittade några gamla referenser i digitaliserade arkiv från 1800-talet."
"Vad står det?" frågar Crook.
Kase och Gérard tystnar och lutar sig nyfiket framåt.
"Texten talar om Njord, en vildsint viking som blev förärad mörkrets krafter. Det står att han var en motkraft till Convention of Thorns, att han blev levande begravd av sin Childe Balder, men att han en dag ska återuppstå för att komma med Ragnarök och lägga alla sina fiender under sig."
"Jag gissar på att fienden är Camarilla", säger Kase.
"Eller Balder och hans ättlingar", säger jag.
"Står det vart han ligger?" frågar Crook upphetsat.
"Det finns koordinater här", mumlar jag och slår dem på min laptop. "Han ligger begravd under The Loop. Jag misstänker att man kan närma sig platsen genom kloakerna, men det är en labyrint där nere."
"Vi måste dit genast", säger Crook. Han nästan dreglar. "Vi måste hinna före sabbat."
"Det här är något som rör alla vampyrer", säger jag. "Ska vi kontakta Prins Jackson?"

//Vill Crook det? Väldigt otroligt. Nej.//

"Helvete heller", säger Crook. "Fattar du vilket övertag vi kan få om vi har tillgång till en Methuselah. Glöm att jag delar med mig av det här." Han vänder sig till Murnau och Gérard. "Inte ett jävla ord till någon om detta. Det här stannar mellan oss. Inte ens Anita får veta, men om jag kan lita på er lovar jag att ni har en plats vid min sida när jag listar ut hur vi kan utnyttja det här på bästa sätt."

//Kommer de skvallra? 50/50. 78. Det är på gränsen, men nej.//

"Vi lovar", säger Gérard och Murnau.
"Ok", säger Crook. "Ni har en timma på er att förbereda er. Fixa det ni behöver så möts vi här sedan." Han ler så att huggtänderna syns. "Vi ska skaffa oss en egen Methuselah!"

//Här avslutar jag sessionen. Natalie helar sig och dricker blodet hon får av Crook. Hunger 1. Jag ger Natalie 2 Experience Points.//

Fortsättning följer...
 
Top