Alla ombord för roligt,
Som sagt tycker jag inte att den är dålig, och beroende på vilken ton man vill sätta kan det kapitlet vara precis rätt för kampanjen. Det är ganska precis så jag föreställer mig att en lite halvdålig knarktripp skulle vara, eller i alla fall minnet efter en halvdålig knarktripp.
Men först och främst tror jag inte att jag kommer kunna spelleda det kapitlet på ett sätt som faktiskt förmedlar känslan. Jag är lite fummlande och hackig i mitt spelledande, och jag tror det skulle resultera i att det där kapitlet blir rätt tråkigt att spela eller bara konstigt på ett otillfredställande sätt.
Sen tycker jag kanske att det kapitlet inte var tillräckligt väl sammanknutet med den faktiska kampanjen. Det här behöver såklart inte vara ett problem eller något dåligt, kanske är sånna här utflummningar en vanlig del av världen snarare än den specifika kampanjen. Men 7 porträtt representerar mitt första möte med världen som presenteras i Svenska Kulter, så det kan jag inte uttala mig om.
Och även om den här typen av händelser inte är väl förankrade i världen heller så behöver det fortfarande inte vara något fel. Jag kan lätt se hur en del kan tycka att ett sånt här frikopplat mellanspel kan vara kul och uppfriskande. Ett intressant avbrott helt enkelt.
Och jag är i grund och botten inte emot såna här
storläppade alligator-ögonblick, det är nog just att kapitlet inte riktigt funkar med min spelledarförmåga och det känns lite för abrupt i min smak. Men med lite egen utfyllnad som introduktion åtgärdar man ju lätt det senare.
Återigen: jag tycker inte kapitlet är dåligt på något sätt. Jag upprepar detta om igen ihop om att slippa äventyrsskrivare som går i försvarsställning i ett felriktat försök att förklara kapitlet för mig. It's not you, it's me. Okay?
Bra skriven och konstig på ett bra sätt.
