Nekromanti Vad är Quadosh?

[Evil Peter]

Re: Hur känns/märks Qadosh???

Jag håller i stort sett med men jag tycker man kan känna när man förlorar qadosh. Jag kan tänka mig en underlig känsla av ensamhet och tomhet samtidigt som man vid ökande i qadosh känner en speciell gemenskap och att det faktiskt finns något som vakar över en. Orden helig och ohelig kan ibland vara lite för abstrakta i mitt tycke.

 

[dream]

Man får ju också en bunke nya tabun och relger att följa, så livet som fler-religiös torde vara hektiskt värre...

 

[Alea]

Re: Hur känns/märks Qadosh???

jag tycker det är en riktigt bra riktning för tråden att ta...

Jag spelar en före detta Zorianriddare som är övertygad om att Aurelis (och Pelias) valt honom som ljusets förkämpe mot mörkret.

Märker man själv när man får Qadosh?
Ja helt klart. I vår grupp så upplever man en bra känsla. Jag tänker mig känslan av att få sin bön besvarad och att allt passar in i min världsyn..

Märker man att man förlorar Qadosh förutom åldring om det sker?
Man känner att något är fundamentalt fel, det är något som förändrats. Det känns nästan som om gudarna lämnat en.

Märker man om andra har Qadosh?
Har dem tillräckligt hög qadosh så utstrålar dem nån form av helighet. Man känner nån slags vördnad inför personen man möter. Om personen man möter beter sig på ett sätt som inte är specielt heligt i betraktarens ögon så går känslan över riktigt snabbt.

Kan man känna av skillnaden mellan ens egna Qadosh och andras?
Som jag spelar det så är qadosh en bekräftelse från gudarna att min karaktär handlar rätt, han upplever andras qadosh om den är högre än hans som vägledare, nån som kan hjälpa honom tolka gudarnas vilja. Om andras qadosh är lägre ser han dem oftast som nån han måste vägleda.

Märker man av Qadosh från andra religioner än ens egen?
Ja det tror jag, men om dem handlar på ett "oheligt" sätt så försvinner nog känslan.

Om man har hur fungerar det om både cermonin helga/vanhelga finns med i religionen?
De två olika ceremonierna har olika ändamål. Jag ser vanhelga som en slags exorcism. Som min karaktär skulle utrycka det, man måste få bort Daak-demonens smitta innan den sprider sig. Ceremonin helga gör ju en plats tillfälligt helig så att man kan utföra andra ceremonier där. Min karaktär ser också på det som att man måste driva bort smittan med vanhelga och sedan "hela" platsen med helga för att helt driva bort de demponiska influenserna.

 

[Alea]

Re: 2+ religioner 1 tro.

Jag håller med om att man kan tillhöra fler religioner.
Oavsett hur många religioner och filosofier så har ju individen "bara" en tro. Tron kanske innehåller delar eller hela religioner men det är en tro.

Vilket leder till att man har ett qadosh värde men väljer heligaste dagen, andra heliga dagar tabun och påbud.

Detta är nödvändigt annars skulle inte religioner utvecklas, splittras, assimileras och så vidare.

 

[Alea]

Det låter vettigt...
Men är det genom en specifik gud eller det gudomliga tillståndet man får mer qadosh av?

 

[Regmolar]

Re: Hur känns/märks Qadosh???

Ja, som sagt så ansåg jag att man inte skulle det endast för att kunna få de där "chockeffekterna" för präster och andra som avfaller från den rätta vägen, något som för tillfället tilltalar mig mycket. För magiker är det ju som sagt en helt annan sak, men de är ju vid tillfället normalt lite upptagna av att börja brinna... (eller dylikt).

Vad gäller känslan av gemenskap ser jag inte på något sätt gudarna som några "goda", så jag har lite svårt att få in en odelat postitiv känsla där... men för religioner som jordmodern och den samoriska läran kan jag tänka mig att det är det rätta. Känslan bör anpassas efter religion, så Allvetandes Brödraskap får ett ögonblick med en känsla av upplysning, Daaktroende en av... "elation"? Upphöjning? (hittar inte bra svenska motsvarigheten), Mahktadyrkande en av gemenskap med den mörka modern och växande styrka, Cirzatroende av att guden ler mot dem, etc.

Vad gäller helig och ohelig skulle jag se det som det är med begreppen ond och god: Är det ondska när du dödar den trilskande flugan? Om nej, är det ondska när demonen/guden, för vilken du är mindre än en fluga, dödar dig? (var bara tvungen att pröva den liknelsen för hur jag ser det som att Eons ondska/godhet ska fungera ) Dibuk är en dödsgud, så hos honom kan de vandöda vara heliga (se Dödsgastar). Azradeus är en demongud, så hos honom är demoner heliga. Abstrakt, ja, men framför allt subjektivt (jag menar, ta bara korna i Indien!).

 

[Regmolar]

Ja, så man får väl vara smart och inte följa flera motsägelsefulla religioner (jag menar, samorism och jordmodern passar väl som hand i handske...)

 

[Evil Peter]

Re: Hur känns/märks Qadosh???

Ja, som sagt så ansåg jag att man inte skulle det endast för att kunna få de där "chockeffekterna" för präster och andra som avfaller från den rätta vägen, något som för tillfället tilltalar mig mycket. För magiker är det ju som sagt en helt annan sak, men de är ju vid tillfället normalt lite upptagna av att börja brinna... (eller dylikt).

Jag tycker nog att även vanliga människor kan få en känsla av något större om de deltar i något som höjer deras qadosh, t ex en högmässa eller liknande. Böner och sådant som ger en ökning efter lång tid räknar jag inte in då jag anser att man bygger upp ökningen under den tiden, inte att allt ploppar fram när tiden gått.

Dock kan jag hålla med om att de som har högre qadosh kommer känna mycket mer än andra.

För magiker blir ju känslan blandad med massa andra effekter som du säger så där märks det nog inte så mycket, såvida denne inte är mycket from. När man hamnar på negativ qadosh bör väl andra känslor dyka upp. När jag skrev detta kom jag direkt att tänka på Bilbo's replik i the Fellowship of the Ring; "I feel like butter scraped over too much bread". Något sådant kanke infinner sig efter ett antal minuspoäng.

Vad gäller känslan av gemenskap ser jag inte på något sätt gudarna som några "goda", så jag har lite svårt att få in en odelat postitiv känsla där... men för religioner som jordmodern och den samoriska läran kan jag tänka mig att det är det rätta. Känslan bör anpassas efter religion, så Allvetandes Brödraskap får ett ögonblick med en känsla av upplysning, Daaktroende en av... "elation"? Upphöjning? (hittar inte bra svenska motsvarigheten), Mahktadyrkande en av gemenskap med den mörka modern och växande styrka, Cirzatroende av att guden ler mot dem, etc.

Ja, visst kan den exakta känslan variera, jag tog bara något generiskt. Dock blir man ju på något sätt mer omtyckt av guden när man ökar i qadosh. Även en ond gud kan ju hålla en dyrkare närmare sig, även om det inte är något gulligt band utan mer att han är en bättre tjänare.

Vad gäller helig och ohelig skulle jag se det som det är med begreppen ond och god: Är det ondska när du dödar den trilskande flugan? Om nej, är det ondska när demonen/guden, för vilken du är mindre än en fluga, dödar dig? (var bara tvungen att pröva den liknelsen för hur jag ser det som att Eons ondska/godhet ska fungera ) Dibuk är en dödsgud, så hos honom kan de vandöda vara heliga (se Dödsgastar). Azradeus är en demongud, så hos honom är demoner heliga. Abstrakt, ja, men framför allt subjektivt (jag menar, ta bara korna i Indien!).

Jag tänkte mest på att orden helig och ohelig är abstrakta och därför kunde man använda andra ord för att beskriva känslan. Om någon säger att jag känner mig mindre helig så är det mindre chans att vi tänker på samma sak än om det t ex beskrivs som en konstig känsla av utanförskap och isolering.

 

[Regmolar]

Re: Hur känns/märks Qadosh???

Jag blir lite vilsen... det ser ut som om du svarat på en kommentar om qadoshöjning, när du citerar en sänkning?

För magiker blir ju känslan blandad med massa andra effekter som du säger så där märks det nog inte så mycket, såvida denne inte är mycket from. När man hamnar på negativ qadosh bör väl andra känslor dyka upp. När jag skrev detta kom jag direkt att tänka på Bilbo's replik i the Fellowship of the Ring; "I feel like butter scraped over too much bread". Något sådant kanke infinner sig efter ett antal minuspoäng.

... förutom det där med att du börjar lysa, lukta lik, dra med dig regn, bo med orkaner och sådana saker Men, jo, man borde förmodligen känna av det inombords också när man skadat sin läng till universum så pass mycket att man blir en magisk anomalitet...

Ja, visst kan den exakta känslan variera, jag tog bara något generiskt. Dock blir man ju på något sätt mer omtyckt av guden när man ökar i qadosh. Även en ond gud kan ju hålla en dyrkare närmare sig, även om det inte är något gulligt band utan mer att han är en bättre tjänare.

Självklart. "Ah, Hamerek, my faithful and most trusted servant... Here, take som unholy powers, use them with my leave, and live longer than any mortal. As long as you don't disappoint me, that is..."

Jag tänkte mest på att orden helig och ohelig är abstrakta och därför kunde man använda andra ord för att beskriva känslan. Om någon säger att jag känner mig mindre helig så är det mindre chans att vi tänker på samma sak än om det t ex beskrivs som en konstig känsla av utanförskap och isolering.

Ah, jag trodde vi fortfarande talade om ceremonier... my mistake.

 

[Johan K]

Re: Hur känns/märks Qadosh???

Märker man själv när man får Qadosh?
Märker man att man förlorar Qadosh förutom åldring om det sker?

Skulöle nog svara nej på de här frågorna. Man känner inte när man förlörar eller får quadosh.Kanske att man får en vill käsna av det om man skulöle förlora välldigt mycket eller få välldigt mycket quadosh på en gång.

Märker man om andra har Qadosh?

Inte dirket, kanske att man mer få en kännsla av om nån har mycket quadosh

Kan man känna av skillnaden mellan ens egna Qadosh och andras?

Nepps, quqdos som quados. Tror inte pånån större skillnad på det sättet.

Märker man av Qadosh från andra religioner än ens egen?

Naee, tror att quadosh funkar lika oavsett vilket religion det är. Så det är nog ingen skillnad.

 

[Evil Peter]

Re: Hur känns/märks Qadosh???

Jag blir lite vilsen... det ser ut som om du svarat på en kommentar om qadoshöjning, när du citerar en sänkning?

Du svarade på en massa frågor från Zontuna och har väl pratat med det som grund.

... förutom det där med att du börjar lysa, lukta lik, dra med dig regn, bo med orkaner och sådana saker Men, jo, man borde förmodligen känna av det inombords också när man skadat sin läng till universum så pass mycket att man blir en magisk anomalitet...

Ja, de sakerna händer ju naturligvis också men att själen, vilket man borde kunna kalla ens essens, är skadad/sjuk tänkte jag att man kan känna även innan man når -11 i qadosh och börjar ha en rent fysisk effekt på omvärlden.

"Ah, Hamerek, my faithful and most trusted servant... Here, take som unholy powers, use them with my leave, and live longer than any mortal. As long as you don't disappoint me, that is..."

Hehe, ja gudens ogilla ter sig ju olika. Allt från att han är besviken till "if you fail it's five across the eyes!" i sann Al Bundy-känsla.