Nekromanti Vad är nyskapande inom RPG

[God45]

Ok, men OSR (Old School R.) innebär ju att man går tillbaka till rötterna, och rötterna är ju strid, detaljregler och sånt där som gör sig bättre i datorspel? Vad är det annars som är oldschool?

Det är faktiskt inte old school. De där grejerna är alla nyare grejer som kom under 80-talet. OSR är väldigt få regler och mer tolkningar än detaljer. Realism och detaljer är nyare grejer.

 

[Nässe]

Min uppfattning är att OSR tills förhållandevis nyligen har vart den plats där det sker något nytt. Men precis som med Story Games-Forge typen av indie som var platsen där nytänkade fanns innan känns det som att det är slut med det nu. (innan dess var det bland friformarna du hittade nytänkandet, och innan dess vet jag inte för där är vi runt milenieskiftet när jag började sätta mig in i mer än vad bara min spelgrupp höll på med).

Det där med att man tittar tillbaka för att hitta något nytt som är grejen med OSR (jag tycker att det är direkt nödvändigt att R:et läses ut som renässans) och tankar som "rulings - not rules" är ju en direkt motrörelse mot att ett spel ska ha tydliga regler som gör att det berättar en typ av historia vilket är centralt för Indie-vågen.

Så frågan är vad nästa grej blir? Jag har en vag spaning om att det kommer att bli något där rollpersonen är säker efter som så många OSR-grejer handlar om att rollpersonerna kan dö för att de missar ett save slag, eller har 2 hp i en värld där ett vapen gör 1t6+styrkabonus i skada.

Samt att jag tror att det är dags för en annan typ av berättande. I friformen var spelarna (och deras rollpersoner) underkastade berättelsen, i Indie spelen var berättelsen en följd av reglerna och i OSR spelen kommer den i princip av att SL har koll på en miljö den krockar med spelarna. Hur kommer vi börja berätta nu?

Spännande spaning! Jag hoppas och tror på spel som vi gamla rävar inte tycker om, dvs spel för nya grupper av rollspelare, för folk som gillar andra berättelser, andra teman, andra utmaningar, andra rollpersoner. Och de spelen kommer inte diskuteras här.

För ett tag sedan berättade några vänner att de spelat ett jätteroligt spel vid en parmiddag. Det visade sig att det var Mord till middag. De är personer som tycker rollspel är töntigt, och inte gillar sf, fantasy, Sagan om ringen eller shoot em up spel.

För att vara tydlig tror jag på nya grupper av rollspelare, med lite andra preferenser. Spelen kommer kanske inte vara radikalt annorlunda men komma från ett litet annat håll. Precis som spelarna. Kanske mer kvinnliga spelskapare, kanske mer queer, kanske mer saga, kanske andra former än eviga kampanjer i stinkande tonårskällare. Av någon anledning tänker jag på sword princess, samtidigt som det är ett på många sätt traditionellt spel.

 

[Jocke]

Ok, men OSR (Old School R.) innebär ju att man går tillbaka till rötterna, och rötterna är ju strid, detaljregler och sånt där som gör sig bättre i datorspel? Vad är det annars som är oldschool?

Typ exakt det trodde jag också innan jag föll ned i tunnan Men det visade sig inte stämma.

 

[Henke]

När rollspelen kom på 70-talet var reglerna inte alls detaljerade och fokus låg inte på strid utan på utforskande. Strid var nämligen dödligt och således något man borde undvika samtidigt som det var de skatter man hittade, och inte de monster man dödade, som gav XP. Det du tänker på som old school låter som en senare generation rollspel, kanske Advanced Dungeons & Dragons, som hade detaljerade regler för nästintill allt samt ett mycket större fokus på strid och episka berättelser.

Helt rätt. Jag var helt enkelt lite lagom egocentrisk och utgick från arr oldschool var min barndoms 80-tal med just stort detaljfokus och mycket strid. Tack gör tydliggörandet !

 

[Bifur]

För ett tag sedan berättade några vänner att de spelat ett jätteroligt spel vid en parmiddag. Det visade sig att det var Mord till middag. De är personer som tycker rollspel är töntigt, och inte gillar sf, fantasy, Sagan om ringen eller shoot em up spel.

Spännande. Ur ett rollspelperspektiv var det Mord till middagen jag läst var närmast ett drama, mycket gestalning och lite annat, med instruktioner åt karaktären etc.

 

[erikt]

Har inte heller fattat grejen med OSR bortsett från rent nostalgiska skäl (och isåfall kan jag ju lika gärna spela originalen från 80-talet). När jag tänker OSR så tänker jag iofs på detaljtunga regler med mycket modifikationer och fokus på strid, grottkräl och skattjakt.

OSR är inte alls särskilt detaljtunga regler. Tvärtom.
Strider är något som helst undviks i OSR då de kan vara väldigt dödliga.

Och originalen är från 70-talet, inte 80-talet. Främst då original D&D från 1974.

 

[Björn den gode]

Från friformsscenen kan jag rapportera en spaning om att korta scenarion som är klara på ca 1h utan att någon spelare innan har varit i kontakt med texten innan var nyskapande för något år sen och är numera lite av en trend (om än fortfarande liten), flaggskeppet är #feminism-antologin.

 

[Staffan]

Min, kanske något inskränkta, uppfattning är att det finns väldigt få saker som är både nyskapande och bra. Därmed inte sagt att nyskapande är dåligt, men det brukar behöva poleras ett par varv innan det blir något vettigt av det, och då är det ju inte riktigt nyskapande längre.

 

[Bakagan]

https://www.epicgames.com/fortnite/forums/suggestions-advice/185538-discussion-about-the-rpg

 

[Björn Wärmedal]

Från friformsscenen kan jag rapportera en spaning om att korta scenarion som är klara på ca 1h utan att någon spelare innan har varit i kontakt med texten innan var nyskapande för något år sen och är numera lite av en trend (om än fortfarande liten), flaggskeppet är #feminism-antologin.

Jag var på väg att säga ”det är ju alldeles för kort för ett spelmöte, man kommer inte hinna med något vettigt!”

Sen kom jag ihåg vad Nässe skrev högre upp om annan publik med andra preferenser. Det kan med andra ord bli skitbra, även om jag själv inte lockas av tanken alls ????

Och man skulle hinna med fyra äventyr på ett normalt konventspass! Det är ju en mindre kampanj. Lite coolt ändå.

 

[Svarte Faraonen]

För att ta ett exempel på den sorts underlighet jag tycker att den moderna OSR-rörelsen har frambringat: Scrap Princess skriver om fantasyraser.

Till att börja med är det skrivet på ett annat sätt än vanliga fantasysaker. Bilderna är inte bokstavliga (tror jag), utan illustrerar att varelsen i fråga ska frambringa samma sorts känsla. Därtill är flera av förmågorna annorlunda än vad som varit vanligt i de flesta rollspel. När andra spel ger "du har +2 på den här manövern" eller "du kan använda den här besvärjelsen en gång per dag" producerar Scrap i stället den här sortens saker:

Choose a type of weather to not believe in. You suffer no effects from that weather. Rolling again means you get to choose another weather.
[...]
If someone believes 2 of your lies a 3rd spoken by you appears as plausible as those 2. They are not automatically convinced , they just scrutinize it as much as they did the other 2 . For example if you told someone your name (falsely) , and that you were friends with the inn-keeper (falsely), then telling them that you were the owner of the nearby castle wouldn't seem anymore absurd. If you roll this again, and additional lie is made plausible.
[...]
You can craft an object with substandard or even completely unsuitable materials . Shoes from livers, a ladder from piss, a sword from a sheeps fleece. This ability doesn't give you any more crafting ability than you already have and uses the appropriate mass that it would with conventionally materials . In addition if the user of a crafted object falls in your disfavour the object immediately loses its ability to not be completely shit.

Dessa förmågor har två relevanta egenskaper. Till att börja med är de konstiga på ett sätt som övernaturliga förmågor i konventionella fantasyspel sällan tillåts vara. Rota igenom grundboken till D&D 5e eller liknande, och du kommer inte hitta någon besvärjelse eller specialförmåga som bygger på den här sortens förvridna drömlogik. Därtill är de fullständigt regelagnostiska. OSR bygger ju till större delen på att problemlösning ska vara oavhängigt reglerna: det som skulle vara rimligt att göra om scenariot postulerades utan ett regelsystem bör också vara den rimliga lösningen i spelet.

Men huvudsakligen anser jag att Veins of the Earth, A Red and Pleasant Land, A Thousand Thousand Islands och liknande OSR-produkter framför allt har bidragit med att göra fantastiken mer fantastisk genom att ta ut svängarna för hur märkliga saker kan vara.

 

[Khan]

Det är så mycket revolutionerande just nu att jag knappt kan räkna det! Vi har 200 ords rpg:n som Fuck, it’s Dracula! Vi har webshowerna med skådespelare som blir mer och mer avancerade. Vi har nya tävlingsformer där man försöker efterlikna E-sport. Vi har böcker som Cinderheim och Kravborna med helt nya sätt att presentera en setting på. Varje nytt PbtA spel förfinar motorn till en skarpare och skarpare egg medan de nya OSR spelen kränger hit och ditt på jakt efter något nytt och ofta hittar det. Grejen jag är djupt inne i just nu är Storytellers Vault och GM:s guild som skapar en helt ny gräsrotsrörelse där folk jobbar sig upp från att vara glada amatörer till att kunna leva på att skriva rollspel! Fuck, jag har tjänar 250 kr den här veckan på att sälja böcker jag skrivit på en gammal shitty mobil telefon medan jag pendlat.

Vi har fler rollspelare nu än på 80-talet! Och en större procent av dem är skapare. De skapar böcker, podcasts, videos, playbooks och äventyr. Och så mycket av det innehåller saker jag aldrig sett förr! Och jag har läst hundratals rollspelsböcker, minst en i veckan, under mina tio år i hobbyn. Kolla in I Nålens öga på Scenariobiblioteket bara! Holy shit, det är ett nyskapande scenario i hela sitt upplägg! För att inte tala om Scenariobiblioteket i sig själv.

Det här!

Jag tror mycket mer på att distributionskanalerna och diskussionskanalerna är mer nyskapande än valfri trend inom själva spelandet. Ge mig valfritt spel som säljs som det nyaste och mest innovativa sedan kejsar Qin spelade figurspel med sina terrakottasodlater, och jag är bombsäker på att någon gammal räv kan säga "det där låter 75% som något Stafford gjorde redan på sjuttiotalet". När jag upptäckte Braunstein tappade jag hakan, ett sådant spel låter så nytt och ballt det bara kan. Men det är äldre än original-DnD. Bara ett exempel.

Jag tror på allvar att print on demand för ett decennium sedan, och dess arvtagare (PDF-acceptansen) nu, har betytt mycket mer för rollspel än både OSR och PbtA. Rakt av.

 

[luddwig]

Återigen vad är det med viss ny OSR som är nyskapande är det setting, spelstil eller regler?

Det långa svaret...

Vad kännetecknar OSR

• Enkla regler som lämnar stort utrymme åt spelledaren att vara kreativ.
• Fokus på player skill, inte character skill, vilket uppmuntrar spelarna att vara kreativa.
• Rollfigurerna är inte superhjältar (ofta inte ens hjältar) och spelet är inte balanserat så att äventyra är farligt.
• Platsbaserade äventyr i färgstarka miljöer där rollfigurernas val har betydelse.

Vad är nyskapande inom OSR

• Vissa regellösningar, till exempel tidigare nämnda usage die som är en intressant mekanik för förbrukningsvaror/förslitning.
• Vissa sätt att presentera eller generera äventyrsmaterial.

Jag skulle också vilja säga vissa äventyrsmiljöer men de jag kommer att tänka på just nu är mer inspirerande än nyskapande.

Sales pitch - vad är roligt med OSR

• Inget krav på att lära sig komplexa regler eller läsa in detaljerade spelvärldar.
• Stort utrymme för kreativitet.
• Stor chans att bli överraskad av händelseutveckling eller miljöer.

Därmed inte sagt att all OSR är nyskapande, eller att nyskapande i sig är detsamma som bra. Det finns många dussinprodukter och misslyckade experiment. OSR har absolut också sina svaga sidor. Gestaltning av rollfigurerna hamnar till exempel väldigt mycket i skymundan. Det fria utforskandet har också en tendens att bli monotont i längden. Dessutom överdoseras det med gonzo. Allt detta enligt min högst personliga uppfattning, och utan att jag utger mig för att vara en expert på OSR.

 

[Tant Ragnar]

Det här!

Jag tror mycket mer på att distributionskanalerna och diskussionskanalerna är mer nyskapande än valfri trend inom själva spelandet. Ge mig valfritt spel som säljs som det nyaste och mest innovativa sedan kejsar Qin spelade figurspel med sina terrakottasodlater, och jag är bombsäker på att någon gammal räv kan säga "det där låter 75% som något Stafford gjorde redan på sjuttiotalet". När jag upptäckte Braunstein tappade jag hakan, ett sådant spel låter så nytt och ballt det bara kan. Men det är äldre än original-DnD. Bara ett exempel.

Jag tror på allvar att print on demand för ett decennium sedan, och dess arvtagare (PDF-acceptansen) nu, har betytt mycket mer för rollspel än både OSR och PbtA. Rakt av.

Absolut medhåll. Jag menar, till och med en stressad småbarnsfar som jag har fått vara med och skriva saker till ett spel som nu finns på riktigt att köpa, i både tryckt och digitalt format, och ser typ minst lika bra ut som spelen jag spelade då det begav sig på slutet av åttiotalet... Det är stort!

Tillgängligheten, både för skapare och nya spelare kan inte nog understrykas.

 

[Svarte Faraonen]

Märk också att OSR har minst två-tre olika subkulturer inom sig. Det finns en traditionalistisk gren som även tematiskt vill hålla sig inom gamla etablerade ramar, men det finns också en som gillar att ta ut svängarna. Som det beskrevs på Storygames när det nyligen togs upp:

[FONT=&quot]People have divided themselves into groups - there are the DIYD&D artsy left-wing OSR people who experiment and are okay with gonzo and gore in the same circles. There are the people who have always played the same game and like TSR-style adventures (whatever that means to them) or the same campaign world in which they have played for eternity and who often prefer more family-friendly and conventional content. Maybe pundit and his ilk have a community, too, if they count as OSR, but I have no idea what they do and produce, if anything, or if anyone cares. I have no idea if there are fairly clear subcommunities among experimental games people. Clear in the sense that there are separate online communities and resources, and also clear in the sense that it is pretty easy to decide if you like TSR AD&D -type content and so should go to Dragonsfoot, or if you like bizarre monsters and strange art and should follow Scrap Princess. It is easy to know if you are in a right or a wrong place.[/FONT]

Så om man ska säga att nyskapande material kommer från OSR så är det inom gruppen "[FONT=&quot]DIYD&D artsy left-wing OSR people", inte "people who have always played the same game and like TSR-style adventures [...] who often prefer more family-friendly and conventional content".[/FONT]

 

[Christoffer]

Nyskapande? Kanske. Peppen är i alla fall stor för The King is Dead: https://www.kickstarter.com/projects/226674021/the-king-is-dead-a-roleplaying-party-game/description

 

[Khan]

Nyskapande? Kanske. Peppen är i alla fall stor för The King is Dead: https://www.kickstarter.com/projects/226674021/the-king-is-dead-a-roleplaying-party-game/description

Det ser helt klart ut som något värt att kasta pengarna på. Tack för tipset.

Lite OT, men måste tipsa om ett riktigt bra brädspel med samma namn och lite samma tematik -> https://boardgamegeek.com/boardgame/172996/king-dead

 

[afUttermark]

Tack luddwig för din sammanfattning av OSR. Jag har inte hängt med vad det handlade om alls. Tycker det är svårt när man lurkar att få inblick i begreppet.
Tycker själv att player skill inte uppväger det jag vill ha ut av rollspel, jag är inte så bra på att lösa dungeonpussel och rullar hellre ett int-slag eller ett finna dolda ting.

 

[Mogger]

Tack luddwig för din sammanfattning av OSR. Jag har inte hängt med vad det handlade om alls. Tycker det är svårt när man lurkar att få inblick i begreppet.
Tycker själv att player skill inte uppväger det jag vill ha ut av rollspel, jag är inte så bra på att lösa dungeonpussel och rullar hellre ett int-slag eller ett finna dolda ting.

Gissar också att det där med "enkla regler" beror på vad man är van vid. Alla OSR-spel jag har läst innehåller minst lika mycket eller mer regler än spel som jag är van vid. Jag kan tänka mig att det är "enklare regler än D&D 3" eller liknande. Men vi snackar ju fortfarande 150 sidor regler. Enkla regler för mig ska förklaras på max 10 sidor. Inkl alla spells, utrustning, monster eller vad det kan vara.

Dock, enkla regler är inget självändamål för mig. Så jag lägger ingen värdering i det.

Jag har läst LofFP, Stars Without Numbers, något som hette något med Dungeon o.s.v. Men som jag har förstått det så är det själva äventyren som är grejen. Inte regelböckerna.

 

[Gabrielle de Bourg]

Rollspel känns mer nyskapande nu mer än någonsin. Mycket känns som att det beror på ett stort influx av nya spelare, där hobbyn växer och därmed förnyas och blir nyskapande på ett naturligt sätt. Här är lite olika reflektioner som jag tror bidragit, men också i sin tur gör hobbyn nyskapande!

Synligheten i populärkultur och geekkulturen: En av de mest nyskapande bitarna har varit synligheten av rollspel i olika delar av den "nördiga" sfären. Det har varit allt från starten av Critical Role och Harmon Quest som lockat in många att exponeras till rollspel, till att Dungeons & Dragons blir en plot point i Stranger Things till den svenska thrillerpodden De dödas röster. Allt det här gjorde att många exponerades till rollspel, vad det innebär och faktiskt, hur roligt det är som hobby. Jag minns när De dödas röster gick och SÅ MÅNGA kom fram till mig på jobbet och frågade om det var det jag håll på med helgerna och hur gärna de själva ville prova på. Framförallt blev också rollspel något de kunde förstå på ett annat sätt, där det som förmedlades så bra var känslan att spela och tillsammans berätta historier. Nu när jag förklarar rollspel frågar många: "Åh, som det de spelar i Stranger Things?" och att de bara har en referens hur det är att spela gör enormt för att hobbyn ska växa. Vi ser också företag som Fandrake som gör stora coffee table books om rollspel som i sin tur hyllas och ger oss en känsla av att det finns en kultur. Finns det en kultur finns det något vi kan bygga vidare på och det föder mycket nytt.

Rollspelsskapare i fantastiken: En annan viktig bit som går lite hand i hand med det förra är också kopplingen mellan rollspelsskapare och fantastiken, som i sig växt sig jättestor. I svenska fantastiken har vi flera stora namn inom rollspel som nu också är bland de främsta skaparna inom fantastik och många som i sin tur exponerades till rollspel som yngre och som påverkar dem idag. På SweCon i somras blev det en diskussion om att Mutant påverkat nästan alla moderna svenska fantastikförfattare när det kom. Vi ser det även gå åt andra hållet: nu med Johan Egerkrans böcker och Handbok för Superhjältar som blir till rollspel. Det finns en stor överlappning mellan och fler och fler bejakar det.

Fler icke-cismän/icke-straighta/icke-vita: Det låter banalt såklart, men spelhobbyn överlag börjar sakta men säker blir mer och mer jämställd och framförallt ser vi många fler i spelhobbyn i stort som inte är normativa vita cismän som arrangerar, skapar och framförallt deltar. För det faktumet att fler och fler är med i de nördiga rummen gör att fler och fler vågar och i sin tur börjar ta plats. Med det börjar också fler och fler nya perspektiv att sippra fram, vilka i sin tur kan väcka andra frågor och även bjuda in spelarna till ett icke-normativt tänkande, perspektiv som i sig ofta kan vara väldigt nyskapande.

Lägre trösklar: Vi ser fler och fler regelsystem idag som går allt från superlätta och knappt ens tärningsbaserade utan krav på förberedelser till spel med ordentligt utvecklade system. Settings som sträcker sig från klassiska fantasy-varianter till helt unika settings som ibland inte ens är olika våra. Med bredden av möjligheter finns det något för alla och för många blir kraven lägre och lägre. Det är lättare än någonsin att hitta ett spel som är i din smak och mycket av det är inte heller längre stora kostnader och mycket kräver inte mycket för att ge sig in i. Det gör allt mycket lättare att prova, något som oftast är den största tröskeln och ju mer de sänks, desto fler kan ta sig förbi den och komma in.

Teknik som för världen närmare: Rollspel har verkligen hjälpts enormt av en förändring i teknologi. Det är allt från PDF och print-on-demand som gör det lättare än någonsin att få sitt rollspel släppt och med stora plattformar som DriveThruRPG även nå ut och samla allt. Kickstarter och crowfunding bidrar till att fler vågar försöka satsa på sina idéer, då de inte alls behöver ta samma risker inför ett projekt. Vi kan konsultera poddar och videor för att lära oss regler och få se spelet in action. Framförallt blir det fler och fler communities: med internets hjälp kan vi komma i kontakt med flera, hitta mer info, få nya spelare och be om hjälp. Och det starka communitiet som för oss samman skulle jag säga är det mest nyskapande: för det om något gör att vi växer, för nu vill fler och fler vara med!