Nekromanti Vad är mest positivt med rollspel

Khan

Kondottiär
Joined
23 Apr 2014
Messages
4,330
Lukas;n79648 said:
Låt mig gissa du hade skickat en kopia till Didi och Björn med ett tack kort. "Tack för att ni gav mig inspirationen att skriva det här spelet. Det här är vad jag vet det första spelet som lyckas uppnå den nivån som ni efterfrågade i de övergivnas Arme "
Jag skulle lätt börja spela "De Övergivnas Armé - The Roleplaying Game". Jag föreställer mig att det blir lite som Svenska Kulter, fast med rollspelare/lajvare istället för Cthulhu/Nyarlahotep-kultister. Långsamt skall man ta över städer, infiltrera politiska organisationer, arrangera direkta aktioner mot samhällets infrastruktur...
 

deusexmatteo

Warrior
Joined
13 Mar 2014
Messages
341
Det är roligt att kunna gå runt och tänka på saker som händer i rollspelet. Kanske på vad ens karaktär ska göra mellan scenarion, lägga upp planer eller skriva äventyr. Jag jobbade på en brödfabrik för länge sen, precis när Coriolis skulle komma ut. Det gick inte att göra någonting förutom att ta hand om en jättestor och långsam diskmaskin där, det gick inte ens att lyssna på radio pga. ljudet. Så jag tänkte mycket på Coriolis - vilket kändes gött. Som att ha en bok med sig i huvudet.

Det går att göra mycket saker med det som kommer fram under ett spelpass; typ skriv en novell eller en serie eller sång om det.

Gillar tärningarna, att det finns många olika sorter i fina färger och massa olika antal sidor.
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
17,177
Location
Ereb Altor
Rita kartor och göra rollformulär!

Ok, kanske inte främst, men allt annat är redan sagt.
 

Magnamund

Warrior
Joined
29 Jan 2015
Messages
398
I princip allt som redan nämnts.

I rollspelen får jag på ett tryggt sätt uppleva saker som jag inte kan eller vill uppleva i verkliga livet. Jag får slåss mot drakar (kanske), stormtroopers, nazister, uråldriga fasor och tuffa amazoner utan att lämna hemmet. Jag får ta del av svält, elände, spänning och död utan att behöva känna mig det minsta orolig. Jag kan kämpa för att hitta krubb i form av buckliga konserver med obeskrivbart innehåll och filtrera rötskadat vatten som luktar som gammal urinvägsinfektion i Mutant År Noll samtidigt som jag njuter av en kylskåpskall burköl och en flottig ölkorv och jag kan känna obehaget av syraregnet som äter sig igenom min rollpersons kläder trots att jag sitter i t-shirt och shorts i värmen i hemmets trygga bo...


Dessutom får jag göra allt det här det tillsammans med vänner som sitter i samma rum som jag. Vi berättar en historia tillsammans, sittande runt köksbordet och stirrar inte var för sig in i en tråkig datorskärm som de flesta av oss gör när vi inte umgås med varandra. Det är lika mycket lättsam lek som fruktansvärt allvar (beroende på spelgrupp, spelstil och scenario) och bra speltillfällen ger minnen för livet som är starkare än vilken film eller bok som helst.

Rollspel för mig är någonting mycket kreativt, roligt, tänkvärt och allmänbildande. Det skapar ett intresse för att helt frivilligt vilja lära sig nya saker och fördjupa sig i ämnen på ett sätt som lärarna i skolan eller mina föräldrar aldrig kunnat göra (de kunde aldrig inspirera mig till något överhuvudtaget). Rollspel är lite nördigt men jag har aldrig skämts för att vara en nörd och idag verkar det som att den uttalade töntfaktorn kring rollspel och rollspelsrelaterade intressen har försvunnit.

Allt ovan i kombination med det rent fysiska i form av props, handouts, kartor, snygga stämningsskapande rollformulär, underliga tärningar, kanske spelplaner med snygg 3d-terräng och snyggt målade figurer gör det hela till någonting extraordinärt. Utan rollspelen hade min barndom saknat några av de bästa ljusglimtarna. Jag ångrar verkligen inte en sekund att jag fastnade för de tidningsartiklar som tog upp det där nya hemska spelet från USA....
 

FireVisor

Veteran
Joined
28 Dec 2013
Messages
24
Location
Sundsvall
Det känns helt enkelt mer utvecklande, naturligt och meningsfullt än att spela World of Warcraft.
 
Top