Nekromanti Vad är grejen med Menon-Aun?

Kärlekscraft

Swordsman
Joined
31 Oct 2013
Messages
773
I modulen Fjärran Riken introduceras kejsardömet Menon-Aun som med sina 5,5 miljoner invånare och starka armé nog skulle kunna utmana självaste Jargien om det inte var för deras isolerade läge. Påminner lite vagt om det gamla, slutna Kina. Men det är ändock inte Kina, inte kanske så jättemycket kulturellt. Vilka länder/kulturer är Menon-Aun inspirerat av? Kunde inte riktigt placera riket - speciellt deras etnictet/utseende/ögonmålningar, med röd ögoniris! Något som är ihopfantiserat? Hur har landet satts samman & skapats?

Behöver mer info om deras kultur, historia, mat, religion & spiritualitet, militära sammansättning, politik, kastsystemet, folkmusik, dans & festligheter, hur ser den stora massan av de lägre kasternas vardag ut?

Det står heller inte speciellt mycket skrivet om landet i modulen, trots att det är ett av Mundanas största riken(även om det är isolerat), dessutom har vi också frågan om Wyrderna som borde slå landet sönder och samman som det beskrivs - även om de stora städerna håller ut - kommer inte landet att bli nedgånget om stora delar av jordbruksproduktionen störs/förstörs. Kan det stora antalet wyrder få för sig att börja vandra mot andra länder likt kungskrabborna från Murmansk mot Norge?! Och hur går egentligen deras ständiga krig mot Ödlefolket? Ett skyttegravskrig kan inte pågå för evigt.
 

Ymir

Liten kantbaron
Joined
18 May 2000
Messages
11,205
Location
Malmö/Lund Metropolitan Axis
I mitt Mundana är Menon-Aun primärt inspirerat av de medeltida rikena i Myanmar och Sydostasien, tex Khmer- och Pagan-rikena. Det är ett krigiskt, multietniskt imperium, på pappret styrt av en slags oligarki av mäktiga furstar, men i praktiken kontrollerat av lumiandraken Syantecaran, som efter Brännandet av Edron bröt med de andra drakarna och gjorde sig till en halvt gudomlig härskare åt bortglömda djungelfolk i Menon-Auns periferi, och gradvis usurperade mer och mer av imperiet. Numera är hen ganska ohöljt enväldig härskare över Menon-Aun, via en semi-teokratisk struktur där de främsta ätterna i imperiet ger barn som tribut och gisslan, som sedan uppfostras till Syantecarans närmsta tjänare, och i enstaka fall drakväktare. Vid någon punkt i min tidslinje (mitt Mundana är numera cirka 10 år före det officiella) gjorde Syantecaran och hens vassaler slut på de eviga konflikterna med ödlefolket, och allierade sig istället med dessa för att utmana kamorfernas ökande inflytande i Mundanas västra delar. Dessa har dels sitt högsäte i Blodbergen bortom Menon-Aun, bevakat av otaliga vasaller av lägre stående folk, och dels djupa klor inbäddade i maktstrukturen i Mûhad. Syantecaran såg en chans att dels röka ut kamorferna ur Mûhad, och dels göra det Nanórgona misslyckades med, och ena zhanerna (och aunurierna, dessutom) mot Mörkret - givetvis ledda av Syantecaran själv. Dessutom var Menon-Aun inte redo för en långvarig fred, med oändliga antal frustrerade soldater och adliga krigare som plötsligt stod sysslolösa. Så Syantecaran mobiliserade arméerna och gick till massivt angrepp mot Mûhad.

Men det enda sätt på vilket Menon-Aun figurerat i mitt Mundana är alltså som en flotta från fjärran, vars exotiska krigare och ödlemän härjat Västlandens kuster och angripit Alkarzan. Om vi istället försöker spåna lite kring hur det ser ut i själva riket? Och tänk bortom mina kampanjer och deras metaplott här, för från och med nu pratar vi hypotetiskt-officiella Mundana.

Jag tänker mig väldiga tempelstäder vid stranden av delvis konstgjorda och uppdämda sjöar (tänk Angkors kärleksbarn med Suzhou och Tenochtitlan), enorma, smutsiga metropoler med dyiga kanaler, gigantiska slavmarknader. Lustgårdar och bassänger prydda av näckrosor i de rikas inmurade palats. Kåkstäder och båtstäder utanför stadsmurarna, där folk som flytt undan krig och wyrder trycker i smuts bland gatugrillar, strykarhundar, apor och forianska missionärer. Djungler och ruiner, enorma jordbruksslätter i ett landskap uppbrutet av kullar och bergssidor täckta av odlingsterasser, byar och tempel....men bilden av Menon-Aun är långt ifrån komplett, och lite problematisk: Ebhron är också i någon mån inspirerat av Indien och Kina, men ligger på rakt motsatt sida av Mundana...så om Menon-Aun ska ha en syd/sydöst/östasien-flavour måste man vara försiktiga så att det inte blir -samma- element som återfinns i Ebhron, för det vore jättekonstigt... det måste också betänkas att en stor del av Menon-Auns areal torde utgöras av temperade klimat, med klimat som liknar Indien och Sydostasien endast i söder. Så Menon-Auns flavour behöver extra krydda...om ni godtar mitt Sydostasien-spår, vilka andra kulturer borde man låta sig inspireras av för att göra Menon-Aun unikt? Det tibetanska ligger givetvis nära till hands eftersom det är nära det burmesiska, men jag har redan använt många tibetanska element till Eumo, och kan känna att vi behöver något mer otippat här. Något vagt japanskt är en möjlighet; aunurier i mina kampanjer har haft nån sorts samuraj/animeskurk-grej going. De geografiskt närbelägna ödlemännen är ju mayinkataker, så det är en annan möjlighet, det är mest att vi kanske gärna vill förtränga att de är mayinkateker, eftersom det är en groteskt pinsam rippoff på Warhammer...

Jag har skapat en pinterest-sida för att spamma inspiration till Menon-Aun, samt de närliggande kulturerna Ansale-Idon (som figurerar i Västlandenboken) och hypotetiska kamorfstyrda länder öster om Blodbergen. Om ni är sugna på att bidra, ge mig er pinterest-info så kan jag lägga till er som användare, så kan vi tillsammans kräka ur oss mängder av bilder som förhoppningsvis hjälper oss att forma en bild av Menon-Aun som något färgstarkt, häftigt och unikt.
Kärlekscraft said:
Allright, det här är din version. Men hade tänkt mig hur den officiella versionen ser ut.
Ymir said:
den andra hälften av mitt inlägg, samt min pinterest, berör visioner för den officiella versionen. Men jag tänker mig givetvis att vi ignorerar allt som är dåligt i Fjärran riken här.
Kärlekscraft said:
Tänkte sen också mest hur illustratören har tänkt kring arkitekturen, etnicteten, och varifrån kommer inspirationen till de där hjälmarna med tillhörande skyddande metallmask - för illustratröen har ju ritat efter beskrivningarna i texten - och mindre utav Geografica Mundanas illustrationer utav Muhad som framställs som det äldsta Egypten!
Ymir said:
jag tror att den "tanke kring" som plöjts ned i officiella Menon-Aun as written är extremt begränsad...till och med de som var med och skrev modulen erkänner att det var oinspirerat och ganska fattigt.
 

Ymir

Liten kantbaron
Joined
18 May 2000
Messages
11,205
Location
Malmö/Lund Metropolitan Axis
Alltså, vad jag hoppades uppnå med den här tråden är att vi på forumet kan skapa Menon-Aun tillsammans, och senare se om det inte via Demografica kan bli del av det officiella Mundana. Jag måste nämnligen skriva en fantasiljard städer till Menon-Aun i Demografican, och har verkligen ingen inspiration. Så hjälp mig, jag har inte tvunget tolkningsföreträde här, jag vill höra era idéer för vad Menon-Aun borde vara!

Om vi betänker den enda officiella texten som finns, den i Fjärran riken, så är den som sagt supertråkig och mycket bristfällig.Vilka element från denna version vill man ta tillvara respektive skrota om man tänker sig ett återuppfinnande av Menon-Aun? Jag kan inte täcka alla element här, då jag inte lusläst texten i Fjärran riken på sistone, men här är några inledande tankar från mig:

- Som Kärlekscraft redan påpekat är konflikten med ödlemännen för statisk, jag tycker den behöver...nån slags edge. Den behöver ha utvecklats på något sätt genom åren.
- Menon-Aun i boken är ett enväldigt styrt kejsardöme; detta kan funka, det finns lite för lite vanliga monarkier i Mundana. Likfullt tycker jag det känns lite oinspirerat, så jag är kluven. Vad tycker ni?
- Wyrderna är ett intressant element i det att det är relativt inspirerat och unikt för Menon-Aun, detta ska absolut inte skrotas, utan kan med fördel byggas vidare på.
- Anti-religiositeten är ett extremt fattigt element som omedelbart måste strykas. Religion är ett spännande och dynamiskt element i fantasyvärldar, och Mundana har redan en inflation på ateistiska/agnostiska kulturer (Alverna, Ebhron, Thalamur).Menon-Aun behöver filosofier och trossystem av något slag! Men vad? Två religioner som desperat behöver lite mer fästen är Mhîmrätten och Daakkyrkan, men ingen av dem känns särskilt passande för Menon-Aun.
- Att befolkningen är relativt homogen (dvs huvudsakligen aunurier och mindre grupper av zhaner) kan fungera, särskilt i kontrast till Ebhron som har en väldigt blandad befolkning. Detta kan användas för att ta lite inspiration från Kinas långa stabilitet, med nån slags tankar kring kejsarmakten a'la himlens mandat och kinesernas hua-yi-dikotomi mellan barbarer och civiliserade människor.
- Att det finns massor av slavar bör också behållas, då den ekonomiska rundgången på slavar i Mundana som antyds i Sjöfarare och Pirater redan har problem pga att nästan alla länder öster om Mûhad förbjuder slaveri i olika former. Det behövs andra slavekonomier för Mûhad och Kryddöarna att handla med, och då är ju Menon-Aun väldigt lämpligt.
- Det kan väl ses som ganska befriande att Menon-Aun är könsmässigt jämställt, men hur kommer det sig att det är det?
- Kastsystemet är tumme upp då det kan vara en influens från ödlemännen (vilket vore askoolt och rimligt), och inget annat rike i Mundana har det. Men as written är det väldigt oinspirerat och borde skrivas om så att det är lite mer komplicerat och fluffigt och djupare inbäddat i kulturen.
- Att Menon-Aun är ett 'stängt rike' är totalt bullshit och ska omedelbart strykas. Dels är stängda riken skittråkiga ur rent narrativ synpunkt, dels är de väldigt orealistiska då exemplen på sådana riken i IRL-historien före 1900-talet uppgår i exakt...ett. Självfallet vill vi att Menon-Aun ska interagera normalt med världen, inte vara någon artificiellt försluten koloss som bara finns där men aldrig påverkar någonting!
- Jag tycker det är fullkomligt skittråkigt att aunurierna är nån sorts stela klingoner som endast och enbart är intresserade av strid, kamp och ära, och är "sadistiska, arroganta och känslokalla". Det är dessutom orealistiskt, då ingen kultur IRL nånsin haft så fucked up ideal.
Tell said:
Allmänna tankar

1. Kastsystemet kan förklara jämställdheten. De två går oftare hand i hand än vad klassamhällen och könsjämställdhet gör - om du vill ha inspiration, titta på dravidernas krigar, eller präst Jati:er
2. Mitt förslag är att du integrerar staten mer med resten av mundana, genom att ge den en postedronitisk överklass/köpmannaklass/något som ursprungligen kommer ifrån Muhad, av tradition har kontakt med andra delar av mundana genom exogami från resten av imperiet (undantaget sig själva, men det är mer status med en partner från Consaber, Ebhron, Jargien eller Thalamur, eftersom det påvisar vilka connexions man har) och vidmakthåller smugglarringar med hjälp av Bazirktirakerna eller någon annan pseudoskum gurpp. Jämför Parsiklassen. Ge denna grupp kulturella drag av Sarmatier (hövisk skönhetsdyrkan av och hos båda könen, krigaretos, lagfetischism, och pseudoriddare -ev till havs) möter Makedonier/Ionier (barbarfetischism, och rituella tillbakablickar på kulturens historia, samtidigt som man blir mer och mer urbana, och könsjämställda. Förbihåll fullt medborgarskap performativ maskulinitet i rituella sammanhang, och könsbestäm inte denna - typ vildsvinsjakten som manbarhestrit, möjlig att (såsom hos Lyncetis, och stammarna vid Illyriska gränsen) deltaga i oavsett kön, med samma belöning - en sköld och medborgarskap.
3. Gör området till en refuge-area. Givet de naturliga skyddet mot magiker, och givet hur området är enormt och bördigt, lägg in 1d100 etniska grupper, som vid olika tidpunkter sett sina riken krossade. De kan komma ifrån allt mundana väster om Thalamur, utan att det nödvändigtvis blir svårt att förklara. Gör det till och med till en grej i landets historia, hur nya folkgrupper stiger i land bland ödlornas berg, och slår sig ned på slätterna (vilket är beviset för att de egentligen är anurier).
4. Betona hur de "etniska anurierna" är samhällets rikslikare, och accepteras som attraktiva och moraliskt överlägsna av samtliga stamsamhällen. I ett land där varje etnisk grupp har (max) 1d6 städer, och lite landområden mellan dem, blir denna grupp både den naturliga sammanhållaren, och den naturliga härskarrasen. Därur kejsarens auktoritet. De regerar som Romarna gjorde i mindre asien under 100-200talet fkr - med ambassadörer, domstolar och småregementen som ställs under lokala furstars kontroll. Själva föredrar de dock att leva i sina tempelstäder, och invadera ödlorna eller omvärlden - du har i detta härskarfolksliv också förklaringen till varför konflikten med ödlorna inte är skarpare - knappt någon egentlig anurier har besökt områdena så långt i nordväst, och det känns inte relevant att spendera tillräckligt mycket politiskt och ekonomiskt kapital för att åstadkomma mer än straffexpeditioner, när det är så mycket lättare att jaga slavar söder om Belu, eller förhandla med representanter från Jargen om hur man bäst kan tvinga mihmen till nya eftergifter.
5. Ingen får gå i land på Menonaun, landvägen. Detta beror på att ovanstående förhållanden är en välbevarad hemlighet, och samtidigt en legend på resten av mundana. Landet där varje ätt/stam/folk som avsäger sig sin magi och slår sig in kan nå bra jordar och evigt liv. Där svält aldrig existerar, och loessjorden går mil djup. Där skogarna växer till himlen. Och där vem som helst som vill in måste genomgå sju lidanden för att ens få försöka.
Tell said:
Politiska tankar.

6. i min mening är det bästa du kan göra, att angripa politiken utifrån ett komplicerat rättssystem med grupprättigheter, i motsats till individuella rättigheter. Medlemskap i grupper är förhandlingsbart (ickeetniskt) och svårigheten i att bli accepterad som en "saudier", "amerikan" eller "andamanier" varierar med de performativa & etniska dragen hos gruppen, från störtomöjligt (anurier, som tillämpar one-drop-rule för uteslutning, och har stora grupper som poserar som anurier trots att de egentligen är blandras), till synnerligen enkelt (någon Dalitmotsvarighet). Tag kartan, slå 1d100+30 (av vilka anurierna direkt kontrollerar 1d100-20)%, och dela in den i så många småstater, kontrollerade av ledare för de olika folken. Dessa stater behöver inte ha mycket gemensamt, eftersom kriteriet för medlemskap i dem oftast handlar om deltagande i en kultur (vilka alltså blir artificiellt bevarade, och får förmerade skillnader). Varje stat har 1d20 dominerande krafter, som slås fram enligt tabellen:
1: Adelsätt, 2: Prästerskap (unik tro), 3 Prästerskap (arkaisk variant av internationell religion), 4: Jati, 5: Samhällsklass, 6: Minoritetsfolk, 7: Samhällsspänning (exempelvis benägenhet till revolter hos stadsbefolkningen, eller som laglöshet hos adeln), 8: Udda lagsystem eller rituellt system, 9: Under tummen på grannfolket, nummer ob1d6 (cirkelrörelse från norrgränsen, medsols, om slaget överstiger gränsantalet, börja om), 10: Anurisk resident minoritet.
7. Vad gäller rollen som Anurierna har, så skulle jag vilja säga att de kan fungera som en utmärkt anledning till varför större delen av (de bördiga) västländerna inte har vidare många stabila statsbildningar. Anurisk utrikespolitik handlar om att bygga upp en säkerhetszon av instabila klientfurstendömen, vilka inte kan slå sig in på anuriskt territorium. Man gör detta som Shadows gör i B5 - med hjälp och stöd till krafter som ser sig som utvalda, men egentligen snarare är utnyttjade. Driften för expansion varierar kraftigt. Problemet handlar i huvudsak om att Tarai är svårkontrollerat - förr eller senare kommer någon piratfurste slå sig ned i någon av ögruppens småvikar, och göra livet surt för transporterna till och från kolonin. Eftersom Tarai är för dyrt att kontrollera, är man hänvisad till klientstater, och fördelaktig handel medels skattflottor.
 

Kärlekscraft

Swordsman
Joined
31 Oct 2013
Messages
773
Ymir;n4306 said:
Alltså, vad jag hoppades uppnå med den här tråden är att vi på forumet kan skapa Menon-Aun tillsammans, och senare se om det inte via Demografica kan bli del av det officiella Mundana. Jag måste nämnligen skriva en fantasiljard städer till Menon-Aun i Demografican, och har verkligen ingen inspiration. Så hjälp mig, jag har inte tvunget tolkningsföreträde här, jag vill höra era idéer för vad Menon-Aun borde vara!

Om vi betänker den enda officiella texten som finns, den i Fjärran riken, så är den som sagt supertråkig och mycket bristfällig.Vilka element från denna version vill man ta tillvara respektive skrota om man tänker sig ett återuppfinnande av Menon-Aun? Jag kan inte täcka alla element här, då jag inte lusläst texten i Fjärran riken på sistone, men här är några inledande tankar från mig:

- Som Kärlekscraft redan påpekat är konflikten med ödlemännen för statisk, jag tycker den behöver...nån slags edge. Den behöver ha utvecklats på något sätt genom åren.
- Menon-Aun i boken är ett enväldigt styrt kejsardöme; detta kan funka, det finns lite för lite vanliga monarkier i Mundana. Likfullt tycker jag det känns lite oinspirerat, så jag är kluven. Vad tycker ni?
- Wyrderna är ett intressant element i det att det är relativt inspirerat och unikt för Menon-Aun, detta ska absolut inte skrotas, utan kan med fördel byggas vidare på.
- Anti-religiositeten är ett extremt fattigt element som omedelbart måste strykas. Religion är ett spännande och dynamiskt element i fantasyvärldar, och Mundana har redan en inflation på ateistiska/agnostiska kulturer (Alverna, Ebhron, Thalamur).Menon-Aun behöver filosofier och trossystem av något slag! Men vad? Två religioner som desperat behöver lite mer fästen är Mhîmrätten och Daakkyrkan, men ingen av dem känns särskilt passande för Menon-Aun.
- Att befolkningen är relativt homogen (dvs huvudsakligen aunurier och mindre grupper av zhaner) kan fungera, särskilt i kontrast till Ebhron som har en väldigt blandad befolkning. Detta kan användas för att ta lite inspiration från Kinas långa stabilitet, med nån slags tankar kring kejsarmakten a'la himlens mandat och kinesernas hua-yi-dikotomi mellan barbarer och civiliserade människor.
- Att det finns massor av slavar bör också behållas, då den ekonomiska rundgången på slavar i Mundana som antyds i Sjöfarare och Pirater redan har problem pga att nästan alla länder öster om Mûhad förbjuder slaveri i olika former. Det behövs andra slavekonomier för Mûhad och Kryddöarna att handla med, och då är ju Menon-Aun väldigt lämpligt.
- Det kan väl ses som ganska befriande att Menon-Aun är könsmässigt jämställt, men hur kommer det sig att det är det?
- Kastsystemet är tumme upp då det kan vara en influens från ödlemännen (vilket vore askoolt och rimligt), och inget annat rike i Mundana har det. Men as written är det väldigt oinspirerat och borde skrivas om så att det är lite mer komplicerat och fluffigt och djupare inbäddat i kulturen.
- Att Menon-Aun är ett 'stängt rike' är totalt bullshit och ska omedelbart strykas. Dels är stängda riken skittråkiga ur rent narrativ synpunkt, dels är de väldigt orealistiska då exemplen på sådana riken i IRL-historien före 1900-talet uppgår i exakt...ett. Självfallet vill vi att Menon-Aun ska interagera normalt med världen, inte vara någon artificiellt försluten koloss som bara finns där men aldrig påverkar någonting!
- Jag tycker det är fullkomligt skittråkigt att aunurierna är nån sorts stela klingoner som endast och enbart är intresserade av strid, kamp och ära, och är "sadistiska, arroganta och känslokalla". Det är dessutom orealistiskt, då ingen kultur IRL nånsin haft så fucked up ideal.
Skulle verkligen behöva veta varifrån de ursprungliga texterna/illustrationerna har hämtat sin inspiration ifrån någonstans. Om man ska spåna på något nytt behöver iallafall jag en ursprunglig utgångspunkt som man sedan kan skapa något orginellt ifrån. För en bild säger ju mera än 1000 ord - jaga rätt på skaparna av kapitlet? När det kommer till religion så är det här ett ypperligt tillfälle att lägga in lite fler religioner & gudar som det står beskrivna i Religionsmodulen.

Som exempelvis Perun - "eldens gud, den omättlige, den förbrända askans gud, Perun avbildas ibland som ett flerhövdat eldsprutande monster och ibland som ett flammande eldsklot". Skulle nog passa bra ihop med Menon-Aun som är arroganta & krigiska, ligger det förresten inte någon mystisk malström av eld på himmlavalvet där i närheten? Istället för att hitta på något nytt skulle man kunna bygga vidare på redan utgivet material - har diskuterats redan om Ebhron. Ta någon gud, som Perun, och fläska på mera om denne - likt den samoriska läran. Och i bl.a. Cermira dyrkas ju Samorismen parallellt med andra gudar(månen, fertilitet, skydd mot odjur, skydd mot döden) likt polytetiska gudar såsom grekerna/romarna/nordmännen/hinduerna, till skillnad från Asharien/Soldarn där de verkar mest ha Samorismen som statsreligion + Jordemodern.

Men i det här fallet kan man ta Perun och blanda in lite zoroastrism och göra dennes religion till en utbredd, etablerad massrörelse - likt Dakkyrkan, Cirzatron eller Samorismen. Man kan också snegla lite på andra antika religioner såsom centralasiatiska religioner och den förislamska hedendomen.
Ymir said:
Så dålig som jag tycker att religionsmodulen är, går den självfallet att bygga vidare på genom liberala tolkningar, och just gudalistan är intressant; en diskussion om den listan hade förtjänat en egen forumtråd...

Med det sagt; dina idéer kring Perun är koola, men har två problem. Dels är namnet Perun en total dealbreaker imo då det bara får mig att tänka på ryssar i snö, men det hade man ju kunnat lösa genom att byta ut namnet helt sonika. Mer problematiskt är dock att både Daaktron och Mhîmrätten redan har ett zoroastriskt eldstema going, så det blir väldigt enformigt om också Menon-Auns religion har det. Centralasiatisk religion och förislamsk hedendom är också redan 'taget' av mhîmrätten, mamolanismen, och zhanernas äldre gudar. Jag tror personligen mer på tex något vagt hinduiskt som modell för Menon-Auns religion.
Kärlekscraft said:
Perun får inte mig att tänka på ryssar i snön. Snarare känns det väldigt grekiskt.

Har verkligen Daakkyrkan & Mhimrätten zoroastrism knytet till sig? Har inte gjort den kopplingen att de grundar sig på zoroastrim - snarare Islam & Kristendomen. Iochförsig är zoroastrismen likt då de hade konceptet om dualism=gott/ont=Gud/Satan(i det här fallet Ahriman). Daaktron har ju den "renande elden", men jag tolkar det inte som zoroastrism, kättare renas med eld, likaså att det är onödigt att källsortera i vår moderna tid - allt brinner vid rätt temperatur!

På tal om namn: Glöm inte bort att många av Mundanas gudar har andra namn och dyrkas under andra former. Dödsguden Dibuk kallas även för Azkann, Jubaal & Nekros(?) och dyrkas inte bara av onda nekrokulter utan också av jordemoderälskande bönder som i smyg ber till Dibuk för att han ska vänta lite till. Så det är bara att ta något annant namn som låter mer Anuriskt och möjligen ändra lite i teologin för landets skull, Daakkyrkan i Consaber har ju inga problem med besvärjare, medan moderkyrkan i Jargien förbränner dem.
Ymir said:
Perun är alltså den slaviska högguden rakt av, namnet inkluderat, det är därför det får mig att tänka på ryssar i snö. Men den slaviska mytologin är ju närbesläktad med den grekiska.

Mhîmrätten 2.0 som inte är publicerad än har många element av zoroastrianism, men det är inte så att den är zoroastrianism rakt av, utan en komplicerad mix av islam, buddhism, ajivikism etc som förhoppningsvis känns helt unik. Men den har koncept kring himmelskt ljus och eldsmystik som liknar de shia/sufi-islam har fått från zoroastrianismen, och den kör på Towers of Silence med fler grejer som är lånade från zoroastrianismen. Eldstemat är hursomhaver såpass starkt att det, i kombination med Daaks och den forntida Raptari-kultens mer vaga eldsteman, blir alldeles för mycket att låta Menon-Aun också ha en eldgud. Och Daakkyrkan kör på eviga eldar, det är en ganska stor zoroastrianism-koppling.

Och ja, givetvis, att helt sonika byta namn på guden i dess aunuriska uppenbarelse är en enkel och fungerande lösning. Många av Mundanas gudar har självfallet många olika namn och skepnader i olika kulturer! Och det finns många mystiska gudar i gudalistan i den gamla Religionsboken som hade behövt "placeras" någonstans.
 

ermine

Warrior
Joined
8 Oct 2001
Messages
235
Location
Uppsala
Anti-religiositeten är ett extremt fattigt element som omedelbart måste strykas. Religion är ett spännande och dynamiskt element i fantasyvärldar, och Mundana har redan en inflation på ateistiska/agnostiska kulturer (Alverna, Ebhron, Thalamur).Menon-Aun behöver filosofier och trossystem av något slag! Men vad? Två religioner som desperat behöver lite mer fästen är Mhîmrätten och Daakkyrkan, men ingen av dem känns särskilt passande för Menon-Aun.
Medhålles. Själv tycker jag det vore intressant om landet var lite "indiskt" eller lite som det förkristna Rom, med en stor samling olika religioner och en relativt utbredd religionsfrihet. Om man skall behålla något från originalet skulle jag föreslå att man behåller och utvecklar landets officiella religion / ideologi som startades av landsfadern Karmaith.

Karmaithismen skulle i så fall vara en slags "sekulär religion" med starkt fokus på plikt, heder, lojalitet och krigarideal, lite som Konfucianismen om Konfucius varit lite mer förtjust i att slå folk på käften. Karmaith (och kanske även några av de första kejsarna och kejsarinnorna som ses som nästan lika tuffa som han) sade en hel del om hur en krigare, ledare och en god medborgare skulle bete sig, och auniterna anser att denna hederskod gör dem både mer ärofulla och med civiliserade än andra folk. Karmaithismen är inte ateistisk eller som den thalaskiska statsideologin antireligiös. Den erkänner att gudarna finns och anser att man bör respektera dem och till och med i viss mån dyrka dem, men den har altid sett ned på fanatism och dem som allt för hängivet lägger sitt liv i gudarnas händer. Karmaith ansåg att människor inte skulle lita för starkt på gudarna och att man bäst tjänade dem genom att leva hederligt, ärofullt och genom att göra sin plikt som människa. "Hur arrogant är icke den som gudarna skänkt livets gåva men som fortsätter att be dem om mer?" Denna ideologi genomsyrar hela samhället, men är starkast i de högre kasten och bland dessa är detaljerade kunskaper om karmaithismens heliga ord och ritualer en förutsättning för de högsta positionerna.

Men bland vanligt folk är olika religioner väldigt utbredda, bland annat de utländska religionerna Daakkyrkan, Mhîmrätten och Imaytemplet. De övre kasten ondgör sig ofta över att "det aunuriska folket tycks vara berett att ta till sig varenda idiotisk utländsk vidskepelse, oavsett hur absurda de än är" men det är ovanligt att de styrande gör något åt dessa kulter så länge de inte begår brott, sysslar med subversiv verksamhet eller går emot karmaithismen. Dakkyrkan har till exempel problem med att vissa av dess medlemmar ser kulten och riterna ägnade åt Karmaith som avgudadyrkan och vägrar delta i dem, vilket lett till att dess medlemmar aktivt förföljs eller i bästa fall nekas statliga jobb. Även demonkulter och de som tillber ödlemännens drakgud Koyn jagas aktivt och hänsynslöst. De populäraste inhemska kulterna, som även vunnit konveriter i utladet, tillber krigsguden Cragan, den mänskliga hjältinnan och Karmaiths ättling Falinna Preon och deras son Martari Preon. Vanligt folk tillber mestadels gudar som personifierar havet, jorden och bergen. Förfädersdyrkan är extremt utbrett, dels eftersom karmaithismen starkt betonar respekt för förfäderna och dels för att de dödas andar ses som budbärare mellan människornas och gudarnas världar.
Kärlekscraft said:
För att bygga vidare på mitt tidigare inlägg om religion och tro skulle man också kunna låta sig inspireras av exempelvis Kristallorden och det Vita Klostret i Damarien. Blir lite tråkigt att ha enbart gudar som är knutet till bara ett viss element/aspekt såsom sjöfareri, bakning, skördetid o s v som folk springer fram och tillbaka till likt olika avdelningar på en modern stormarknad. Låt det finnas en viss plan och mönster mellan de olika gudarna och deras aspekter - likt Raunlänningarnas gudar som säger att saker och ting måste komplettera varandra och balanseras - Köld vs Kärlek etc.

Off-topic: Vår spelgrupp uttalar Menon-Aun som "Menon-Aunan", kanske för det är lättare att komma ihåg/uttala. Vi uttalar också klanen Malkavian i Vampire:TM som enbart Malkav på svenska. Namnbyte till Menon-Aunan kanske?
Ymir said:
ska aunurierna ha en panteon ska där självfallet finnas en tillhörande kosmologi; det säger mer om hur dåliga typiska rollspelsskribenter/fantasyskapare är på att skapa religioner, att många fantasyreligioner följer mönstret du beskriver. -inga- religioner i vår värld har gjort det. Däremot kan man ju om man tex kör på Blasphemys ursprungliga idé med stadsstater tänka sig att varje stadsstat har en huvudgud nära kopplad till den lokala identiteten, som i det gamla Mesopotamien, och att kosmologin som sedan förenar dessa gudar är lite av en efterkonstruktion och något flummig. Ermines idé med Karmaithismen är också väldigt bra.

jag tycker 'Menon-Aun' låter bra, men man kan ju tänka sig alternativa namn på landet beroende på vilka språk som talas där och hur de klingar.
Swedish Chef said:
Detta tycker jag känns grymt bra.
Telephalsion said:
Eufrat och Tigris var sjukt labila floder vilka ofta svämmade över och/eller sinade och inspirerade troligen den mesopotamiska panteon till att skala nyckfulla gudar.
Nilen var sjukt schemalagd, och svämmade över som ett brev på posten varje sommar, vilket gjorde att gudarna också blev, tolkningsbara och lugna. (Citerar ur minnet från Crash Course world history)

Med tanke på att Wyrd ryar på vart 16:e år så kan man tänka sig att Menonisk pantheon färgas av att gudarna har ett behov att spåra ur. Kanske hålls en totalt anarkistisk dag under Wyrds härjningar. En dag där lagen läggs på hyllan, en dag utan regler, folket förväntas släppa loss sina hämningar som Wyrd, och gudarna gör, för att kunna vara fruktbar under de kommande åren. Kanske är hämningslösheten mer frekvent än vart 16:e år?
Ymir said:
Jag tycker det är en väldigt bra idé med en återkommande högtid/festival kopplat till wyrdernas härjningar.

Man hade rentav...kunnat låta Menon-Aun ha en cyklisk tideräkning där tiden går i sexton år långa cykler. Alla kulturer i Mundana hittils har en 'år noll och framåt'-tideräkning, det behövs verkligen en cyklisk kalender någonstans. I samband med wyrdernas härjningar och den stora festivalen som kopplas till dem sker en mäktig konstellation där eldshjulet i himlen påstås ändra färgspektrum, vilket signalerar början på en ny cykel med en ny uppsättning magiska influxer. Efter sexton cykler sker en sjuttonde cykel där wyrderna av någon anledning -inte- härjar, och de som har turen att få leva under denna cykel anses särskilt lyckligt lottade, då den för med sig särdeles mäktiga järtecken och är en tid då världen förändras, på gott och ont.
 

Blasphemy

Swashbuckler
Joined
4 Jul 2000
Messages
2,369
Location
Göteborg
Kärlekscraft;n4510 said:
Skulle verkligen behöva veta varifrån de ursprungliga texterna/illustrationerna har hämtat sin inspiration ifrån någonstans. Om man ska spåna på något nytt behöver iallafall jag en ursprunglig utgångspunkt som man sedan kan skapa något orginellt ifrån. För en bild säger ju mera än 1000 ord - jaga rätt på skaparna av kapitlet? När det kommer till religion så är det här ett ypperligt tillfälle att lägga in lite fler religioner & gudar som det står beskrivna i Religionsmodulen.
Jag får erkänna mig skyldig som skaparen till Menon-Aun. Däremot vet jag inte hur mycket hjälp jag kan komma med. Det riket skapades under en eller två sena nätter på Neogames-kontor strax innan Fjärran Riken skulle till tryckeriet. Ja hela Fjärran Riken är lite av en tråkig modul då den skulle kunnat bli mycket bättre. Men jag tycker att man gör rätt som ser den som ett frö till något intressant.

I alla fall - Menon Aun skapades inte efter någon direkt kulturell förebild. Från början var det tänkt att vara Kina rätt och slätt. men då jag personligen är allergisk gentemot kulturer som är allt för lika vår egen världs motsvarighet så valde jag att twista till det. Bland annat inspirerad av det indiska kastsystemet, städerna i sumerien, babylonien och assyrien samt wyrderna som påverkar hur hela riket ser ut och så vidare.

Hade jag skrivit det nu hade jag nog gjort ett rike med väldiga stadsstater. Där vardera stad har sin egen gud eller liknande. Håller dessutom med att isolerade riken är tråkig. Tycker det finns massor med bra idéer här att spinna vidare på.
Kärlekscraft said:
Så går det när man gör arbeten i sista minuten, såväl som i skolan som med annat. Men ok, då har vi en visuell grund att gå efter: det gamla Mesopotamien fast mer avancerat med lite Kina & Indien-influenser.
Gemstone said:
Så det är DITT fel att...

Menon-aun är ett väldigt coolt rike :p Jag gillar hela iden bakom det och det är lite synd att det är så pass ofta Wyrderna kommer. hade varit lite roligare med typ en gång på 25 år eller att de kommer en gång mellan typ 15-50 år. Ibland är det ofta (Ses som dåligt tecekn) och ibland är det sällan (en blessing)
Ymir said:
kärlekscraft: jo, fast "gamla Mesopotamien fast mer avancerat" är i stort sett intetsägande vad materiell kultur, dräktskick etc beträffar, för om man flyttar fram Mesopotamien lagom många år för att iallafall hyfsat motsvara Mundanas technivå får man...Sassanid-Iran, och då har vi hamnat i Edron och Västlanden, och Menon-Aun måste somehow upplevas mer distinkt från dem (men det kan ha varit en historisk rival till Edron!) Med det sagt, om just den kulturella fernissan, det visuella, är mer åt det indisk/kinesiska hållet så kan det funka fint. Och ziggurater är ju awesome. Tänk er...Angkor Wat på toppen av en ziggurat? :D
Kärlekscraft said:
Precis, så skapa det gamla Mesopotamien - fast lite mer som det gamla Persien - men behåll det kulturkonserativa och låt det ursprungliga Mesopotamien vara kvar - precis som i illustrationerna. Om det ska trilskas om kläder & kultur så är det bara att ta en titt på Asharien/Soldarn där klädemodet & annat verkar ha varit rätt statiskt under flera hundra år. Och nu blir det fågelholk - för hur kan man argumentera mot det?
Ymir said:
Illustrationerna är ju typiska "Neogames mörka år"-bilder, i det att de är mest av allt är generiska och intetsägande...Men sure, hjälmarna är tuffiga! Och det gamla Persien är Edron, det är vad jag försökte säga alltså - det kan inte vara Menon-Aun med. Det kan givetvis finnas kulturella kopplingar mellan Edron och Menon-Aun så att de historiskt influerat varandra (se ermines inlägg nedan för lite tankar kring det), men eftersom målet här är att fylla Fjärran riken med nya kulturer och länder hade jag personligen helst velat att Menon-Aun i första hand utgjorde en distinkt och egen primärkultur som omgivande riken kunde ta influenser från.
 

Brynhold

Veteran
Joined
23 Feb 2014
Messages
58
Tycker att Wyrden borde ha en stor inverkan på landets folk och religon. Kanske ses det som prästerskapets upgift att tolka Wyrdens rörelser genom landet för att kunna spå framtiden eller så. Det är enkelt att tänka sig att många skulle ha en fientilg inställning till dessa fruktansvärda bestar, och det finns nog många som är av den åsikten, men det kanske också ser dem som något tecken från gudarna, att ibland då wyrden dyker upp så har de slukat boskap/människor/mark och förstört landskap, men ibland så kanske man också har undersökt gångarna de grävt då de förvunnit eller var de kommit ifrån, och då funnit fyndigheter i jorden.

Det hela kanske började en gång då en kejsare beslöt att försöka spåra en Wyrd, men istället för att finna någon lösning på problemet så hittade man stora fyndigheter av någon resurs i marken, kanske kol eller spår av någon metall, vilket ledde till utgrävningar eller något. Detta blev iochmed det en tradition, så man fortsatte undersöka gångarna de lämnat efte sig (antigen porös jord som lätt går att gräva eller rena gångar) för att se om dessa härjningar snarare var en gåva från gudarna.
Nu är jag ingen expert på bergrund kontra jord, för wyrden kan ju inte ta sig igenom bergmark, så om allt som är värt någon som finns i marken tillhör berggrund uteslutande, så faller just denna variant av hur folk även skulle kunna upskatta wyrden och dess härjngar, men om någon skulle kunna kunna komma på något annat sätt för wyrden att uppskattas på så tycker jag att det skulle vara mer intressant förhållningssätt till denna varelse är att man bara måste skydda sig ifrån den vart 16;de år.

På tal om dessa härjningar som sker vart 16;de år (som det beskrivs i monsterboken), så bör det ju finnas väldigt utarbetade planer för hur man konternueligt ska hantera dessa kriser/katastrofer, då på denna tid så bodde väl minst 90% av folket på landet, och det står att dem vill ta sig in till städerna under dessa perioder. Hur fungerar det då med fördelning av mat, utrymme att vistas på, alternativt vad gör rövarband under dessa perioder? tar de möjligtvis chansen och plundrar stora delar av landskapet medans folk kapitulerar mot städerna, för att sedan ta sig tillbaka till sina gömställen? Hur är städerna konstruerade för att klara av detta?

Om wyrden uteslutnde har negativ effekt på landet så kan man bara undra vilket missnöje detta måste sprida i befolkningen, det bör ju få dem att tro att gudarna straffar dem högst troligt. Och detta borde kunna vara en stor källa till att uppror sker mot stadsmakten och/eller den religösa makten, ifall folket tror något är fel så är det ju lätt att beskylla dessa.

Men det är coolt iaf att låta ett monster ha så stor inverkan på ett samhälle, så hoppas ni kan utvekla detta till något riktigt bra : )
Telephalsion said:
När jag läser detta känns det spontant som att Menon-Aun blir lite som Arrakis i Dune, fast istället för sandmaskar som producerar krydda har vi Wyrd som river upp mineral.

Vi kan ju också tänka oss att Wyrds härjningar borde leda till någonting positivt annars bör ju ingen bo kvar. Rent krasst.
Vad tillför Wyrd till landet? Är jordbruksmarken absurt bördig på grund av Wyrd?
Ymir said:
koola idéer! Menon-Auns kultur bör helt klart vara präglad av wyrderna, men inte bara som ett hot, utan, precis som du säger, som något mer komplext, ett återkommande fenomen man på olika sätt försökt utforska och behärska.

Detta skapar dock den något besvärliga frågan: hur har aunurierna -inte- lyckats utrota wyrderna från jordens yta, givet att de har haft flera årtusenden på sig? Vi pratar om kraftfulla men ointelligenta och oorganiserade varelser; mänskliga civilisationer borde genom sin förmåga att organisera och planera relativt fort lyckas hitta ett sätt att besegra dessa vidunder och döda dem.
Kärlekscraft said:
Wyrderna kanske ynglar av sig? Är ju trots allt ett helt land som de verkar i.
Ta en titt på xenomorferna i Alien-filmerna.
Ymir said:
jo men, mammutar ynglade också av sig, och de lyckades vi döda av ändå. Det måste finnas någon speciell egenskap hos wyrderna som gör att det inte funkat för aunurierna att leta upp dem i deras hålor eller gillra fällor för dem, men jag har inte läst beskrivningen av wyrderna i 'Monster i Mundana' på ett tag, där finns säkert något man kan ta tillvara.
Brynhold said:
Ja anledningen till att de inte skulle utrota dem skulle ju i så fall vara om de hade anledning att ha dem kvar. Det första som jag kommer att tänka på är att wyrden reagerar på magi, och anfaller om de "känner lukten" av magi. Så kanske har dem kvar wyrden som ett försvar mot magiker, wyrden är ju dessutom tålig mot magi.

Kanske har de tillochmed varit så listiga att de utvecklat magiska artifakter som ska fungera ungefär som en magisk fyr, som leder wyrderna till en speciell plats, så placerar de dessa i förväg på platser fienden kommer att beträda, för att sedan aktivera dessa "magiska fyrer" och de stakars fienderna blir plötsligt anfallna av ett tiotal fruktansvärda lavaspyende varelser som äter allt de kommer över.

För att döda en wyrd känns det som att man skulle behöva en specialtrupp av soldater, som dels vågar slåss mot en så fruktansvärd best, har tillräkligt bra skada i sina anfall för att komma igenom dess pansar (H20,K20,S18). Och som Ymir nämnde i en annan tråd så borde storleken hos varelser göra den ännu mer kapabel i strid än vad den är nu. Den bör i princip helt enkelt kunna mangla över fiender samtidigt som den spyr ut lava på dem. Sen har den ju alla tentakler som den ständigt viftar omkring med och slår alla som försöker flanka den.
Det känns som en sådan fight skulle bli väldigt kaotisk, och därmed väldigt svår att utföra effektift. Så jag tror inte det är så jätte lätt att bara utrota dem heller, om de nu skulle vilja det. That beeing said, så går det såklar att göra.

Skulle de ha tillgång till något i stil med Dräparna så tror jag inte det skulle vara så svårt, som sagt, en elitgrupp specialiserad för ändamålet.
Ymir said:
skulle det kunna finnas nån slags religiös respekt för wyrderna, som historiskt motverkat olika försök att bilda en Dräpar-grupp för att utplåna dem?
Brynhold said:
Är inte så hemma på Mundanas religoner, så kan inte riktigt svara på den frågan Ymir. Mer än vad man kan tänka sig vore naturligt, att folk av någon anledning skulle se dem som gudaväsen av någon anledning, kanske som något för prästerna att tolka osv.
 

Telephalsion

Swordsman
Joined
13 Jun 2009
Messages
681
Spåneri: Oss veterligen hade Indusdalens antika civilisation en rätt fredlig tillvaro, inga tecken på militär har hittats. Iofs så gick de under, men iallfall. Kanske saknar Menon-Aun enormt militärväsende? Eftersom Wyrd härjar så ofta så är det rimligt att försöka ta över landet. Menon-Aunisk militär är enormt defensiv, med fortifierade städer som ska kunna motstå en flock Wyrd så är belägringar verkningslösa?
Ymir said:
Induskulturen behövde ingen militär för att den blomstrade i en extremt tidig period då den helt enkelt var den enda ens avlägset avancerade och stratifierade kulturen i området; det -fanns- inga rivaler, och det fanns för den delen knappt några människor... detta motsvarar inte alls Menon-Auns situation i Mundana, och i Fjärran riken beskrivs Menon-Aun som väldigt militaristiskt. -Men-, det finns ett visst konsensus att Fjärran riken suger, så det är tänkbart att skriva över ungefär vad som helst i den i nya versioner av de aktuella länderna. Allra helst eftersträvar jag dock en slags balans, där Menon-Aun 2.0 är väldigt annorlunda från det i Fjärran riken, men att där ändå finns igenkännliga element i landsbeskrivningen, och att de mest centrala koncepten som Eon-spelare kommer ihåg (wyrder, militärmakt, stort imperium, kastsystem, till exempel) har behållits somehow.
Ymir said:
med det sagt, du har bra idéer - den av wyrderna framtvingade defensiva doktrinen kan ha bidragit till att krigen mot ödlemännen blivit så resultatlösa och statiska. Men samtidigt etableras i Fjärran riken att Menon-Aun har en aggressiv militär som mobbar och rentav erövrar grannländerna (se texten om det ockuperade Miam, i synnerhet), så återigen - jag är kluven.
Telephalsion said:
Låt huvuddelen av Menon.Auns militär vara fokuserad på försvar, och sedan ett vältränat elitförband som har i uppgift att anfalla, anfall är bästa försvar trots allt. De jargiska historieskrivarna som skrev Fjärran Riken känner bara till elitförbandet?
Ymir said:
kan funka! kool idé!
 

ermine

Warrior
Joined
8 Oct 2001
Messages
235
Location
Uppsala
Förslag på Menon-Auns religionshistoria:

Urtiden: Landet befolkas av barbarstammar med som mestadels följer olika animistiska religioner. Trots att moderna aunurer nästan bara känner förakt för barbarer så har många av de senares religiösa uppfattningar ändå levt kvar bland folket i Menon-Aun, då många barbarer assimilerades av aunurernas kultur. Ännu idag finns det vandrande andeskådare och präster som säger sig kunna tala med de dödas själar och med de urgamla andarna som härskar över bergen, vulkanerna, himlen och havsdjupen. Det finns till och med de som tillber Wyrd-monstren som gudar och i hemlighet offrar människor till dem i tron att wyrd håller jorden levande.

Någon gång mellan 2600 f.D. och 2400 f.D.: Enligt legenderna anländer Karmaith till riket med sina anhängare efter en lång färd från sitt hemland. De lärde tvistar om detta lands verkliga natur, allt från någon av de fallna civilisationerna på den Södra kontinenten till den sjunkna kontinenten Hyborea har föreslagits. Anunuriskans skenbara brist på släktskap med andra språk och de gamla sagornas vaghet gör det svårt att säga något exakt. Karmaiths ord skrivs ned och de första kejsarna och flera stora filosofer och präster formulerar karmaithismen och dess olika skolor.

Ca 2350 f.D. Falinna Preon, en mänsklig hjältinna och ättling till Karmaith, föds. Hon börjar resa runt bland de splittrade aunuriska rikena och tillsammans med sina följeslagare för att fortsätta sin förfaders arbete.Under sina resor utför hon många hjältedåd och ännu idag är Falinnakulten den största organiserade religionen i landet. Hon får senare en oäkta son med krigsguden Cragan vid namn Martari, som genom sin moders träning och vägledning efter en tid lyckas utmana och besegra sin fader i envig. Idag hyllas Falinna, Martari och de tappra som stred vid deras sida (såsom Leos Gralion, Erol Desmone, Herea Lagranna och Rugan Desmone) som aunuriernas största hjältar efter Karmaith, men till skillnad från honom har deras kulter även spridit sig utanför Menon-Aun.

1000-talet f.D. Aunurierna får för första gången kontakt med ödlefolket i norr. Kontakten är kylig, men i hemlighet börjar dyrkan av ödlemännens drakgud Koyn sprida sig bland dem som beundrar ödlefolkets uråldriga civilisation och önskar ta del av deras mäktiga magi.

500 f.D.-1000 e.D. Menon-Aun påverkas av de olika riken som vid denna tid kontrollerar Västlanden. (Här har troligen Ymir de bästa idéerna). En del av de mer esoteriska 'asawistiska och sungistiska ordnarna kommer till Menon-Aun och lyckas framgångsrikt förena sina läror med den karmaithistiska.

700 e.D. De första av Daaks missionärer når Menon-Aun. De når vissa framgångar, men sprider sig inte särskilt mycket utanför kuststäderna.

823 e.D. Menon-Aun erövrar allt land mellan bergen. Kejsaren motiverar uttryckligen sitt maktövertagande på en av karmaithismens mer auktoritära och hierarkiska skolor, vilket inte uppskattas av de mer frihetliga eller jämlika skolorna som tidigare dominerat landet. Konflikten mellan de olika skolorna dominerar mycket av landets fortsatta historia. Kastsystemet etableras, men även det är kontroversiellt och utmanas av de som anser att Karmaith såg alla sina anhängare som jämlikar. Många Falinna- och Martarikultister motsätter sig den nya ordningen och lämnar landet, vilket leder till att kulten (och därigenom indirekt en form av karmaithismen) sprider sig till många delar av Mundana.

ca 1000 e.D. Missionärerna från Forion når Menon-Aun för att predika läran om Imay. Likt Daaktron sprider den sig inte särskilt mycket utanför de större städerna och det uppstår många konflikter mellan den och de Daaktroende, då båda konkurrerar om samma grupper av potentiella konvertiter. Många kejsare ser Imaytemplets lära som feg, pacifistisk och anti-karmaithistisk och ogillar Selif Saibins anspråk på gudomlig status (kejsarna vill helst se sig själva som de enda gudahärskarna och gillar inte att forianerna eller muhadinerna har samma idé). Men snarare än att aktivt förfölja dem tenderar de snarare att försöka spela ut de olika religionerna mot varandra.

1041-1051 e.D. Det första kriget mot ödlefolken i nordöst börjar. Denna långdragna och blodiga konflikt leder till religiös radikalisering och att kejsarna försöker ena landet genom att slå ned på de mest bångstyriga kulterna. Flera ledande härskare och intellektuella beskylls för att ha tillbett Koyn och stött fienden och detta leder till det närmaste Menon-Aun någonsin kommit en inkvisition. "Den månghövdade draken" är ännu i denna dag en symbol för ondska och kaos i Menon-Aun.

1570 e.D. Kejsaren försöker göra sin titel ärftlig och införa en enda form av karmaithism som obligatorisk statsreligion för alla medborgare i kejsardömet. Detta leder till ett inbördeskrig och att kejsaren dödas under brutala former. Även om kastväsendet består har ingen kejsare senare vågat utmana karmaithismens meritokratiska värderingar när det kommer till valet av kejsare. Detta leder även till en religiös uppmjukning och flera tidigare fördrivna och jagade karmaithistiska grupper blir åter tillåtna.

Och sedan hände lite mer saker, som får berättas en annan gång.
Ymir said:
spännande! Vad jag saknar helt spontant är lite filosofier och trossystem som har kommit och gått; som vanligt framstår Mundana lite statistiskt annars. Tänk tex hur buddhismen och dess syskonreligioner (ajivikism, jainism, etc) uppstod i Ganges-dalen som khastriya-kastets reaktion på den bhramin-dominerande vediska religionen i Indusdalen. Under en serie antika kejsare (Ashoka etc) nådde buddhismen stora framgångar, men när den föll blev fallet hårt, då buddhismen är den typen av otymplig religion som kräver ett statssponsrat klosterväsende för att fungera - utan detta föll den snart i glömska i Indien, men efterlämnade mäktiga monument, som en långt, långt framtida revival omsider kunde putsa upp igen. Något åt det hållet, eller striderna mellan olika filosofiska system i det antika Kina, hade jag tyckt vore passande för Menon-Aun!

As for 500 f.D-1000 e.D, well, det är ju Edron det rör sig om då. Det kan funka, för Edron stod på sin absoluta höjdpunkt vid den perioden och var en thalassokrati som kontrollerade allt land runt Blå havet. Ödlefolket måste i den perioden antingen ha varit väldigt svaga, eller allierade med Edron. 'Asawismen existerade inte vid denna tid, men Sungs lära lär ha funnits i någon form, och kan mycket väl ha kopplingar till aunurisk religion - i synnerhet om man tänker sig nån slags Asien-grej going i Menon-Aun (Sungs lära är vagt inspirerad av tibetbuddhism i en flummig mix med islam och tewahedo). Edrons viktigaste religion vid den aktuella perioden var kulten av Raptari (insaxad på wikipedia mundana, for your convenience: http://wiki.mundana.org/index.php?title=Raptari).
 

Ymir

Liten kantbaron
Joined
18 May 2000
Messages
11,205
Location
Malmö/Lund Metropolitan Axis
Ett major problem i skapandet av Menon-Aun för mig är språket. Namnen ni droppat här är lika de som nämns i Fjärran riken, men problemet med detta är att det är totalt kulturlösa fjantasynamn, lika befriade från någon igenkännlig språklig konnotation som namnen i Ebhron. Jag har slitit som ett djur ihop med tidigare Eon-frilansare för att försöka reda ut det helvete som är de hittils publicerade namnen i Ebhron, och jag bara -orkar- inte göra detsamma med Menon-Aun. Namn som de du föreslår, ermine ("Leos Gralion, Erol Desmone, Herea Lagranna och Rugan Desmone") går helt enkelt fetbort för mig, då de låter som något som lika gärna skulle kunna höra hemma i Drunok, Jargien, Ebhron eller Asharien. Menon-Aun behöver en tydligare språklig identitet. I mitt Mundana har jag som sagt kört på syd/sydostasien-spåret, men jag är öppen för helt andra idéer, bara det inte är generiska kulturlösa fantasynamn. Hur skulle man kunna hitta en mer tydlig språkklang åt aunuriskan?
Tell said:
Kolla Iroquois-konfederationen.

namn m: Balus, Dekanawida, Kalona, Otet-Iani
namn k: Awinita, Genessee, Lynell, Onata, Orenda

Familjenamn: Tahayuni, Ucire, Cawinu, Anova, Oquari, Hodigengera
Telephalsion said:
Jag tycker personligen att Samiska språk har sjukt mysiga namn. Jag skulle gilla om Aunuriska språk var baserade på samiska språk.

Och på tal om Menon-Aun, varför Menon Aun? Vad betyder Menon? Stora? Har det funnits andra ****-Aun? Typ Gelon-Aun Heron-Aun Bäver-Aun?`Är prefixet före Aun någon form av meningsbärare? Betecknar det typ, dynasti?
ermine said:
Och på tal om Menon-Aun, varför Menon Aun? Vad betyder Menon? Stora? Har det funnits andra ****-Aun? Typ Gelon-Aun Heron-Aun Bäver-Aun?`Är prefixet före Aun någon form av meningsbärare? Betecknar det typ, dynasti?
Det nämns i Fjärran Riken. 'Menon' är aunuriska för 'kejsare' och 'Aun' för 'rike'. Namnet Menon-Aun betyder altså bokstavligen 'Kejsar-Landet', eller mer precist 'Kejsardömet' eller 'Imperiet'. Det finns ett område i norr där aunurierna och ödlefolket krigat en massa som kallas 'Vreng-Aun', dvs. 'Blodsriket'.
ermine said:
Vad gäller namn som "Leos Gralion, Erol Desmone, Herea Lagranna och Rugan Desmone som kommer från Religioner-modulens kapitel om Martari så håller jag med om att de verkligen låter jargiska eller ashariska. Man kan ju naturligtvis ignorera Religioner, men själv känner jag att det är roligare att anta att dessa är "jargifierade" versioner av personernas ursprungliga namn. Lite som Konfucius eller Olaus Petri.
ermine said:
Ymir;n4849 said:
Hur skulle man kunna hitta en mer tydlig språkklang åt aunuriskan?
Låt oss se, vad finns det för namn som vi känner till från kanon:

Länder:
Menon-Aun ("Kejsarriket"), Vreng-Aun ("Blodsriket")

Städer:
Cheng, Jahan, Niata, Pran, Ral-Isur, Tham-Ghu, Tsan, Yehan

Floder:
M'Oio, Rindr, Inir'na

Kejsare/Kejsarinnor:
Karmaith ("Den ende Krigaren"), Orhan, Eria, Vorloch

Kvinnonamn:
Chingi, Falinna, Gedrama, Isuria, Idirvia, Kiani, Loera, Nianna, Ossia, Quria, Peria, Raina, Sogali, Varja

Mansnamn:
Ambaran, Bernon, Cyiz, Enokal, Kargh, Letgenm, Njaling, Sergal, Treloch, Vorloch, Wrathar, Xeran, Yeng

Handelsstationer:
Ral-Than, Ral-Imrath

Mynt:
Hita-jen, Arita, Hirta, Avric, Gormec, Chraz.


Om man promt vill bygga aunuriskan på ett verkligt språk så känns spontant Ymirs syd/sydostasien-spår som det bästa för mig som endast har extremt ytlig (typ en halvtimma med wikipedia nivå-ytlig) kunskap om khmer och vietnamesiska. Någon som är bättre än mig på språk som har ett annat förslag?
Ymir said:
Namnen du nämnde är säkert jargifierade, jao.

As for de befintliga namnen...det är väldigt, väldigt knepigt att utgå ifrån dem, fruktar jag. Till exempel Cheng och Tsan, Pran och Yeng verkar menat att ge syd/östasiatiska associationer, medan tex Nianna, Sergal, Enokal, Treloch och Vorloch verkar menat att ge babyloniska... andra saker (Karmaith, tex) låter inte som någondera, men flodnamnen är oproblematiska då just hydronymer irl ofta är megauråldriga och hör hemma i långt svunna språk. Men basically känns de olika redan publicerade auniriska orden inte som att de hör hemma i öht samma språk, och jag har inte en aning vad jag ska ta mig till med dem. Spontant tror jag liksom du att något vagt åt mon-khmer-hållet är det bästa (as in: minst katastrofala) men då greppar jag verkligen efter halmstrån. Irokes-spåret är också en möjlighet värd att utforska.

Thelepalsion: jag håller med om att samiska är koolt, men dels är det lite snott av Riotminds, dels låter det inte alls som de befintliga aunuriska namnen. Men jag och en vän skapade en gång ett alvspråk baserat på en blandning av primärt grönländska och samiska, det är bland de koolare fantasyprojekten jag varit involverad i...jag hade nog försökt smyga in det i Eon om det funnits några polar-tema-alver i Mundana. Kanske kunde vara ett Skugglandsspråk iofs...
Telephalsion said:
Varför måste Menon-Aun ha ett och samma språk? Låt det ha ett officiellt administrativt språk, som kanske till och med beror på vem som är härskare, och sedan kan det finnas stora språkvariationer mellan regionerna. Visserligen är ett gemensamt språk en viktig del för känslan av nationstillhörighet, men den delade skräcken inför Wyrd kan vara en större sammanförare.
 
Top