Vad är din inre 14 åring pepp på?

w176

Förlorad dotter
Joined
27 Dec 2001
Messages
3,797
Location
Umeå, Västerbotten
Jag tror de flesta av oss har en inre 14 årig som är extremt pepp på genres, troopes och dramaturgier man som vuxen kanske inte är lika imponerad av. Rent tekniskt i alla fall.

Men ibland vaknar den där inre 14 åringen och blir hyperpepp igen.

Vad peppar ditt yngre jag? Och skulle su vilja göra en vuxen variant av det nu?
 
Last edited:
Två saker jag kommer att tänka på. Dels heroisk och episk fantasy. I stil med vad DnD utlovar. Men det blir ju aldrig "bra/kul" när jag väl sitter och spelar det. Sen så spelade jag mycket Warhammer 40K när jag var yngre. Varit riktigt peppad på att dra igång en Death Watch kampanj eller liknande där man faktiskt få spela Space Marines. Men jag är osäker på om jag kan hitta en grupp som skulle uppskatta det lika mycket som mig.
 
Fattar nog inte frågan. Nästan allt jag gör idag är vad jag som 14-åring ville göra fast han ville att det skulle vara mer pretto än det är idag.

Invecklade VtM-kampanjer med för många NPCs, Cyberpunkdystopier, långa CoC-kampanjer, Alla-spelar-tjuvar-fantasy, skelett & andra balla monster i underjorden, familjedraman i kult, esoteriska utsvävningar...

När jag var yngre och dummare fick jag ett tag för mig att det var flera av de här sakerna som var dåliga på något sätt, jag har vuxit ifrån den specifika dumheten nu.
 
Fattar nog inte frågan. Nästan allt jag gör idag är vad jag som 14-åring ville göra fast han ville att det skulle vara mer pretto än det är idag.

Invecklade VtM-kampanjer med för många NPCs, Cyberpunkdystopier, långa CoC-kampanjer, Alla-spelar-tjuvar-fantasy, skelett & andra balla monster i underjorden, familjedraman i kult, esoteriska utsvävningar...

När jag var yngre och dummare fick jag ett tag för mig att det var flera av de här sakerna som var dåliga på något sätt, jag har vuxit ifrån den specifika dumheten nu.
Alltså du har exakt fattat frågan och is livling the dream
 
Jag tror de flesta av oss har en inre 14 årig som är extremt pepp på genres, troopes och dramaturgier man som vuxen kanske inte är lika imponerad av. Rent tekniskt i alla fall.

Men ibland vaknar den där inre 14 åringen och blir hyperpepp igen.

Vad peppar ditt yngre jag? Och skulle su vilja göra en vuxen variant av det nu?

I mångt och mycket är mitt svar samma som @chrull

En stor del av mitt vuxna liv har handlat om att hitta tillbaka till alla de grejer jag gillade som 14 åring, för det är typ fortfarande det jag tycker är kul och spännande.

Skillnaden är väl att som 14 åring hade jag inte riktigt hunnit bli pretto än, det blev jag någon gång i gymnasiet, och sedan fick jag efter gymnasiet för mig att "bli vuxen" (big mistake), så sedan 30 års åldern någon gång har mycket handlat om att lära mig sluta hålla på med sånt trams och bara gilla grejer jag gillar.

Köttig skräck, edgelordiga antihjältar, muskelknuttar med svärd, slemmiga monster, cool cybertech, regn, solbrillor, svarta rockar och dödsmetall. Älskart.
 
Klassisk vanilj-fantasy! En udda samling hjältar som eventuellt nyss träffats på ett värdshus som ger sig ut på äventyr tillsammans där de utforskar gamla gravkummel och ruiner efter trollkarlstorn. Jag fan älskar sånt!

En udda samling äventyrare av sorten ovan men som istället för en vaniljfantasyvärld rör sig ute i rymden där de kuskar runt i ett skruttigt rymdskepp. I övrigt är likheten slående.

Megakampanjer till Call of Cthulhu.
 
Fantasy med luftskepp, eldvapen och tåg. Inga muskelknuttar – snarare slanka, bleka androgyner. Till synes oändliga världar, massvis med freaky spelbara raser, att låta sig gå förlorad i den påhittade världen. Glädjen i naiva försök till realism/detaljer, utan att bry sig om huruvida det blir strömlinjeformat eller väldesignat.
 
Back
Top