Jag gillar att det är något vi skapar ihop. Nästan all annan kultur är ju något jag upplever att man konsumerar eller upplever tillsammans, inte skapar tillsammans. Inga skarpa gränser men ni fattar säkert vad jag menar. Jag får vara med, det finns en gemensam ram som ibland är väldigt styrd och ibland väldigt fri men inom ramarna skapar vi något tillsammans. Vi skapar världar, upplevelser. Ger liv åt karaktärer och följer och leder varandra genom ävenyr och utmaningar. Tillsammansskapet är det viktigaste och det roligaste för mig.
Och att det är inkludernade, som attan. Visst, en del spel behöver lite förkunskap utifrån reglerna men jag kan sätta mig vid ett bord med personer som spelat i trettio år eller vid ett bord med folk som aldrig spelat förr och formatet av aktivitetet gör att alla kan delta på sina villkor. Det är lätt att anpassa för nybörjaren utan att det blir sämre för veteranen. Jag upplever att ingen annan hobby har en så låg instegströskel.
Och människorna. Alltså, de riktiga jag spelar med. Jag tycker rätt bra om dem också.
