Krickdala Väsen med fabeldjur (Tistelriddare)

[Sinisa_]

I sommar kör jag och familjen Fria Ligans Väsen, på engelska, smått modifierat för att funka i Tistelriddares fabelvärld, där antropomofiska skogsdjur —möss och rävar och igelkottar och grodor och så vidare — lever borgerliga 1800-talsliv. Mest handlar det om att man väljer vilket djur man är och att världen inte är Sverige, utan Tistelriddares Susar-i-säven-värld, där det bortom gatlyktornas ljuskrets finns skräckinjagande ugglor och mystiska korpar och sådär.

Istället för att utspela sig i Krickdala har jag den här gången förlagt äventyren i den gamla universitetsstaden Dimsala; stämningen är mörkare, mer jordnära, med karaktärer som har tillgång till betydligt mindre magi och sällsamma krafter från början. Vi har gjort karaktärer och spelat introäventyret, A Dance of Dreams. Det fungerade alldeles utmärkt, faktiskt.

Mest plockade jag upp Väsen för att jag inte har haft tid att skriva äventyr till Tistelriddare, och planerar att köpa en bok med äventyr till Väsen att spelleda i sommar. Det känns som att det är rätt enkelt att flytta över dem till Tistelriddare: i introäventyret slängde jag bara in lite lore om korparna som hjälper de dödas själar resa mellan världarna, för att förklara varför en gast hemsökte det gamla värdshus ute i skogen, till exempel; och det finns ju älvor och en osynlig värld av diverse otäcka gamla sagoväsen också i Tistelriddare.

Min fråga här är helt enkelt om någon har spelat eller bara läst de äventyr som har getts ut till Väsen — Lost Mountain Saga, Seasons of Adventure och A Wicked Secret, heter de väl på engelska? Är en av böckerna mycket bättre eller sämre än de andra? Jag har kollat recensioner på nätet, och ska gå och bläddra i dem i Sci-fibokhandeln imorgon, och lutar nog åt Lost Mountain Saga, eftersom det känns kul att spela en lite längre kampanj som sitter ihop. Men jag vet inte; Seasons of adventure känns också spännande. Vore kul att spela ett vinteräventyr till exempel.

*

För stämning: de fyra karaktärerna är:



Octavia Stitch. En ekorre som en sommar i sin barndom fördes bort till älvornas rike och lekte med en älvprins. Vid avskedet gav prinsen henne en penna tillverkad av en korpfjäder, med vilken hon ibland, genom automatisk skrift, kan kommunicera med den osynliga världen. När hon växte upp blev hon poet. Hon studerar litteratur på universitetet, och har funnit en mecenat i universitetets rektor, som beundrar hennes vågade och visionära diktning. Octavia har dock ytterst revolutionära idéer om universitetets hierarki och om själva sättet man ordnar kunskap på i den akademiska världen, och sprider, under den hemliga signaturen ”Den Svarta Näckrosen”, oordning på platsen: hon sätter upp flygblad och gör elaka hyss mot personalen, och sprider svaren till tentor som hon kommer åt tack vare sin närhet till rektorn, och så vidare. Det har gett upphov till växande huvudvärk hos rektorn, som dock inte misstänker den unga, tystlåtna poeten som han tagit under sina vingar.



Dr Everett Gray. Psykiatriker. Siameskatt. Röker lavendelcigaretter för att lugna sina nerver. Bär en värjkäpp. Råkade vid ett tillfälle döda en av sina patienter som hade förvandlats till en varulv.



Alexandra Lakelyn. En ung axolotl och privatdetektiv med ett pris på sitt huvud. Ibland när hon går hemåt i skymningen i regnet hör hon blommor och växter sjunga sällsamma, främmande sånger, som ingen annan hör. När spelet börjar har hon precis blivit anlitad av rektorn på stadens universitet för att finna den mystiska och omstörtande ”Svarta Näckrosen.”



Albert Turner. Professor i kemi. En råtta: är i själva verket en kanin som förvandlades till en råtta av ilska vättar. Han har förfalskat hela sin identitet som professor ifrån Östby, ett par dagsresor österut, för att kunna stryka omkring på universitet och forska i gamla böcker och försöka hitta ett botemedel, så att han kan återförenas med sin familj.

 

[Sinisa_]

Nu spelar vi Seasons of Mystery. Det första mysteriet handlar om Näcken som ställer till otyg i Dalarna. Det har gått alldeles utmärkt att transportera till Tistelriddares värld; istället för att valla getter med sin sång vallar de unga flickorna honungsbin, som samlar nektar i gläntor en mörk, farlig granskog, och Näcken är helt enkelt en av rösefolket, en sorts mäktiga, kusliga urtidsandar som är bundna till stenrösen i vildmarken; det ligger ett sånt där röse på bottnen av en sjö i närheten av gården där mysteriet utspelar sig.

Äventyret är bra, tycker jag. Jag hade enorm nytta av en Youtubevideo med tips, där det föreslogs att man skulle tänka sig Näcken som en mäktig skräckfilmsskurk, i synnherhet kanske som Dracula. Så jag kör mysteriet med Dracula i åtanke: Näckens närvaro får liksom en oäck känsla av uråldrig sorg och ondska att ruva över hela bygden, och han skrämmer rollpersonerna och annat folk med diverse otäcka händelser: en dum bonddräng fick till exempel en grön juvel av en ”främling”, och när han vaknade nästa morgon insåg han att juvelen bara var ett dött fisköga, som stirrade på honom och på rollpersonerna; när Dr Gray stack sin värja i ögat hördes ett blodisande skri genom hela skogen; och flera karaktärer är hypnotiserade eller står under Näckens kontroll på andra sätt; rollpersonerna lockas neråt sjön av hypnitisk fiolmusik om natten, och så vidare. Jag har fördelen att spela med min amerikanska fru och våra ungar som är analfabeter när det kommer till svensk folktro, så ingen av dem har ens hört talas om Näcken förrän nu, vilket gör att han liksom får sina korrekta, mytologiska dimensioner; man får verkligen en känsla av hur otäck och arketypisk varelsen är, med sina band till dans och vattnets djup och kanske okontrollerad sexualitet och sådär.



Förresten har jag bestämt att det gamla Sällskapet, som tog livet av stackaren som spökar i introäventyret, inte är helt försvunnet, utan har återuppstått nu när Rollpersonerna har flyttat in i deras gamla högkvarter: en av dem, en gammal lövgroda, spionerar på Rollpersonerna, förklädd till en sorts nasare eller gårdfarihandlare som har dykt upp i bygden.



Vi har spelat tre, fyra avsnitt. Vi får se hur det går för dem. Än så länge rekommenderar jag den här crossovern för folk som är roade av att spela Tistelriddare men inte är sugna på att hitta på egna äventyr i den världens rätt invecklade kosmologi.

 

[clarence redd]

Kul att de fungerar så bra ihop. Känns ju helt rimligt när man tänker på saken. Är själva reglerna i Väsen lagom enkla?

 

[Sinisa_]

Kul att de fungerar så bra ihop. Känns ju helt rimligt när man tänker på saken. Är själva reglerna i Väsen lagom enkla?

För oss är reglerna verkligen helt perfekta. Jag hör till generationen som körde typ gamla DoD Expert och Mutant 2, och i jämförelse med sådana spel är de extremt enkla och minimalistiska, men det passar bra i ett mysigt, kusligt mysteriespel. Jag gillar att ha regler som dyker upp när det är osäkert vad som ska hända, och då introducerar spänning och kaos också för mig som SL, men som sedan liksom sjunker tillbaka i bakgrunden igen; hittar ni brevet i fönstret, hinner allihop undan ugglan som dyker ner ur granen, anar ni att Beatrice ljuger om något, etcetera?

Det är bra balans i färdigheternas bredd, så att alla färdigheter känns ungefär lika viktiga, och spelarna har faktiskt förvånansvärt hisnande kul när de väljer mellan att pressa sina slag eller inte, och jag tycker att det är lagom detaljnivå på Tillstånden som man får när man råkar illa ut -- vi är fyra spelare plus jag själv och jag behöver nästan inte ens föra anteckningar för att hålla reda på vem som är trött och frusen och vem som har stukat tassen och vem som har blivit riven av en uggla.

Det finns säkert andra spel som gör ungefär samma sak, och jag har inte riktigt läst in mig på alla regler än, men som sagt, högsta betyg från mig.

Är det något jag saknar så är det ett sätt att göra mer av spelet kring högkvarteret. Spelarna är med i ett Sällskap som håller till ett slott, som de kan renovera och bygga ut med massa häftiga grejer, som fjärilshus och vapenrum och så vidare, och man kan anställa betjänter och annat, och det antyds att slottet kan vara hemsökt eller att man kan få problem med nyfikna grannar och annat, och allt sådant känns liksom dockskåpskul och passande, men eftersom alla äventyr handlar om att man reser långt ut på den isolerade landsbygden, spenderar man nästan ingen tid där i slottet, utan det blir mest att om man har ett vapenrum får man välja ett vapen extra innan mysteriet börjar och så. Det hade varit riktigt fett om det hade funnits en kampanjmodul med korta, sammankopplade äventyr kring just slottet och Sällskapet, som man kunde väva in då och då mellan de mer traditionella äventyren. Tänker jag. Antagligen skriver jag ihop något sådant själv.

 

[clarence redd]

Jag har inte läst Väsen, men det låter som känslan jag fick av Tales from the Loop. Precis lagom mycket regler för att det ska vara lättspelat, men det ger ändå utrymme för intressanta nyanser.

@Nässe har kanske funderat mer på baser och korta äventyr än vad som kom med i boken? Dockskåp är roliga. Jag tycker att spelarna blir tajtare och karaktärerna mer grundade. Vi bygger rymdstationer, biosfärer och ritar relationskartor, men de blir inte så mysiga, utan skapar problem som leder till äventyr. Men i Odd Soot har vi haft en ärvd herrgård som bas och ibland en statlig organisation, Seruminstitutet, som är mer formell. Ungefär som BPRD i Mike Mignolas serier.

Och fina bilder förresten : ) Skön stämning.

 

[Nässe]

Otroligt coolt att ni använder Väsen för att spela Krickdala!!! Det blir man glad av att höra Hade gärna sett Krickdala som ett eget spel, eller varför inte en värld till Väsen?

Håller helt med om att det är roligt (roligare) med lite mer fokus på hemmabasen och vad som sker i Upsala. När jag skrev rollspelet fick jag i uppdrag att samtidigt skriva en kampanj som heter Sångernas död, och den har betydligt mer fokus på skeenden i Upsala. Det är intriger som sker där mellan att man åker på mer traditionella uppdrag, så det är mer en annorlunda balans, en något helt annorlunda än vanliga scenario. Förhoppningsvis/ troligtvis kommer Sångernas död publiceras framöver. Äventyret Drömmarnas dans är ingången i den kampanjen, och tanken var att att Olaus Klint skulle vara en kraftlös Näcken i förklädnad, vilket skulle vara en stor del av kommande händelser på hemmaplan. Nu blev detta ändrat i redigering (liksom att spöket Oscar Hjort blev en gengångare), och Näcken har använts för mycket i produkter som kommit sedan dess för att han ska kunna vara med i kampanjen. Så det behöver ändras liksom en del annat som redan är gjort i produkter som skrivits efter Sångernas död. Men något annat ska ju ta Näckens och andra väsens plats som intrigmakare på hemmaplan. Så jag kan mer eller mindre utlova en kampanj med mer hemmafokus i en mer eller mindre avlägsen framtid.

Men tror också att Mina mardrömmars stad har mer hemmafokus?

Annars finns det ju mängder av fanskrivet material att ladda hem, säkert en del äventyr som utspelar sig i basen. Till Starter set:et skrev jag ett äventyr som introducerar basen och utspelar sig på slottet.

 

[Dimfrost]

Bra att du valde Seasons of Mysteries, det är nog det jag hade rekommenderat om jag sett det här i tid. Det känns som om det passar Tistelriddare bättre än Lost Mountain Saga, eller åtminstone kräver mindre jobb att konvertera.

Och vad kul att Väsen-reglerna fungerar så bra! Nu skulle jag bara vilja se specifika anpassade regler för att skapa Tistelriddaraktiga rollpersoner, med sådana yrken, bakgrunder, talanger och sådant. Men den konverteringen borde vara rätt enkel.

Jag sörjer bara lite att inte få höra mer om anpassade Krickdalaäventyr, men får väl nöja mig med nya fina bilder så länge.