Sinisa_
Aeronautisk bokbindare
- Joined
- 2 Jul 2022
- Messages
- 794
I sommar kör jag och familjen Fria Ligans Väsen, på engelska, smått modifierat för att funka i Tistelriddares fabelvärld, där antropomofiska skogsdjur —möss och rävar och igelkottar och grodor och så vidare — lever borgerliga 1800-talsliv. Mest handlar det om att man väljer vilket djur man är och att världen inte är Sverige, utan Tistelriddares Susar-i-säven-värld, där det bortom gatlyktornas ljuskrets finns skräckinjagande ugglor och mystiska korpar och sådär.
Istället för att utspela sig i Krickdala har jag den här gången förlagt äventyren i den gamla universitetsstaden Dimsala; stämningen är mörkare, mer jordnära, med karaktärer som har tillgång till betydligt mindre magi och sällsamma krafter från början. Vi har gjort karaktärer och spelat introäventyret, A Dance of Dreams. Det fungerade alldeles utmärkt, faktiskt.
Mest plockade jag upp Väsen för att jag inte har haft tid att skriva äventyr till Tistelriddare, och planerar att köpa en bok med äventyr till Väsen att spelleda i sommar. Det känns som att det är rätt enkelt att flytta över dem till Tistelriddare: i introäventyret slängde jag bara in lite lore om korparna som hjälper de dödas själar resa mellan världarna, för att förklara varför en gast hemsökte det gamla värdshus ute i skogen, till exempel; och det finns ju älvor och en osynlig värld av diverse otäcka gamla sagoväsen också i Tistelriddare.
Min fråga här är helt enkelt om någon har spelat eller bara läst de äventyr som har getts ut till Väsen — Lost Mountain Saga, Seasons of Adventure och A Wicked Secret, heter de väl på engelska? Är en av böckerna mycket bättre eller sämre än de andra? Jag har kollat recensioner på nätet, och ska gå och bläddra i dem i Sci-fibokhandeln imorgon, och lutar nog åt Lost Mountain Saga, eftersom det känns kul att spela en lite längre kampanj som sitter ihop. Men jag vet inte; Seasons of adventure känns också spännande. Vore kul att spela ett vinteräventyr till exempel.
*
För stämning: de fyra karaktärerna är:

Octavia Stitch. En ekorre som en sommar i sin barndom fördes bort till älvornas rike och lekte med en älvprins. Vid avskedet gav prinsen henne en penna tillverkad av en korpfjäder, med vilken hon ibland, genom automatisk skrift, kan kommunicera med den osynliga världen. När hon växte upp blev hon poet. Hon studerar litteratur på universitetet, och har funnit en mecenat i universitetets rektor, som beundrar hennes vågade och visionära diktning. Octavia har dock ytterst revolutionära idéer om universitetets hierarki och om själva sättet man ordnar kunskap på i den akademiska världen, och sprider, under den hemliga signaturen ”Den Svarta Näckrosen”, oordning på platsen: hon sätter upp flygblad och gör elaka hyss mot personalen, och sprider svaren till tentor som hon kommer åt tack vare sin närhet till rektorn, och så vidare. Det har gett upphov till växande huvudvärk hos rektorn, som dock inte misstänker den unga, tystlåtna poeten som han tagit under sina vingar.

Dr Everett Gray. Psykiatriker. Siameskatt. Röker lavendelcigaretter för att lugna sina nerver. Bär en värjkäpp. Råkade vid ett tillfälle döda en av sina patienter som hade förvandlats till en varulv.

Alexandra Lakelyn. En ung axolotl och privatdetektiv med ett pris på sitt huvud. Ibland när hon går hemåt i skymningen i regnet hör hon blommor och växter sjunga sällsamma, främmande sånger, som ingen annan hör. När spelet börjar har hon precis blivit anlitad av rektorn på stadens universitet för att finna den mystiska och omstörtande ”Svarta Näckrosen.”

Albert Turner. Professor i kemi. En råtta: är i själva verket en kanin som förvandlades till en råtta av ilska vättar. Han har förfalskat hela sin identitet som professor ifrån Östby, ett par dagsresor österut, för att kunna stryka omkring på universitet och forska i gamla böcker och försöka hitta ett botemedel, så att han kan återförenas med sin familj.
Istället för att utspela sig i Krickdala har jag den här gången förlagt äventyren i den gamla universitetsstaden Dimsala; stämningen är mörkare, mer jordnära, med karaktärer som har tillgång till betydligt mindre magi och sällsamma krafter från början. Vi har gjort karaktärer och spelat introäventyret, A Dance of Dreams. Det fungerade alldeles utmärkt, faktiskt.
Mest plockade jag upp Väsen för att jag inte har haft tid att skriva äventyr till Tistelriddare, och planerar att köpa en bok med äventyr till Väsen att spelleda i sommar. Det känns som att det är rätt enkelt att flytta över dem till Tistelriddare: i introäventyret slängde jag bara in lite lore om korparna som hjälper de dödas själar resa mellan världarna, för att förklara varför en gast hemsökte det gamla värdshus ute i skogen, till exempel; och det finns ju älvor och en osynlig värld av diverse otäcka gamla sagoväsen också i Tistelriddare.
Min fråga här är helt enkelt om någon har spelat eller bara läst de äventyr som har getts ut till Väsen — Lost Mountain Saga, Seasons of Adventure och A Wicked Secret, heter de väl på engelska? Är en av böckerna mycket bättre eller sämre än de andra? Jag har kollat recensioner på nätet, och ska gå och bläddra i dem i Sci-fibokhandeln imorgon, och lutar nog åt Lost Mountain Saga, eftersom det känns kul att spela en lite längre kampanj som sitter ihop. Men jag vet inte; Seasons of adventure känns också spännande. Vore kul att spela ett vinteräventyr till exempel.
*
För stämning: de fyra karaktärerna är:

Octavia Stitch. En ekorre som en sommar i sin barndom fördes bort till älvornas rike och lekte med en älvprins. Vid avskedet gav prinsen henne en penna tillverkad av en korpfjäder, med vilken hon ibland, genom automatisk skrift, kan kommunicera med den osynliga världen. När hon växte upp blev hon poet. Hon studerar litteratur på universitetet, och har funnit en mecenat i universitetets rektor, som beundrar hennes vågade och visionära diktning. Octavia har dock ytterst revolutionära idéer om universitetets hierarki och om själva sättet man ordnar kunskap på i den akademiska världen, och sprider, under den hemliga signaturen ”Den Svarta Näckrosen”, oordning på platsen: hon sätter upp flygblad och gör elaka hyss mot personalen, och sprider svaren till tentor som hon kommer åt tack vare sin närhet till rektorn, och så vidare. Det har gett upphov till växande huvudvärk hos rektorn, som dock inte misstänker den unga, tystlåtna poeten som han tagit under sina vingar.

Dr Everett Gray. Psykiatriker. Siameskatt. Röker lavendelcigaretter för att lugna sina nerver. Bär en värjkäpp. Råkade vid ett tillfälle döda en av sina patienter som hade förvandlats till en varulv.

Alexandra Lakelyn. En ung axolotl och privatdetektiv med ett pris på sitt huvud. Ibland när hon går hemåt i skymningen i regnet hör hon blommor och växter sjunga sällsamma, främmande sånger, som ingen annan hör. När spelet börjar har hon precis blivit anlitad av rektorn på stadens universitet för att finna den mystiska och omstörtande ”Svarta Näckrosen.”

Albert Turner. Professor i kemi. En råtta: är i själva verket en kanin som förvandlades till en råtta av ilska vättar. Han har förfalskat hela sin identitet som professor ifrån Östby, ett par dagsresor österut, för att kunna stryka omkring på universitet och forska i gamla böcker och försöka hitta ett botemedel, så att han kan återförenas med sin familj.