Minimoni
Homelander
Tjo, tråkigt att behöva be om hjälp om detta men jag känner att jag måste använda alla möjliga kanaler jag har. En vän till mig som jag nu kännt i åtta år har det senaste året gått in i en djup depression med starka inslag av ångest och självmordstendenser. Att han mådde dåligt och mår dåligt har jag vetat om länge men att det var så mörkt som jag på senare tid fått veta var svårt att tro. Jag har själv mått dåligt med ångest i mitt liv så jag har försökt att på alla sätt diskutera med personen och berätta om mina egna erfarenheter, detta tror jag har hjälpt en del men jag kan bara göra mitt bästa. Trots råd och många uppmaningar från mig om att personen bör söka vård via psykiatrin så vägrar han då han säger sig bara rädd för att bli tvångsinlagd.
Detta blir ett moment 22 då jag personligen tror att han behöver bli inlagd för att ha en chans att klara sig genom den ångest han just nu säger sig genomleva. Personen säger sig att det inte finns något enskilt yttre som påverkar hans sätt att må dåligt utan att han mest är missnöjd med sig själv och anser sig värdelös och oälskad av alla. Han har även sagt att att han ibland tror att hela världen hatar honom även om att jag och andra vänner försöker visa honom hur omtyckt och även älskad av sina vänner han faktiskt är. Tråkigt nog biter inget av det jag eller övriga vänner säger till honom och numera har han mer eller mindre isolerat sig från omvärlden och vägrar lämna sin lägenhet då han säger sig vara rädd för att gå ut. Jag ringer honom så ofta jag kan och besöker honom trots att han säger att han inte vill träffa någon, efteråt är han dock alltid tacksam att jag besökt honom och visat att jag bryr mig om honom.
Problemet är att jag klarar inte av den här situationen själv då jag har fru, barn jobb och att jag vidareutbildar mig. Dessutom har jag som tidigare nämnt själv erfarenhet och en historia med ångest och allt som det för med sig och jag vill inte dit igen.
Eftersom personen själv vägrar söka vård så står jag nu vid kanten på stupet och vet inte hur eller vad jag ska göra. Jag kommer aldrig förlåta mig själv om han verkligen tar livet av sig och jag inte gjorde allt för att förhindra det samtidigt som jag måste vara en far för mina barn och en man till min fru. Vart kan jag ringa och få honom tvångsintagen eller på annat sätt ge honom den psykiatriska hjälp han själv vägrar få?
Det skall tilläggas att han har absolut ingen familj och den enda vännen som förstår hur han mår är jag, de övriga vännerna har aldrig själva haft ångest eller depressioner så de är ännu mindre rustade än jag själv att prata med honom. Så på grund av detta tycks det bara vara jag som ser och kanske förstår hur han mår och jag ser tydliga drag och handlingar som visar att han är suicid. Han har under upprepade tillfällen talat om att göra världen en tjänst genom att lämna den och han tycker inget i livet är kul längre och har inte gjort något av sina intresse på över ett år.
Är tacksam för alla råd jag kan få.
Med vänlig hälsning, Minimoni
Detta blir ett moment 22 då jag personligen tror att han behöver bli inlagd för att ha en chans att klara sig genom den ångest han just nu säger sig genomleva. Personen säger sig att det inte finns något enskilt yttre som påverkar hans sätt att må dåligt utan att han mest är missnöjd med sig själv och anser sig värdelös och oälskad av alla. Han har även sagt att att han ibland tror att hela världen hatar honom även om att jag och andra vänner försöker visa honom hur omtyckt och även älskad av sina vänner han faktiskt är. Tråkigt nog biter inget av det jag eller övriga vänner säger till honom och numera har han mer eller mindre isolerat sig från omvärlden och vägrar lämna sin lägenhet då han säger sig vara rädd för att gå ut. Jag ringer honom så ofta jag kan och besöker honom trots att han säger att han inte vill träffa någon, efteråt är han dock alltid tacksam att jag besökt honom och visat att jag bryr mig om honom.
Problemet är att jag klarar inte av den här situationen själv då jag har fru, barn jobb och att jag vidareutbildar mig. Dessutom har jag som tidigare nämnt själv erfarenhet och en historia med ångest och allt som det för med sig och jag vill inte dit igen.
Eftersom personen själv vägrar söka vård så står jag nu vid kanten på stupet och vet inte hur eller vad jag ska göra. Jag kommer aldrig förlåta mig själv om han verkligen tar livet av sig och jag inte gjorde allt för att förhindra det samtidigt som jag måste vara en far för mina barn och en man till min fru. Vart kan jag ringa och få honom tvångsintagen eller på annat sätt ge honom den psykiatriska hjälp han själv vägrar få?
Det skall tilläggas att han har absolut ingen familj och den enda vännen som förstår hur han mår är jag, de övriga vännerna har aldrig själva haft ångest eller depressioner så de är ännu mindre rustade än jag själv att prata med honom. Så på grund av detta tycks det bara vara jag som ser och kanske förstår hur han mår och jag ser tydliga drag och handlingar som visar att han är suicid. Han har under upprepade tillfällen talat om att göra världen en tjänst genom att lämna den och han tycker inget i livet är kul längre och har inte gjort något av sina intresse på över ett år.
Är tacksam för alla råd jag kan få.
Med vänlig hälsning, Minimoni
