Beskrivning = inlevelse?
"Så du tycker det är lika vanligt att spelarna beskriver sina försvar utförligt och med inlevelse i D&D som i PlayElf?"
Oftare blir det jag som spelledare som beskriver ett anfall och ett försvar när anfallstärningen stannat, och spelarna reagerar på detta på lämpligt sätt. Vid ett tillfälle slängde sig en spelare i skydd bakom soffan i en bejublad och lampnedrivande manöver. Och nej, detta hände inte i vare sig Playelf eller D&D, utan i det betydligt trögare Millennium's End.
"Är det i din erfarenhet extremt ovanligt att en Eon-spelare berättar enbart vilken regelteknisk manöver han väljer snarare än att beskriva hur hans karaktär försöker agera?"
Eftersom de flesta "regeltekniska manövrar" hamnar i kapitlet "Avancerad strid" och jag struntar i detta kapitel, så jo, mina Eon-spelare beskriver hur de försvarar sig. Orkar jag så kanske jag letar upp motsvarande regelavsnitt. Annars ger jag kanske en lämplig modifikation och ser vad som händer. Den spelare som tar sig tid och energi och faktiskt läser och lär sig Eons regelsystem kommer inte långt. Om han knystar "Jag använder regeln si och så på sidan femtielva" så ber jag honom slå ett slag för Administration, eftersom han helt uppenbart sysslar med något juridiskt.
"Generellt sett tycker jag att en strid som inte är värd mer än några grymtanden som "jag hugger"/"jag parerar" är ett fatalt misslyckande."
Håller med. Skillnaden är bara det att jag inte får grymtanden från mina spelare, utan höga och inlevelserika tjut! "Jag hugger!" vrålar en spelare och kastar tärning. "Bandsåg!* Ha! Ät trettio tum stål, kräk!"
Behöver man mer beskrivning än så? Nä. Personligen tycker jag att det där luktar bra mycket mer inlevelse, och det smittar av sig. Visst, alla spelare "ser" inte exakt samma sak, men vad faen spelar det för roll? Inlevelsen är på topp. Då ser jag ingen orsak till att dra ner den med petfloskler om att man ska ha mer målande beskrivningar.
Nä, jag säger som Tuco i "Den Gode, Den Onde, Den Fule": "When you have to shoot, shoot! Don't talk!"
* Internt skämt: förvanskning av "banzai".
"Mjo, jag tycker det är långt bättre i grunden än D&D... De absurditeter du stör dig på måste jag helt enkelt missat (vilket i mina ögon tyder på att de inte är så allvarliga... D20-SWs absurditeter stör jag mig på redan innan jag köpt spelet "
Som sagt var, det går på ett ut. Fånigheterna kring skade- och skalsystemet i WEGs version, kombinerat med hitpointsjojon (som WEGs SW alltid har lidit av, men som faktiskt inte finns i lika stor utsträckning i D20-versionen) och den perverst stora mängd tärningar som man kan bli tvungen att hälla ut är faktiska nackdelar med systemet. Att spelledare dessutom har problem med vad normala personer kan (eftersom en normal rollperson börjar med ca 3D i attribut och 5D i det han är bra på och nya rollpersoner är dåliga så måste en normal Svensson ha minst 6D i allt och därför är stormsoldater usla med sina 4D före rustningsmodden) och att varenda spelledare som jag har träffat på hittills har misstolkat wild die-regeln som fummel är en helt annan sak, men att folk så konsekvent missuppfattar detta upphör aldrig att förvåna mig.
På det stora hela anser jag att det verkar som att missarna i de båda systemen tar ut varandra och det är helt enkelt hugget som stucket vilket man "ska" köra med.
- Krille
<A HREF="
http://www.foxtail.nu" target="_new">
http://www.foxtail.nu</A>